Överlag tycks vi människor ha tagit till oss våra sällskapsdjur på en humanitär nivå och vi ser dem som en del av familjen, och de är alltså våra familjemedlemmar. Hästar, specifikt
privatägda ridhästar, kan ses vara ett nyttodjur och fungera som ett sällskapsdjur. Med anledning av hästarnas förändrade roll för oss människor skapas en intressant möjlighet då deras funktion som djur har reformerats och det blir då relevant att undersöka om namnen också har förändrats på något vis. Syftet med denna uppsatsen var att studera samtida
hästnamn för att få en överblick av namnskicket i modern tid samt jämföra namnen utifrån en könsaspekt. Tidigare forskning av hästnamn har endast studerat vilka hästnamn som användes förr i tiden och det verkade då saknas en som behandlar samtida hästnamn. Mycket av tidigare forskning av andra djur än hästar har kommit fram till resultat som hypotetiskt även skulle kunna gälla för namnen på hästar och de fick därmed stort utrymme i uppsatsen. Eftersom hästnamnen skulle jämföras utifrån en könsaspekt användes en genusteoretisk utgångspunkt som uppsatsens teori. Viktiga begrepp inom detta var kön, genus, manligt/kvinnligt,
maskulinitet/femininitet samt könsmarkering. Utifrån teorin utgick jag från begreppet kön då
det avser både biologiskt och socialt, och det biologiska könet hos hästarna blir även deras sociala kön när vi människor namnger dem. Skillnaden mellan manligt och kvinnligt baseras på dikotomi och hierarki där dikotomin innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas medan hierarkin innebär att det är mannen som är en norm.
Materialet för uppsatsen hämtades från Agrias försäkringsdatabas och gav totalt 396 namn, d.v.s. 198 namn för sto respektive 198 namn för valack/hingst. Efter insamlingen av
materialet kategoriserades namnen in i ett lexikalt kategorischema och kategorierna blev då
Personnamn, Traditionella hästnamn, Innehållsord, Fiktiva namn, Mytologiska namn,
Kommersiella namn, Ortnamn samt Övriga namn. Resultatet visade att kategorin Personnamn
var den största kategorin för sto och Fiktiva namn var den största för valack/hingst.
Personnamnen som används för sto var både moderna och populära såväl som äldre förnamn, medan de fiktiva namnen till valack/hingst var främst hämtade från film-, musik- och bibliska karaktärer. Vad gäller hästnamnens könsmarkering visade resultatet att det framkom i
namnens slutbokstav; stonamnen slutade oftast på en vokal medan valack/hingstnamnen oftast på en konsonant, men divergerande fall kunde förekomma i någon mån för båda könen där namnen bröt det traditionella könsmönstret. Hästnamnen följde ändå sammanfattningsvis det
typiska könsmönstret för det som indikerar kvinnligt respektive manligt oavsett namnkategori.
Anledningen till att de kvinnliga hästarna får personnamn medan de manliga hästarna får fiktiva namn istället kan bero på att det kvinnliga djuret ska anses ha ett namn som påvisar originalitet och det manliga djuret ska ha ett namn utöver en originalitet, ett namn som istället påvisar en kreativ särprägling och får därmed fiktiva namn. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det sker en dikotomi i hästnamnen då könsmönstret blir framtvingat i enlighet med genusmodellen; per automatik delar man in namnen i manligt respektive kvinnligt och möjligtvis tillsätter namnen olika värden, och eftersom de manliga hästarna tillsätts mer kreativitet via namnen ligger det mer omtanke bakom deras namn än sto som får personnamn. De manliga hästnamnen kan således anses signalera en högre status som i enlighet med genusmodellen. Överlag kan man utifrån resultatet också konstatera att det skett en humanisering av hästarna och att man inte längre verkar göra en sådan åtskillnad mellan häst och människa på en namnnivå. Det är intressant att det har blivit så då det säger något om relationen som själva namnen indikerar och skapar, och man strävar alltså efter att skapa en sådan nära relation som möjligt till sin häst.
Referenslista
Abel, Ernst L & Kruger, Michael L 2007:
Stereotypic Gender Naming Practices for American and Australian Dogs and Cats. I:
Names: A Journal of Onomastics 55:1. S. 55-62.
Agria: 20 populäraste hästnamnen i Sverige 2016: http://www.agria.se/hast/artiklar/om- hast/20-popularaste-hastnamnen-i-sverige/ (Hämtad 2016-11-08)
Aldrin, Emilia 2015: Att skapa kön. Könsmönster och könsroller i nyskapade förnamn. I:
Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 (red. av Emilia Aldrin m.fl.). S. 36–52.
Allén, Sture & Wåhlin, Staffan 1995: Förnamnsboken. Stockholm: Norstedt.
Boman, Lars-Gunnar 1998: Stonamn: Uppsatsen behandlar namn på ston av nordsvensk ras. Uppsats för Magisterkurs vid Institutionen för nordiska språk. Stockholm: Stockholm universitet ht 1998.
Carlson, Åsa, 2001: Kön, kropp och konstruktion. Stockholms universitet: Filosofiska institutionen Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Godchecker: Greek gods A-Z list: http://www.godchecker.com/pantheon/greek- mythology.php?list-gods-names (Hämtad 2016-12-06)
Greek Mythology: Pegasus:
http://www.greekmythology.com/Myths/Creatures/Pegasus/pegasus.html (Hämtad 2016- 12-06)
Hedlund, Mimmi 2003: All världens namn för hundar, hästar och katter: ett kulturhistoriskt
namnlexikon med 10 000 passande namn för våra husdjur. Visby.
Hirdman, Yvonne 1997: Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I:
Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle. Furuland, Lars & Svedjedal, Johan
(red.). Lund: Studentlitteratur. S. 400–419.
Josefson, Helena 2005: Genus – hur påverkar det dig?. Stockholm: Natur och Kultur.
Karlsson, Hugo 1983: Hästnamn under karolinsk tid. I: Språk och tradition: festskrift till Sven
Benson. Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (red.). S. 86–109.
Karlsson, Hugo 2004: Namn på kungl. Maj:ts hästar 1628–1815. En ord- och namnstudie. Uppsala: Uppsala universitet.
Leibring, Katharina 2000: Inledning. I: Sommargås och Stjärnberg. Studier i svenska
nötkreatursnamn. Leibring, Katharina (red.). Uppsala: Gustav Adolfs akademien. S. 17.
Leibring, Katharina 2001: Achilles, Araben, Sommargås, Stjärna, Burman, Generalen och
Glosa: svenska husdjursnamn från 1700-talet till idag. I: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift 2001. Uppsala: Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 11.
Leibring, Katharina 2012: Staffan i den svenska kattnamnsskatten. I: Namn på stort och smått.
Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. (red av. Katharina Leibring, Leif
Nilsson, Annette C Torensjö & Mats Wahlberg). Uppsala. Skrifter utg. av Namnarkivet i Uppsala B:12. S. 141–148.
Leibring, Katharina 2015: Namn på sällskapsdjur – Nya mönster och strukturer. I:
Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 (red. av Emilia Aldrin m.fl.). S.134–152.
Leibring, Katharina 2016: Animal names. I: The Oxford handbook of names and naming. Hough, Carole (red.). Oxford: Oxford University Press. S. 617.
Norse Mythology: God and creatures: http://norse-mythology.org/gods-and-creatures/ (Hämtad 2016-12-06)
Nyström, Staffan (red.) 2013: Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn,
personnamn och andra namn. Uppsala. S. 158. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:606610/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2016-11-07)
Nübling, Damaris, 2015: The phonetic gender score of german first names and pet names. I:
Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013 (red. av Emilia Aldrin m.fl.). S.197–198.
Othén, Johanna 2007: Lisa och Linus, Lady och Lufsen. En studie av vårt samtida kyonomastikon. C-uppsats vid Institutionen för nordiska språk: Uppsala universitet ht 2007.
Roman Empire: Roman Gods: http://www.roman-empire.net/children/gods.html (Hämtad 2016-12-06)
Saarelma-Paukkala, Minna, 2015: 'Miiru' and 'Sissi', 'Puppe' and 'Rekku': Practices of Naming Cats and Dogs in Finland': A Case Study Based on Name Day Calendars for Cats and Dogs. I: Beiträge zur Namenforschung 50:1-2. S. 224–229.
SCB = Statistiska centralbyrån: Flicknamn 2015. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik- efter-amne/befolkning/amnesovergripande-statistik/namnstatistik/pong/tabell-och-
diagram/nyfodda--efter-namngivningsar-och-tilltalsnamn-topp-100/flicknamn-2015/ (Hämtad 2016-11-14)
SCB = Statistiska centralbyrån: Pojknamn 2015. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik- efter-amne/befolkning/amnesovergripande-statistik/namnstatistik/pong/tabell-och-
diagram/nyfodda--efter-namngivningsar-och-tilltalsnamn-topp-100/pojknamn-2015/ (Hämtad 2016-11-14)