En fråga som ofta diskuterats i bibliotekssammanhang är hur stor roll folkbiblioteken ska spela för vuxnas lärande. Något som även uppsatsförfattaren funnit intressant att diskutera, inte minst eftersom antalet vuxenstuderande och lärcentra blir allt fler i landet. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka folkbiblio-tekariers syn på vilken roll de kan spela för de studerande på lärcentra och därigenom vuxnas informationssökning och lärande. Följande frågeställningar har varit föremål för uppsatsen:
- hur vill bibliotekarierna att biblioteken ska fungera som studieplats för de studerande på lärcentra?
- hur ser de på sin yrkesroll i förhållande till lärcentraverksamhet?
- vilken typ av användarundervisning anser de lämplig för vuxenstuderande på lärcentra?
- hur ser de på begreppet informationskompetens i lärcentrasammanhang?
Dessutom fanns ett underordnat syfte att undersöka om de berörda kommunerna och de lärcentrumansvariga ser folkbiblioteken som en resurs för den lokala lärcentra-verksamheten och i så fall i vilken utsträckning som folkbiblioteken förekommer i kommunernas måldokument. Frågeställningarna var följande:
- hur ser de lärcentrumansvariga på ett samarbete med folkbibliotek?
- på vilket sätt ingår folkbiblioteken i kommunernas måldokument när det gäller deras lärcentraverksamhet?
Uppsatsen tar upp ett urval av tidigare och pågående forskning inom informations-sökning och lärande och ger även en presentation av bakgrunden till själva ämnet; det vill säga livslångt lärande, lärcentra och bibliotek. I teoriavsnittet beskrivs de teorier som funnits relevanta för uppsatsen. Det innebär att en redogörelse för Loertschers taxonomi, Kuhlthaus nivåer på yrkesroller och användarundervisning samt Bruces kategorier av informationskompetens görs. En kvalitativ metod har funnits vara den mest lämpliga för denna uppsats, varför större delen av det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer. En studie av måldokument har också gjorts. Efter en resultatredovisning analyseras och diskuteras materialet för att sedan leda till ett antal slutsatser.
Gemensamt för alla tre bibliotekarierna i studien är att de skulle vilja att det fanns utrymme för fler studieplatser och grupprum i biblioteken. Två av bibliotekarierna tror att biblioteken skulle kunna fungera mer som en mötesplats för olika typer av vuxenstuderande om lokalerna utvidgades med exempelvis en kafeteria. Uppsats-författaren tycker att det framgår av alla tre bibliotekariernas resonemang att deras bibliotek har eller skulle kunna ha en aktiv roll i lärcentraverksamheten. Två av bibliotekarierna känner sig inte enbart som en traditionell bibliotekarie utan tycker att de ägnar sig åt uppgifter som ligger något utanför den rollen. Deras beskrivningar liknar mer det som kännetecknar en studiebibliotekaries uppgifter. Uppsatsförfattarens uppfattning är att de skulle vilja utveckla sin pedagogiska roll i lärcentrasammanhang.
Alla tre bibliotekarierna är överens om att den spontana undervisningen för studerande på lärcentra är såväl viktig som ofrånkomlig. Däremot har de olika åsikter om den planerade undervisningens betydelse. Det verkar dock som om de i allmänhet har ambitionen att höja nivån på användarundervisningen i syfte att öka de vuxen-studerandes egen förmåga att söka information. Informationskompetens innebär för bibliotekarierna i stort sett samma sak, men det finns dock vissa skillnader. Alla tycker att det betyder att kunna söka fram information och att sedan kunna värdera den. Två av bibliotekarierna utvecklar sitt resonemang något mer och talar även om process-medvetenhet, bearbetning och analys samt förmåga att dra slutsatser ur information.
Alla tre tror att det är rimligt att i någon mån kunna bidra med sin syn på vad informationskompetens är till de studerande på lärcentra.
Alla tre lärcentrumansvariga tycks vara överens om att det bara finns fördelar med ett samarbete mellan lärcentra och folkbibliotek. De tycker framförallt att hjälpen med informationssökning och tillgången till databaser är de stora fördelarna. Det verkar som om alla tre ser bibliotekarierna som en pedagogisk resurs när det gäller informations-sökning. Samtliga kommuner i studien uttrycker i sina måldokument att de vill skapa möjligheter för distansstudier. Två kommuner betonar också vikten av samverkan mellan olika parter inom kommunen. Då det rör sig om övergripande måldokument har det varit svårt att klargöra huruvida kommunerna ser sina folkbibliotek som en resurs för den lokala lärcentraverksamheten. Att samarbetet mellan lärcentra och folkbibliotek ser olika ut i olika kommuner, det kan såväl den här studien som annat förekommande material i uppsatsen visa. Det mest lyckosamma samarbetet verkar vara i de fall där folkbibliotek och lärcentra samordnas lokalmässigt. Att en finansiering med projekt-medel inte är en långsiktig lösning tycks de flesta vara överens om.
När det gäller uppsatsens generaliserbarhet uttrycks en försiktig hållning. De slutsatser som dras kan endast avse de undersökta kommunerna och deras biblioteks- och lärcentraverksamhet. Men det finns dock vissa slutsatser som med hjälp av det övriga materialet i uppsatsen skulle kunna sägas ha en viss generell karaktär.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Intervju med bibliotekarie A (9 mars 2004) Intervju med bibliotekarie B (16 mars 2004) Intervju med bibliotekarie C (27 februari 2004) Intervju med lärcentrumansvarig A (19 april 2004) Telefonintervju med lärcentrumansvarig B (7 april 2004) Telefonintervju med lärcentrumansvarig C (6 april 2004) Övergripande styrdokument i kommun A
Översiktsplan i kommun B Strategisk plan i kommun C
Tryckta källor och litteratur
Almerud, Peter (2000). Biblioteket lyfter kunskapen: om biblioteket i vuxenutbildningen.
Nacka: DIK-förbundet.
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bates, Marcia J. (1999). The Invisible Substrate of Information Science. Journal of the American Society for Information Science, nr 12, s. 1043-1050.
Bruce, Christine (1997). The Seven Faces of Information Literacy. Adelaide: Auslib Press.
Buckland, Michael (1991). Information and Information Systems. Westport: Praeger Publishers.
Budd, John (2001). Knowledge and Knowing in Library and Information Science.
Lanham, M D: Scarecrow Press.
Carlsson, Carin (1998). Folkbiblioteket i kunskapssamhället och i utbildningens tjänst.
Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för kultur- och biblioteksstudier.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap).
Ekblad, Catharina & Johansson, Ann-Helén (2000). Biblioteksservice för distans-studerande i glesbygd. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats, 2000:51).
Ellström, Per-Erik (1996). Rutin och reflektion. Ingår i Livslångt lärande. Red:
Ellström, Per-Erik, Gustavsson, Bernt & Larsson, Staffan. Lund: Studentlitteratur. S.
142-179.
Ericsson, Kerstin (2000). Biblioteket i utbildningssamhället: om biblioteket och människans behov av information och kunskap i det livslånga lärandet. Stockholm:
Svensk Biblioteksförening.
Forslund, John Erik (2003). Om biblioteksverksamheterna. Stockholm: Fritzes offent-liga publikationer, Kulturdep., Regeringskansliet. (Ds: departementsserien, 2003:66).
Gustavsson, Bernt (1996). Att leva och lära livet ut: livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv. Ingår i Livslångt lärande. Red: Ellström, Per-Erik, Gustavsson, Bernt &
Larsson, Staffan. Lund: Studentlitteratur. S. 48-72.
Harnesk, Jakob (2002). Biblioteksservice för distansstuderande. Härnösand: Distans-utbildningsmyndigheten.
Jannert, Helena (2001). Studiebibliotekarie: tankar och idéer om en ny yrkesroll.
Göteborg: Regionbibliotek Västra Götaland.
Jonsson, Bosse (2003). Medborgaren och marknaden: pedagogisk diskurs för folk-bibliotek.Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Diss. Linköpings universitet.
Klasson, Maj (1984). Högskolebibliotek i förändring: från autonoma bildnings-institutioner till lokala serviceinrättningar med särskild hänsyn till bibliotek som betjänar förskollärarutbildningar. Malmö: Gleerup. Diss. Lunds universitet.
Klasson, Maj (1990). Mobilisering eller anpassning? Folkbibliotekens roll i ett livslångt lärande. Ingår i Biblioteksstudier: folkbiblioteket i flervetenskaplig belysning. Red:
Romulo Enmark. Göteborg : Centrum för biblioteksforskning vid Göteborgs universitet;
Borås : Bibliotekshögskolan. S. 112-139.
Kuhlthau, Carol C. (1987). An Emerging Theory of Library Instruction. School Library Media Quarterly, nr 16, s. 23-28.
Kuhlthau, Carol C. (1993). Seeking Meaning: A Process Approach to Library and Information Services. Norwood, N J: Ablex.
Larsson, Marianne (2002). Bibliotekens roll i det livslånga lärandet. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats, 2002:4).
Larsson, Staffan (1996). Vardagslärande och vuxenstudier. Ingår i Livslångt lärande.
Red: Ellström, Per-Erik, Gustavsson, Bernt & Larsson, Staffan. Lund: Studentlitteratur.
S. 9-28 .
Limberg, Louise (1987). På jakt efter den skolbiblioteksidé som flyr oss.
Biblioteksbladet, nr 5/6, s. 144-147.
Limberg, Louise (1990). Skolbibliotek för kunskap och skapande: ett idé- och servicematerial för lärare och bibliotekarier om biblioteket i undervisningen.
Stockholm: Utbildningsförlaget.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs universitet.
Limberg, Louise (2003). Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket.
Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Ljusberg, Marlen (2002). Kartläggning av lärcentra i Sverige 2001. Östersund : Glesbygdsverket.
Loertscher, David V. (2000). Taxonomies of the School Library Media Program. San José, CA: Hi Willow Research and Publishing.
Olsson, Birgitta (1999). Folkbiblioteken och Kunskapslyftet. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats, 1999:66).
Repstad, Pål (1993). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
Rundberg, Staffan (2003). Folkbibliotekarien och det livslånga lärandet. Borås:
Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
(Magisteruppsats, 2004:3).
Skolverket (2000). Det livslånga och livsvida lärandet. Stockholm: Liber.
Stenlund, Annika & Zorn, Henriette (2003). Efter kunskapslyft kommer lärcentra.
Biblioteksbladet, nr 2, s. 3-5.
Stenquist, Bjarne (2003). Är det på efterkälken Sverige åker? Lund: Bibliotekstjänst AB.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Prisma.
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, Tom (1981). On User Studies and Information Needs. The Journal of Documentation, nr 1, s. 3-15.
Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (2001). Stockholm: Regerings-kansliet. (Regeringens proposition, 2000/01:72).
Elektroniska källor
Berger, Anita & Westin, Martin (2004-03-09). Att utveckla en infrastruktur för vuxnas lärande: lokalt utvecklingsarbete med statligt stöd.
http://www.skolutveckling.se/vux/dokument/Infrastrukturrapport%20040309_slutversion.pdf [2004-05-03]
Berglund, Cecilia (2003-04-04). Forskningsprojektet Bibliotek och vuxenstuderande - projektplan.
http://www.adm.hb.se/personal/cbe/bib.plan.htm [2004-05-03]
Fleischer, Håkan & Hansson Green, Ulla & Winald Möller, Lena (2004-03). Arena för utveckling: Lärcentra, Kommun-, Läns- och Forskningsbibliotek i samverkan.
http://www.nitus.org/Resources/Arenadok.pdf [2004-05-03]
Kulturrådet (2003-05-08). Folkbiblioteken - stöd för vuxnas lärande.
http://www.kur.se/Vad gör Kulturrådet?/Vuxbib [2004-05-03]
Myndigheten för skolutveckling (2003-05-14). Att utveckla en infrastruktur för vuxnas lärande – ett diskussionsunderlag.
http://www.skolutveckling.se/vux/dokument/rev%20Vadarinfrastruktur.pdf [2004-05-03]
Bilagor
Bilaga 1: Detaljerad intervjumall (bibliotek):
Bakgrundsfrågor, som rör när Du utbildade Dig till bibliotekarie och vilka arbets-uppgifter Du har och har haft under åren som bibliotekarie, ställs inledningsvis. Allmän fråga; hur ser samarbetet ut idag mellan folkbibliotek och lärcentra i Din kommun och hur skulle Du vilja att det såg ut? Hur stor roll ska biblioteken spela?
Hur vill Du att biblioteken ska fungera som studieplats för de studerande på lärcentra?
Passiv eller aktiv marknadsföring av biblioteket som studieplats?
Spontan eller planerad samverkan med olika utbildningsanordnare?
Icke delaktighet eller delaktighet i deras utbildning?
Endast materialförsörjning eller engagemang för deras informationssökning?
Hur ser Du på Din yrkesroll i förhållande till lärcentraverksamhet?
Jämför med exempelvis lärare, handledare, studievägledare med mera!
Någon som organiserar samlingarna så att de studerande själva kan orientera sig i katalogerna och hyllorna?
Någon som ibland föreläser och ger biblioteksvisningar?
Någon som instruerar i olika bibliografiska verktyg?
Någon som ger regelbunden handledning i informationssökning för att lösa ett specifikt problem?
Någon som är aktiv i deras informations- och inlärningsprocess och deltagande i utbildningsplaneringsarbete?
Vilken typ av användarundervisning anser Du lämplig för denna målgrupp?
Eller Du kanske inte finner att det är aktuellt överhuvudtaget?
En som hjälper dem att använda ett särskilt bibliotek och dess resurser?
En som hjälper dem att utveckla lämpliga sökstrategier?
En som hjälper dem att reflektera över sina egna informationssökningsprocesser?
Hur ser Du på begreppet informationskompetens i detta sammanhang?
Vad står i centrum för detta begrepp; informationsteknologin, källorna, informations-sökningsprocessen, kontrollen över information eller informationsanvändningen? Hur pass informationskompetenta tror Du att de skulle kunna bli med Din och bibliotekets hjälp? Vad är rimligt?
Bilaga 2: Intervjumall i form av nyckelord (bibliotek):
När utbildning?
Vad kännetecknade den? (teori, praktik, ämnen)
Arbetsuppgifter? (genom åren) (utåtriktat, utanför biblioteket) Livslångt lärande, inneburit för dig i ditt arbete som bibliotekarie?
Samarbete folkbibliotek-lärcentra?
Hur idag? (berätta gärna om projekt)
Hur skulle du vilja? Något du vill förändra?
Hur stor roll? (vuxenstuderande vs barn, invandrare, funktionshindrade) Studieplats?
Tillgång datorer och Internet?
Tillgång referensbibliotek?
Mötesplats?
Handledning?
Studievägledning!?
Samarbete Komvux, utbildningsanordnare, högskolebibliotek?
Yrkesroll? (traditionell bibliotekarie eller studiebibliotekarie)
Hur långt tänja gränsen? (jämfört med lärare, handledare, studievägledare) Eller inte inkräkta på deras område?
Ordning i hyllorna? (organisera) Biblioteksvisning?
Undervisning i olika sökverktyg?
Regelbunden handledning?
Aktiv i process och planering? (bilda nätverk) Användarundervisning?
Lämplig alls?
Spontan eller planerad?
Särskilt bibliotek?
Sökstrategier?
Reflektera över process?
Vad är rimligt?
Informationskompetens? (hur definiera, vad behärska)
Centrum; teknologi? (avgörande för att få tillgång till information) Centrum; källor? (nödvändigt för att återvinna information)
Centrum; kontroll?
Centrum; användning? (för att sätta sig in i ett nytt ämne, utveckla ny kunskap, hjälpa andra)
Hur kompetent är rimligt? (bidra till den synen på informationskompetens)
Bilaga 3: Intervjumall (lärcentra):
Detta är de frågor som ställs till de ansvariga på lärcentra:
Beskriv kortfattat Din funktion inom lärcentraverksamheten!
Ingår folkbiblioteket i planeringen för den fortsatta lärcentraverksamheten? I så fall; på vilket sätt?
Tror Du att vuxenstuderande på lärcentra har stor användning av folkbiblioteket? I så fall; hur?
Vilka för- och eventuella nackdelar ser Du med ett samarbete mellan lärcentra och folkbibliotek?