Denna uppsats har undersökt referensbibliotekarier attityder och ifrågasatt deras accep-terande av att databaser används och tillgängliggörs i och via folkbibliotek ut till sam-hällets medborgare. Det informationssamhälle, som vi idag lever i, har förändrat folk-biblioteken i takt med den tekniska utvecklingen. En förändring på folkbibliotek är de-ras bestånd av IT och databaser. Databaser i sig är ingen nyhet på de flesta folkbibliotek i dagens Sverige men de förändras i sitt utseende, i sitt innehåll och i sökteknik. Det kommer också ständigt nya databaser vilket innebär nya informationsresurser för refe-rensbibliotekarier. Den största förändringen i samband med databaser på folkbibliotek idag är tillgängligheten. I dag kan vissa databaser nås via bibliotekens hemsidor. Vissa biblioteksanvändare kan därför utnyttja dem var de än befinner sig, förutsatt att de har tillgång till Internet. Detta innebär att folkbibliotek nu finns överallt i samhället och inte bara på en fysisk plats.
Everett Rogers har funnit fem karaktäristiska attityder som är vanliga vid förnyelsers spridning och som fungerar som uppsatsens teori. Dessa attityder är ”relative adva n-tage”, ”compatibility”, ”trialability” och ”observability” och ”complexity”. Han har också myntat begreppet förändringsagent för den som ständigt arbetar med att introdu-cera nya saker. Grundtanken i denna uppsats är också att referensbibliotekarier arbetar som förändringsagenter när de introducerar ny teknik som databaser för användare. Bakgrunden visar att bibliotek ska ge tillgång till information med hjälp av exempelvis databaser tycks vara ett globalt intresse för det informationssamhälle som nu breder ut sig. Det finns en önskan om att människor ska få kunskap och att bibliotek ska ge till-gång till denna kunskap för att minska klyftan mellan de som har mycket kunskap och de som har lite. Jag visar också i bakgrunden att såväl politiker som bibliotekarier och andra personer inom bibliotek och informationsvetenskap ser att folkbibliotek har en lång tradition av att förmedla information. De ser därför gärna att folkbiblioteken fort-sätter med att förmedla information i informationssamhället med hjälp av ny teknik och att de lär ut samma nya teknik till dem som inte har möjlighet att få den på annat sätt. Uppsatsens problem är uppdela t i tre delar som ifrågasätter referensbibliotekariers tan-kar och känslor, om det behövs några åtgärder för att få bibliotetan-karier att helt acceptera tillgängliggörandet och användandet av databaser på och via folkbibliotek samt vad som kan ses som barriärer i accepterandet.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur referensbibliotekarierna accepterat anvä ndandet och tillgängliggörandet av databaser på och via folkbibliotek för att se om det finns rollkonflikter och barriärer.
Huvudfrågan jag har ställt har varit Hur ter sig referensbibliotekariers attityder
gent-emot användandet och tillgängliggörandet av databaser på och via folkbibliotek?
I litteraturgenomgång/tidigare forskning visas en tidig positiv vilja till att tillgängliggöra och att använda databaser på folkbibliotek i olika artiklar som härstammar från biblio-teksforskare, bibliotekarier och politiker. Redan 1996 syns det att databaser som Arti-kelsök används av referensbibliotekarier. Antalet databaser har dock skilt sig från kom-mun till komkom-mun, liksom tillgängligheten, då folkbibliotek har utvecklats olika fort runt om i landet. Fortfarande finns det bibliotek som inte har tillgång till framförallt
engelsk-språkiga databaser. Referensbibliotekariens arbete förändras i och med samhällets ut-veckling. Jag ser på referensbibliotekarien som en förändringsagent. I referensarbetet för förändringsagenten ingår att visa vägen till databaser, att svara på anvä ndares refe-rensfrågor genom att leta efter information åt användare i databaser, vara källkritisk gentemot informationen man förmedlar samt att vara en slags pedagog i samband med att lära ut databasernas sökteknik. Empiriska fakta visar på en, i mina ögon, låg använd-ning av framförallt engelska databaser i referensarbete oavsett om databaserna är gratis eller ej och att svenska databaser används mer än engelska och att folkbibliotek vill fort-sätta satsa på databaser. Ytterligare litteratur av bl. a Evans (2004) visar att referensbib-liotekarier behöver bli mer medvetna och satsa mer på att visa vägen till databaser för att öka användningen.
Tidigare forskning och litteratur i Norden i samband med bibliotekariers attityder gent-emot förnyelser visar att folkbibliotekarier i nordiska länder oftast är positiva till fö r-ändringar i samband med ny media som databaser och ser det som förenligt med ut-vecklingen i samhället även om en viss misstänksamhet finns mot allt nytt. Den tidigare forskningen och litteraturen utanför Norden visar på två skilda attityder gentemot ny media som databaser. Den ena är skeptisk och negativ och bygger på okunskap, tids-brist, stress samt ett bristande stöd från chefer. Den andra attityden är positiv och ser databaser jämte annan ny teknik som en tillgång för bibliotek, användare och biblioteka-riers arbete och förenligt med bibliotekens mål och uppdrag.
Den kvalitativa metod jag har använt för min empiri är intervjuer. Metoden valdes då jag varit intresserad av referensbibliotekariers tankar och känslor kring tillgängliggö-randet och användandet av databaser på folkbibliotek. Sju bibliotekarier som bl.a. har som uppgift att besvara referensfrågor i Stockholms Län på olika bibliotek intervjuades på ett flexibelt sätt. De empiriska fakta som samlades in analyserades med hjälp av Eve-rett Rogers karaktäristiska attityder i en analys och redovisning av intervjuer som sedan diskuterades vidare i tre diskussioner.
Empirin och diskussionerna visar att informanternas erfarenhet av användning och gängliggörandet av databaser är övervägande positiv. Det finns ett accepterande av till-gängliggörande och användande av databaser på och via folkbibliotek när det gäller databaser som används. Samtidigt vittnar mina informanter om en låg användning av databaser i referensarbetet och enligt deras personliga uppfattning också av användare. En av mina informanter påpekar dock att denna erfarenhet inte stämmer när det gäller anvä ndares användning av databaser som har med släktforskning att göra. Tre säger att de vill använda databaser mer än de gör idag, men att de saknar referensfrågor som be-höver databasers information bakom informationsdisken. Två säger att det skiljer sig mellan referensarbete i biblioteket och i nättjänsten ”Fråga bibliotekarien” där databaser används mer.
Bekymmer för bibliotekets ekonomi gör, att mina informanter ifrågasätter den låga an-vändningen av databaser och försöker på alla sätt visa vägen till dem. Samtidigt gör ekonomin att bibliotekarier anser att de databaser som inte används ska tas bort. De me-nar att det är onödigt att lägga pengar på något som inte används. Det gör att utvärde-ringar och observationer kring databasers nytta behövs enligt informanterna. Bibliote-kets ekonomi uppfattas dock som det största ”men” som kan ses som rollkonflikt och barriär då det är det som upprepas mest.
Även andra ”men” uttrycks och kan ses som rollkonflikter och barriärer. Bland det som nämns finns: bekymmer över säkerhetsfrågor, okunskap kring databaser, okunskap kring engelska språket, att databaser är lätta att glömma bort och en önskan om att få veta att databaser faktiskt används av användare mer än deras erfarenhet säger dem. Analysen visar bl.a. att det behövs mer av de karaktäristiska attityderna ”relativ adva n-tage ”, ”compatibility”, ”trialability”och ”observability” men mindre av attityden ”comp-lexity” beroende på vem man är. Om detta inte ges till en del referensbibliotekarier är risken stor att de aldrig kommer att acceptera databaser fullt ut och kunna agera som professionella förändringsagenter.
Jag ser ett behov av mer forskning i samband med bibliotekariers attityder och accepte-rande av tillgängliggöaccepte-randet och användandet av databaser online. Särskilt undrar jag vad som skulle hända om förhållanden ändrades och databaser används mer än de gör idag. Med den skyltning som idag sker i biblioteken så kommer säkert fler att använda databaser. Om man satsar på databaser med andra språk än engelska och svenska i in-vandrartäta områden kan samma sak hända. Frågan är om en del referensbibliotekariers attityder ändras och blir ännu mer accepterande än de idag tycks vara. Mina resultat är inte svaret på referensbibliotekariers attityder och accepterande överlag, men de är ex-empel på hur de kan te sig idag. Då jag tror att allt förändras med tiden så kommer sä-kerligen fler resultat att komma med tiden vilket gör frågan värd att ta upp igen.
Otryckta källor
Intervjuer med sju bibliotekarier från stora och små bibliotek runt om i Stockholms län. Anonym källa (2005). Databasvisningar för enskilda låntagare vid bibliotek vecka 1-10 år 2005. (se bilaga 3).
Tryckta källor:
Adoption of online databases in public libraries: An Australian case study (2003). Kirsty Williamson et al. Libres: Library and information science research Electronic
Journal.
http://libres.curtin.edu.au/libres13n2/williamson.htm. [2005-03-28].
Audunson, Ragnar (1999). Between professional field norms and environmental change impetuses : A comparative study of change processes in public libraries.
Library & Information Science Research, Vol. 21, nr 4, s. 523-552.
Audunson, Ragnar & Lund, Niels Windfeld (2001). Innledning : Folkebibliotekene ved et veiskille. Ingår i Det siviliserte informasjonssamfunn: Folkebibliotekenes rolle ved
inngangen til en digital tid. Red. Ragnar Audunson och Niels Windfeld Lund. Oslo:
Fagbokfo rlaget.
Audunson, R (2001). Folkebibliotekenes rolle i en digital framtid: Publikums, politiker-nes og bibliotekarerpolitiker-nes bilder. Ingår i: Det siviliserte informasjonssamfunn:
Folkebibli-otekenes rolle ved ingangen til en digital tid. Red. Ragnar Audunson och Niels
Wind-feld Lund. Oslo : Fagbokforlaget.
Auster, Ethel & Chan, Donna, C (2003). Factors contributing to the professional deve-lopment of reference librarians. Library & Information Science Research. Vol, 25, nr 3, s. 265-286.
Auster, Ethel & Chan, Donna C (2004). Reference librarians and keeping -up –to- date.
Reference and Users Services Quarterly. Vol. 44, nr 1, s. 59-68.
Balas, Janet, L (2005). Close the gate, lock the windows, bolt the doors: Securing li-brary computers. Computers in Libraries, Vol. 25. nr 3. s. 28-31.
Berg, Linnea & Knutsson, Lena (2003) Det är ju det som är att jobba: En studie om
hur bibliotekarier erfar referensarbete. Borås: Högskolan i Borås/Biblioteks- och
in-formationsvetenskap. (Magisteruppsats vid Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås/bibliotek och info rmationsvetenskap 2003).
Bergström, Lennart & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund : Studentlitteratur.
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fakta Info Direkt.
http://www.kulturradet.se/index.php?pid=1543.[2005-03-04].
Biblioteket i siffror. (senast uppdaterad 2004-07-09 av webmaster på Jämtlands Läns bibliotek)
http://www.z.lanbib.se/siffror.htm. [2005-03-04].
Björklund, Maria & Roos Lisa (2004). Folkbibliotekarier och nya medier: En
diskurs-analys av folkbibliotekariens inställning till nya medier. Borås: Högskolan i
Borås/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats vid Biblioteks- och in-formationsvetenskap vid Högskolan i Borås/bibliotek och inin-formationsvetenskap 2004). www.hb.se/bhs/slutversioner/2004/04-54.pdf. [2005-02-23].
Björnerbäck, Katarina (1998) Internet på folkbibliotek: En jämförelse mellan
bibliote-kens och användarnas syn på Internet. Umeå: Högskolan i Umeå, arbetsenheten för
information och kultur, Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsatts vid Umeå: Högskolan i Umeå, arbetsenheten för information och kultur, biblioteks- och informationsvetenskap 1998)
http://biphome.spray.se/kabj/uppsats.html. [2005-02-03].
Buckland, Michael (1991). Information and information systems. New York: Green-wood.
Budd, John (2001). Knowledge and knowing in library and information science. Lanham: Scarecrow Press.
Cipkowski, Pamela, Holmberg, Melissa & Welch, Jeanie, M (2004). Electronic Jour-nals and aggregated databases: New Roles for Public Service Librarians. The serials
librarians. Haworth Press. Vol. 3, s 317-323.
Ds: departementsserienU 1983:12. Databaser för folkbibliotek exempel och kort
hand-ledning i onlinesökning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Edström, Göte (2001). Handbok för kandidat och magisteruppsattsförfattare vid
Biblio-tek och informationsvetenskap/BiblioBiblio-tekshögskolan. På uppdrag av examinatorgruppen
vid BHS. Online http://www.hb.se.[05-06-30].
Electronic databases in public libraries: Issues of organisational adoption (2001). Kirsty Williamson et al. Aplis 15. Ebsco Publishing. s.111-116.
Evans, Jean (2004). Staff First. Library Journal, Vol. 129, s 10-11. Glor, Eleanor (2001). Everett M Rogers. The Innovation Journal. http://www.innovation.cc/editorial-board/rogers.htm. [05-04-12].
Griffiths J.M.(1995). The changing role of librarians: Managing new Technologies in libraries. Storbritannien. Vistas in Astronomy. Vol 39, del 2. s.127-135.
Inför ett svenskt kulturnät : IT och framtiden inom kulturområdet : Delbetänkande
(1996). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1996:110) http://www.kultur.nu/rapporter/delbetankande/delbkap5.html#5.1.1. [2005-03-31]. Johnsson, Yngve (1997) Databaser. Ingår i Modern teknik, moderna medier -
Bibliote-ken i IT-samhället. Lund : Bibliotekstjänst.
Katz, William, A (2002). Introduction to reference work. Vol. 2: Reference services
and reference processes. 8 ed. New York, USA. McGraw-Hill.
KB - ett nav i kunskapssamhället: Kungl. biblioteket - Sveriges nationalbibliotek: verk-samhet och visioner: betänkande (2003). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga
utred-ningar (SOU) 2003:129).
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/669. [2005-03-31].
Kuldautredningen rapport (2004). Ansvarig Kulda- utredare Kerstin Andersson. Pdf fil: http://www.kulda.se/kuldautredningen/index.htm. [2005-02-28].
Kuldautredningen enkät (2004). (webbansvarig Bengt Källgren). http://www.kulda.se/kuldautredningen/fragor/index.htm. [2005-03-21].
Kulturrådet (2003) Nätbaserad information - en rättighet för alla medborgare. http://www.kulturradet.se/index.php?pid=961. [2005-03-29].
Kulturrådet (2004). Om kulturen och den nya tekniken. www.kulturradet.se/ovfiles/omvarld_2004.pdf. [2005-02-23].
Large, Andrew, Tedd, Lucy & Hartley, R. J.(2001) Information seeking in an online
age: Principles and Practice. Munchen: K.G. SAUR.
Liljekrantz Yaiche, Johanna (2004). Folkbiblioteket och framtiden: En studie av fram-tidsdebatten i svensk bibliotekspress. Borås: Högskolan i Borås/Biblioteks- och infor-mationsvetenskap. (Magisteruppsats vid Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås/bibliotek och info rmationsvetenskap 2004).
http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2004/04-91.pdf. [2005-04-01].
Regeringens skrivelse. 1998/99:2. Informationssamhället inför 2000-talet. www.regeringen.se/content/1/c4/21/77/20208f37.pdf. [050608].
Repstad, Pål (1999.) Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rogers, Everett M (2003). Diffusion of innovations. 5 ed. New York: Free Press. Sacchanand, Chutima (2000). Workplace learning for information professionals in a changing information environment. IFLA International federation of Library
Associa-tions and InstituAssocia-tions. www.ifla.org. [2005-03-28].
See, Young Rieh (1999). Changing reference service environment: A review of per-spectives from managers, librarians and users. The journal of Academic librarianship, vol 25 nr 3 s. 178-186.
Sjölin, Mats (2005). Informationsamhälle. Ingår i Nationalencyklopedin
Ne.se. [05-06-07].
SOU 1996:110. Se: Inför ett svenskt kulturnät: IT och framtiden inom kulturområdet:
delbetänkande Kulturnät Sverige.
SOU 2003:129. SE: KB - ett nav i kunskapssamhället: Kungl. biblioteket - Sveriges
na-tionalbibliotek: verksamhet och visioner: betänkande.
Stephens, Michael, (2004). Technoplans VS. Technolust. library journal, vol. 129, nr 18. sid 36-37.
Stockholm stadsbibliotek hemsida (2005). Databaser. (sidansvarig kulturförvaltningen) http://www.ssb.stockholm.se. [050411].
Svenska Kommunförbundet (2003). Bilden av biblioteket.Stockholm: Svenska kom-munförbundet.
Svensson, Anna-Karin & Åkerklint, Jessica (2004). Elektroniskt eller tryckt?:
Bibliote-kariers användning av referensverk på svenska folkbibliotek. Borås: Högskolan i
Borås/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats vid Biblioteks- och in-formationsvetenskap vid Högskolan i Borås/bibliotek och inin-formationsvetenskap 2004). http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2004/04-97.pdf. [2005-04-01].
Thorhauge, Jens, Albrechtsen, Hanne, Thun, Hans-Peter & Larsen, Gitte (1997). Public
libraries and the information society. Luxembourg: European Commission.
Wang, Peiling (1999). "Methodologies and methods for user behavioural research".
Annual review of Information Science and Technology (ARIST). Vol. 34, s. 53-99.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Lund.
Wilson, Puala, A (2004). Take It to the Street. Library Journal. http://www.libraryjournal.com/article/CA428135. [2005-02-23].