Hållbarhetsfrågor är viktigt på de allra flesta globala företag och blir en större och större trend även bland andra något mindre företag. Ett av undersökningens fokus är att ta reda på hur svenska företag som kan komma att påverkas av lagförslagen gällande obligatorisk hållbarhetsrapportering ser dels på de nya lagförslagen men också på resultaten av att utge hållbarhetsrapporter. De källor som används i teoribildningen är inte svenska och därför är det av intresse att undersöka om bilden som målas upp i teorin, med de viktigaste påståendena/resultaten beskrivna nedan, stämmer in på de svenska företagen.
Det är också av värde att i denna undersökning försöka ta reda på hur många revisorer respektive företag som i vårt urval jobbar med hållbarhetsrapportering i nuläget och hur pass stort behovet på företag är när det gäller att anlita extern hjälp. Det är också av intresse att jämföra revisorer som jobbar på Big Four med de som inte gör det och se om det finns en skillnad i huruvida de jobbar med hållbarhetsrapporter eller inte.
I och med agentteorin är det ganska uppenbart att revisorn bidrar till ett bättre informationsflöde och transparens mellan företagsledning och ägare varför detta inte behöver undersökas. Däremot kan det vara intressant att veta om respondenterna anser att hållbarhetsrapportering specifikt kommer att förbättra transparensen ännu mer och leda till ett bättre informationsflöde inte bara till ägarna utan även till andra intressenter. Syftet är också att undersöka om respondenterna anser att hållbarhetsrapporten, som följer de föreslagna reglerna där bland annat granskningen från revisorn är väldigt ytlig, får några effekter och i sådana fall om de är positiva eller negativa. Det är här också av intresse att undersöka hur respondenterna ställer sig till påståendet av Moneva et al. (2006, s. 122) om att oärliga uppgifter förekommer bland företag som använder GRI-standarden. Kunskap kan fås genom t.ex. utbildning och erfarenhet och därför är det av intresse att undersöka vilken kunskap respondenterna besitter, främst när det gäller hållbarhetsutveckling/rapportering. Det är viktigt att i denna studie titta på just den ämnesrelaterade utbildning som respondenterna fått eller inte fått och jämföra detta med de rådande attityderna. Har de med ämnesrelaterad utbildning mer positiv inställning till hållbarhetsrapportering och kanske främst en obligatorisk rapportering, och anser de sig vara mer förberedda på att jobba med det? Det är paralleller som kan dras från diskussionen av Bebbington et al. (2014, s. 35) och Thoradeniya et al. (2015, s. 1109, 1125) och detta vill vi testa på våra svenska urvalsgrupper.
28
Vi söker efter de ställningstaganden som respondenterna tar i frågor kring hållbarhet och hållbarhetsrapportering. Syftet är att se om de svarar med en grad av favorisering eller icke-favorisering kring de påståenden som gäller hållbarhetsrapportering som är attitydobjektet i denna undersökning, och i vilken styrka dessa attityder existerar. För att ta reda på detta används ett antal påståenden om effekterna av hållbarhetsrapportering som tidigare forskning påstår existerar. Det är viktigt för oss att ta reda på om urvalsgrupperna tror på effekter, vare sig om de är positiva eller negativa, eller om de inte tror att hållbarhetsrapportering kommer göra någon skillnad. De effekter som lyfts fram relaterar till utfallet för miljö och sociala förhållanden, utfallet för företagen som hållbarhetsrapporterar samt utfallet för intressenter. Exempelvis diskuterar Lu & Taylor (2016, s. 13) att ryktet och därmed det finansiella resultatet förbättras med miljöåtgärder. Det finns forskning som lyfter fram olika aspekter kring utbildning och ändrade attityder men det finns inte forskning på vilka attityder som råder ute bland revisorer och företag i Sverige gällande hållbarhetsrapportering. För att besvara studiens syfte har forskningsfrågor utvecklats för att säkerställa att studiens syfte undersöks. Dessa forskningsfrågor kommer att följa med i arbetets gång och undersökas i både empiri och analys. Dessa forskningsfrågor lyder:
Vilken attityd har revisorer gentemot hållbarhetsrapportering?
Vilken attityd har företagsrepresentanter gentemot hållbarhetsrapportering?
Finns det ett samband mellan revisorers och företagsrepresentanters ämnesrelaterade kunskaper och respektive grupps attityd?
Dessa frågor är intressanta att undersöka eftersom de tar upp attityderna som råder bland de som ska arbeta med hållbarhetsrapporter i Sverige. Med forskningsfrågorna kan vi kartlägga de attityder som finns och också titta på om utbildning tycks påverka respondenternas attityd på något vis. På detta vis fyller vi den kunskapslucka som identifierats samtidigt som vi bidrar med den praktiska aspekten av utbildning i ämnet. För att besvara frågorna används enkäter uppdelade i olika sektioner. Påståendefrågor ställs kring potentiella effekter av hållbarhetsrapportering som lyfts fram i teoridelen, som till exempel Lu & Taylor (2016, s. 4) som säger att miljöinvesteringar höjer företagets anseende och därmed ökar försäljningen, för att får fram attityder hos båda grupperna. En annan sektion av enkäten behandlar respondenternas utbildning och dessa frågor kommer att undersökas i relation till attitydfrågorna för att besvara den sista forskningsfrågan om vilken påverkan ämnesrelaterad kunskap har på attityder till hållbarhetsrapportering. Enkätfrågorna är baserade på de teorier som lyfts fram i detta kapitel och bidrar alltså till att besvara dessa tre forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är generella i sin natur men besvaras genom olika detaljfrågor som aggregeras till en helhet i senare del av arbetet.
29