Sammanfattning av förslagens påverkan på

Förslaget om att behovsanställda i högre utsträckning ska få sin arbets- förmåga bedömd mot behovsanställningen beräknas medföra ökade kostnader i sjukförsäkringen i spannet mellan 85 och 120 miljoner kro- nor. Därutöver tillkommer statlig ålderspensionsavgift med 10 pro- cent. Sammantaget beräknas kostnaderna för detta förslag till mellan 93,5 och 132 miljoner kronor.

Vårt förslag om ökad möjlighet att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än den gängse samt förbättrad samverkan bedöms leda till kostnadsbesparingar i sjukförsäkringen. Det är dock inte möjligt att beräkna storleken på dessa besparingar.

13.2

Arbetsmarknaden

Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda kan på- verka personers inställning till denna typ av arbetet i en mer positiv riktning och således också underlätta arbetsgivares rekrytering av denna typ av arbetskraft. Det är svårt att ge några exakta prognoser över storleken av reformens påverkan på arbetsmarknaden. Vi bedömer att försäkringsskyddet förbättras för mellan 104 000 och 147 000 personer. Förslagen om utökade möjligheter att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden och förbättrad samverkan medför på arbetsmarknadsområdet fler möjligheter att tillvarata arbets- förmåga och kompetens hos de sjukskrivna på arbetsplatserna.

13.3

Försäkringskassan

Våra förslag ligger i linje med de synpunkter avseende behov av för- tydligande i lagstiftningen som Försäkringskassan framfört till utred- ningen.

Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda bedöms inte påverka Försäkringskassans handläggningskostnader i någon större utsträckning utöver sedvanliga kostnader för implementering efter- som man handlägger ansökningar om sjukpenning från de aktuella personerna redan i dag. Vi bedömer att de ärenden som behöver ut- redas utifrån vårt förslag inte är mer utredningskrävande än dagens ansökningar om sjukpenning från behovsanställda som rör de första 14 dagarna i en sjukperiod.

Förslagen om utökade möjligheter för förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och förbättrad samverkan för att tillvarata arbetsförmåga kan medföra ökade kostnader för extern information och fler avstämningsmöten. Det är vår uppfattning att våra förslag kommer att öka andelen deltidssjukskrivna och därmed underlätta återgången i arbete. För att få avsedd effekt på reformen bör infor- mationsinsatser göras. Förslaget om förbättrad samverkan kan genom- föras inom ramen för Försäkringskassans samordningsuppdrag och innebär således ingen förändring av detta uppdrag. Det kan utifrån ovanstående sammantaget finnas ett visst ökat resursbehov inom Försäkringskassans administration.

Försäkringskassan har meddelat att man avstår från att lämna kon- sekvensberäkningar av utredningens förslag. Försäkringskassan bör inför en eventuell reform utifrån föreslagna lagändringar beräkna resursbehovet.

13.4

Individen

Personer som är behovsanställda men saknar inbokade arbetspass då de blir sjuka får ett bättre försäkringsskydd med vårt förslag. Rätts- säkerheten ökar också för dessa personer eftersom det blir tydligare för den behovsanställde som ansöker om sjukpenning, vilket arbete som ansökan kommer att prövas gentemot.

Förslagen som ger möjlighet att i ökad utsträckning bevilja par- tiell sjukpenning utifrån en flexibel förläggning av arbetstiden skapar bättre förutsättningar för individen att tillsammans med sin chef för-

lägga arbetstiden på ett sådant sätt, som dels beaktar arbetstagarens medicinska besvär dels är anpassat till de möjligheter som finns på arbetsplatsen för att underlätta återgången i arbete.

Det är givetvis viktigt att i första hand anpassa arbetet utifrån individens medicinska förutsättningar som en del i rehabiliteringen. Förslaget om förbättrad samverkan för att underlätta för försäkrade med hel sjukpenning att göra arbetsförsök eller arbeta enstaka dagar ger individer med svåra och ibland svårbedömda sjukdomar möjlig- heter att ha kvar kopplingen till arbetsplatsen under sjukdomstiden och på så sätt förkorta tiden med sjukpenning.

13.5

Arbetsförmedlingen

Förslagen som förväntas leda till ett ökat antal deltidssjukskriv- ningar bedöms öka förutsättningarna för rehabilitering tillbaka till det tidigare arbetet för dessa försäkrade. Detta i sin tur kan ha en mindre påverkan på behovet av arbetslivsinriktade rehabiliterings- insatser från Arbetsförmedlingens sida eftersom den försäkrade får utökade möjligheter till anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen, och därmed möjligheter att kvarstå i anställningen.

I övrigt bedöms inte förslagen påverka Arbetsförmedlingens hand- läggning.

13.6

Arbetsgivare

Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda kan på- verka personers inställning till denna typ av anställningar i en mer positiv riktning och således också underlätta arbetsgivares rekrytering av denna typ av arbetskraft.

Vad gäller frågan om förslagets påverkan på arbetsgivares admini- strationskostnader så gör vi följande bedömning. Utifrån tillämpningen av dagens regelverk förekommer det i många fall i dessa ärenden kontakter mellan Försäkringskassan och arbetsgivare vid fastställ- ande av sjukpenninggrundande inkomst och vid bedömning av om den behovsanställda har haft inbokade arbetspass under sjukdoms- tiden. Det gäller även de personer som kommer att få ett bättre försäkringsskydd med vårt förslag. Vårt förslag innebär att fler per- soner kan få ett bättre försäkringsskydd så i den meningen kan anta-

let kontakter öka i viss mån för de ärenden där ingen kontakt förevarit med dagens tillämpning. Våra volymberäkningar av storleken på målgruppen för reformen hamnar som ovan angivits i spannet mellan 104 000 och 147 000 personer med en behovsanställning. Sjukfrån- varon för dessa personer bedöms ligga i nivå med övriga anställda. Antalet personer som kan påverka arbetsgivares administration av sjukfrånvaron bedöms under ett år uppskattas till mellan 10 000 och 15 000 personer på hela arbetsmarknaden. Eftersom kontakter mellan Försäkringskassan och arbetsgivare ofta förekommer i dessa ärenden redan i dag bedömer vi vårt förslags påverkan på arbetsgivares admi- nistration vara liten.

Förslagen rörande arbetstidens förläggning och förbättrad sam- verkan medför fler möjligheter att tillvarata arbetsförmåga och kom- petens hos de sjukskrivna på arbetsplatserna. Förslagen skapar också bättre förutsättningar för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden på ett mer individ- och verksamhetsanpassat sätt utifrån såväl arbets- tagarens individuella medicinska förutsättningar som verksamhetens art. Det bedöms således vidga arbetsgivarens möjligheter att bedriva anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatserna.

Förslagen påverkar inte arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar men kan öka behovet av arbetsgivares deltagande i avstämningsmöten vid ett ökat engagemang från Försäkringskassan i dessa frågor. Vi har uppfattat att flera arbetsgivarorganisationer är positiva till en ökad samverkan med Försäkringskassan. Vad gäller de senare förslagen så bedömer vi att påverkan på arbetsgivares kostnader är liten.

Vad gäller förslagens påverkan på småföretagen så bedöms dessa inte vara annorlunda än vad som framkommer ovan.