Utgångspunkten för den här uppsatsen blev en artikel skriven av Christer Hermansson (2008). Han anser att bibliotekarierna, i takt med utvecklingen av Bibliotek 2.0 och förändringen av folkbiblioteken, har kommit bort från det som han anser bör vara bibliotekets fokus:
Litteratur. Detta fick mig att vilja ta reda på hur bibliotekarierna själva ser på utvecklingen. Syftet med uppsatsen var att studera hur bibliotekarier på sex svenska folkbibliotek uppfattar sina yrkesroller. Hur påverkar den ökade användarstyrningen, som anses vara en del av
Bibliotek 2.0, biblioteken och bibliotekariernas uppgifter? För att undersöka detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med sex bibliotekarier med erfarenhet av IT, medieinköp och
litteraturförmedling som fick representera varsitt svenskt folkbibliotek. Intervjuerna analyserades genom att koppla det empiriska materialet dels till Klassons (1991) bibliotekariemodeller respektive Sundins (2003) teori om bland annat Community of practices, dels till litteraturen och forskningen som tas upp i kapitlet Tidigare forskning. Resultaten som framkom var bland annat att det finns olika uppfattningar bland
bibliotekarierna om huruvida deras yrkesroller och folkbiblioteksverksamheten har förändrats av Bibliotek 2.0. En del menade att yrkesrollen har förändrats, men inte på grund av 2.0. Andra menade att kärnan i yrkesrollen inte har förändrats, de använder de gamla delarna på nya sätt. Det är för tidigt att säga hur 2.0-utvecklingen kommer att påverka biblioteken och bibliotekariernas uppgifter, den tekniska utvecklingen har inte kommit tillräckligt långt ännu på de flesta svenska folkbibliotek.
Källförteckning
Debattartiklar i Biblioteksbladet (Alsbjers artikel från författarförbundets hemsida):
Alsbjer, Peter (2008). Biblioteket: Vad vill det oss - och vad vill vi med det? Sveriges Författarförbund.
http://www.forfattarforbundet.se/sff/main.nsf/3/DA0F456ADFF089E2C125750700533460 Björnberg, Claes (2007). Umeåregionens projekt Bibliotek 2007. Ett bibliotek – tusen möjligheter. Biblioteksbladet, nr 7, s.20f. Ekström, Åsa (2007). Inför biblioteksdagarna. Do or die. Biblioteksbladet, nr 4, s.26. Hansson, Joacim (2008). Tidens dialektik och det av-bildande biblioteket. Biblioteksbladet, nr 7, s.3ff. Harnesk, Jacob (2006). Bibliotek 2.0: Innehåll och gemenskap på webben – ett nytt sätt att möta låntagare? Biblioteksbladet, nr 4, s.14-15. Lidbeck, Tomas (2008). Bibliotekens roll. Biblioteksbladet, nr 1, s.18. Thorsén, Lisbeth (2008). Vadan och Varthän? Biblioteksbladet, nr 4, s.20. Zorn, Henriette (2007). Nätverket för skönlitteratur invigt. Vem pratar böcker på biblioteket? Biblioteksbladet, nr 1, s.16.
Litteraturlista
Alnäs, Karsten (2001). Frodig biblioteklesning i skjermens tidsalder. I: Audunson, Ragnar Andreas & Lund, Niels Windfeld (red.) Det siviliserte informasjonssamfunn. Folkbibliotekets rolle ved inngangen til en digital tid. Bergen: Fagbokforlaget.
Audunson, Ragnar (2001). Folkebibliotekenes rolle i en digital framtid: Publikums,
politikernes og bibliotekarenes bilder. I: Audunson, Ragnar Andreas & Lund, Niels Windfeld (red.) Det siviliserte informasjonssamfunn. Folkbibliotekets rolle ved inngangen til en digital tid. Bergen: Fagbokforlaget.
Bernhem, Anna & Kuster, Linnéa (2007). Bibliotekariers uppfattningar om Bibliotek 2.0 – en fenomenografisk undersökning. Magisteruppsats i Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås: 143. http://bada.hb.se/bitstream/2320/3309/1/07-143.pdf
Bibliotekslagen (1996). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19961596.HTM
Casey, Michael E. & Savastinuk, Laura C (2007). Library 2.0 – A Guide to Participatory Library Service. Medford: Information Today. Crawford, Walt (2006). Library 2.0 and ’Library 2.0’. Cites and Insights, vol. 6, nr 2, s. 1–32. http://citesandinsights.info/civ6i2.pdf
Gorman, Michael (2000). Our Enduring Values – Librarianship in the 21st Century. Chicago: American Library Association.
Habib, Michael C (2006). Toward Academic Library 2.0 – Development and Application of a library 2.0 methodology (Magisteruppsats). School of Information and Library Science of the University of North Carolina.
http://etd.ils.unc.edu/dspace/bitstream/1901/356/1/michaelhabib.pdf
Hansson, Joacim. (1998). Om folkbibliotekens ideologiska identitet. Licentiatavhandling vid avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Skrifter från valfrid 17. Borås: Valfrid.
Hansson, Joacim. (2005). Det lokala folkbiblioteket - förändringar under hundra år. Linköping: Mimers Småskrifter.
Hermansson, Christer (2008). Bibliotekarier - stå upp för litteraturen. SvD 9 januari http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/artikel_754859.svd
Hjelmqvist, Bengt (1993). Det starka biblioteket. Lund: Bibliotekstjänst.
Jones, Marie (2003). Out of the box. Ingår i Bridges, Karl, ed. Expectations of Librarians in the 21st Century. Westport: The Greenwood Library Management Collection
Jonsson, Bosse (2003). Medborgaren och marknaden – Pedagogisk diskurs för folkbibliotek. Linköping: Doktorsavhandling vid Institutionen för beteendevetenskap.
Klasson, Maj (1991). Bibliotekarien – forskarens kollega och allmänhetens guide inför 2000-talet. I: Ridderstad, Per & Jacobsson, Roger (red.). Nordisk tidskrift för Bok- och
biblioteksväsen, Årgång 78 nr 3-4. Avdelningen för bok- och bibliotekshistoria, Lunds universitet. Stockholm/Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Klasson, Maj (1997). Temat folkbibliotek, folkbildning och livslångt lärande. I: Klasson m.fl. (red.). Folkbildning och bibliotek? – På spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden. Skrifter från Valfrid, nr 13. Borås: Valfrid.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kulturrådet (2008). Kulturen i siffror – Folkbiblioteken 2007.
http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2008/Folkbiblioteken_2007.pdf Maness, Jack (2006). Library 2.0 Theory: Web 2.0 and Its Implications for Libraries. Webology, vol. 3, nr 2. http://www.webology.ir/2006/v3n2/a25.html Nolin, Jan (2008) Science for the professions – In search of a new theory of professions, report nr 4. Högskolan i Borås.
Nygren, Åke (2008). Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet. Nät och bildning, nr 9.
NÄFS (2007). http://www.nafs.nu/ Under: ”Läs mer om NÄFS här”
Odenbring Björn (2008). Biblioteket, bibliotekarien och framtiden. Magisteruppsats i Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, 98.
http://bada.hb.se/bitstream/2320/4076/1/08-98.pdf
Ristarp, Jan & Andersson, Lars G (2001). Mitt i byn! – Om det moderna folkbibliotekets framväxt. Lund: Bibliotekstjänst.
SACO (2007). Välja yrke
http://www.saco.se/templates/Ocupation.aspx?id=3963&epslanguage=SV
Schreiber, Trine (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960´erne. I: Schreiber, Trine & Elbeshausen, Hans (red.) Bibliotekarerne – En profession i et felt af viden, kommunikation og teknologi. Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur.
Smith, Kenneth A (2003). The Curious Librarian. Ingår i Bridges, Karl (red.) Expectations of Librarians in the 21st Century. Westport: The Greenwood Library Management Collection. Sundin, Olof (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter – en studie av
sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Doktorsavhandling vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Borås och Göteborgs universitet. Skrifter från Valfrid 25. Borås: Valfrid. Sundin, Olof & Johannisson, Jenny (2005). Pragmatism, neo-pragmatism and sociocultural theory – Communicative participation as a perspective in LIS. Journal of Documentation, Vol 61 nr 1, s.23-43. http://www.adm.hb.se/~osu/Sundin&Johannisson.pdf
Swan, Philip (2003). John Henry´s Dilemma. Ingår i Bridges, Karl (red.) Expectations of Librarians in the 21st Century. Westport: The Greenwood Library Management Collection. Söderlund, Petra (2002). Bokringen - läsarnas navigatör på Internet. Om böcker och läsning på 62 nätplatser. Uppsala: Litteratur och samhälle, Avdelningen för Litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Söderlund, Petra (2004). Läsarnas nätverk: om bokläsare och Internet. Uppsala: Skrifter utgivna av Avdelningen för Litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, nr 47.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, Tredje upplagan. Vestheim, Geir (1999). Ideologi og folkebibliotekspolitikk – eit demokratispørsmål. Demokratiutredningen, Demokratins estetik (Statens offentliga utredningar (SOU), 1999:129).
http://www.svet.lu.se/links/Demokratiresurser/Demokratiutredningen/demest03.pdf Webster, Frank (2002). Theories of the information society (Second edition). London: Routledge.
Bilaga
Intervjuguide
Berätta om dig själv: Hur länge har du jobbat som bibliotekarie? Hur länge har du jobbat här?
Ingångsfråga: Hur skulle du definiera Bibliotek 2.0?
Förändrar Bibliotek 2.0 bibliotekens verksamhet? Hur?
Vilka problem ser du?
Vilka fördelar ser du?
Vad är folkbibliotekets huvuduppdrag i den närmaste framtiden, som du ser det?
Skulle det vara bra att välja en inriktning bland alla folkbibliotekets uppdrag? Varför/Varför inte?
Vilka konsekvenser (positiva/negativa) kan användarnas ökande inflytande tänkas få för folkbibliotekens verksamhet?
Ingångsfråga: Hur skulle du definiera bibliotekariens yrkesroll?
Anser du att Bibliotek 2.0 har påverkat yrkesrollen på något sätt? Har du sett någon förändring i yrkesrollen på senare år?
Ser du problem för yrket i ett Bibliotek 2.0-perspektiv? Exempel? Ser du fördelar för yrket i ett Bibliotek 2.0-perspektiv? Exempel? Vilken roll ska bibliotekarien ha på bibliotekets webbplats?
Ingångsfråga: Vad innebär Bibliotek 2.0 för skönlitteraturens roll på folkbiblioteken?
Ska bibliotekarier göra urval av skönlitteratur även i Bibliotek 2.0? Varför/Varför inte? Marknadsför ni skönlitteratur på er webbplats? Hur?
Bör bibliotekarier lägga fokus på litteraturförmedling i det fysiska biblioteket, på webben eller i båda forumen?