Igenväxning i fjällen har blivit ett välstuderat ämnesområde under senare år, och igenväxning har beskrivits från en mängd olika alpina och subalpina miljöer. Intresset för frågan har blivit stort genom den globala uppvärmningen, som förväntas förändra fjällmiljöerna. I denna studie tittar jag på en alternativ förklaring till igenväxningen, nämligen upphörd hävd.
Syftet med denna studie är att undersöka igenväxningen av tio ängar i fjällbjörkskogen och jämföra de traditionellt slagna ängarna för att se om igenväxningen skiljer sig åt och om detta går att härleda till hävden av markerna.
Med hjälp av historiskt kartmaterial, historiska flygfotografier och moderna flygfotografier har en kvantitativ jämförandestudie över igenväxningen av tio ängar på två områden i Härjedalsfjällen gjorts. Det praktiska tillvägagångsättet för bearbetning av kart- och flygfotografimaterialet har skett via det datorbaserade analysprogrammet ArcGIS 10.1. Som teoretisk bakgrund har litteratur inom fjällbjörkskogens biologiska mångfald, fjälljordbrukets historia och successionsekologi studerats.
Resultatet redogör förändringen av den öppna ängsmarken i de tio studerade ängarna. Av dessa tio ängar har alla vuxit igen med en viss procent, vilket varierar mellan 16 % och 81 %. Utifrån den minskning som har skett har medelhastigheten av igenväxningen räknas ut. En hypotetisk uträkning gjordes som redovisar när ängarna har vuxit igen med 100 %, om man antar att den regressiva successionen är linjär. Med dessa hårddata tolkas den biologiska mångfaldens framtid i fjällbjörkskogen och dess ängar. I framtiden kommer mångfalden av hävdgynnade arter att minska, detta då det både sker habitatsförluster och fragmentering av fjällbjörkskogen. Detta minskar också förutsättningarna för den utdöendeskuld av arter som kan finnas kvar för att hålla ett livskraftigt bestånd. Detta kan ske redan inom en period på 10 år om ängarna fortsätter att växa igen.
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor och litteratur
Alexandersson, Hans, Forshed, Nils, Ekstam, Urban & Svensson, Erling (1986). Stränder vid fågelsjöar: om fuktängar, mader och vassar i odlingslandskapet. Stockholm: LT Allard, Anna (red.) (2007). Instruktion för flygbildsinventeringen vid nationell inventering
av landskapet i Sverige. SLU, Institutionen för skoglig resurshållning Almstedt Jansson, Malin, Ebenhard, Torbjörn & De Jong, Johnny (red.) (2011).
Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Uppsala: Centrum för biologisk Mångfald
Andersson, Åke (2011). Åtgärdsprogram för fjällgås 2011-2015: (Anser erythropus) : akut hotad (CR). Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6434-1.pdf
Bogaert, R., K. Haneca, J. Hoogesteger, C. Johansson, M. De Dappe, and T.V. Callaghan (2011). A century of thee line changes in sub-artic Sweden shows local and
regional variability and only a minor influence of 20th century climate warming. Journal of Biogeography 38:907-921.
Campbell, Åke (1948). Från vildmark till bygd: en etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott. Uppsala: Hermes
Danielsson, Bengt (1994). Härjedalens kärlväxtflora: [The vascular plants of Härjedalen]. Lund: SBT-förl.
Ekstam, Urban & Forshed, Nils (1992). Om hävden upphör: kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker = If grassland management ceases : vascular plants as indicator species in meadows and pastures. Solna: Statens naturvårdsverk
Ekstam, Urban & Forshed, Nils (2000). Svenska naturbetesmarker: historia och ekologi. Stockholm: Naturvårdsverket
Gunnarsson, Urban, Kempe, Göran & Kellner, Olle (2010). Mer träd på myrarna: igenväxning de senaste 20 åren. Falun: Länsstyrelsen Dalarnas län
Gärdenfors, Ulf (red.) (2005). Rödlistade arter i Sverige 2005 = The 2005 red list of Swedish species. Uppsala: ArtDatabanken i samarbete med Naturvårdsverket Karlsson, Staffan., Bylund, Helena. & Tenow, Olle. (2004). Fjällbjörkskogen – ett helt
ekosystem som styrs av en liten fjäril. Svenska botanisk tidskrift 98:3-4. Tillgänglig på Internet: http://sbf.c.se/www/pdf/98%283-4%29/Karlsson.pdf [Hämtad 13.04.30]. Kullman, Leif (2001). 20th Century Climate Warming and Tree-limit Rise in the Southern
Scandes of Sweden. Ambio: a journal of the human environment : research and management. (Vol. 30, No. 2, March 2001). Stockholm: Royal Swedish Academy of Sciences.
Kullman, Leif (2005). Gamla och nya träd på Fulufjället – vegetationshistoria på hög nivå. Svensk botanisk tidskrift 99:6.Tillgänglig på Internet:
http://sbf.c.se/www/pdf/99(6)/Kullman.pdf [Hämtad 13.05.10]
Linkowski, Weronika Axelsson & Lennartsson, Tommy (2006). Biologisk mångfald i fjällbjörkskog: en kunskapssammanställning. Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län Ljung, Tomas (2004). Ödebygdsminnen: berättelsen om människorna Nord i marken.
Falun: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Modin, Erik (1949). Härjedalens ortnamn och bygdesägner.. 3., tillökade och ill. uppl. Sveg: Söderquist
Moen, Asbjørn (1990). The plant cover of the boreal uplands of central Norway. 1,
Vegetation ecology of Sølendet nature reserve; haymaking fens and birch woodlands. Trondheim: Univ.
Naturvårdsverket (2010). Konventionen om biologisk mångfald och svensk naturvård: sammanfattning av Sveriges fjärde nationella rapport till sekretariatet för
konventionen för biologisk mångfald. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6389-4.pdf [Hämtad 13.04.04].
Naturvårdsverket (2012a). Steg på vägen: fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6500-3.pdf [Hämtad 13.05.10].
Pan, D., Domon, G., Marceau, D. & Bouchard, A. (2001) Spatial pattern of coniferous and deciduous forest patches in an Eastern North America agricultural landscape: the influence of land use and physical attributes. Landscape ecology 16: 99-110 . Kluwer Academic Publishers, The Netherlands
Sandström, Frida (2006). Uppföljning av biologisk mångfald i fjällbjörkskog. Umeå: Länsstyrelsen Västerbottens län
Setterby, Ylva (2004) Igenväxande hagmarkers förekomst och tillstånd i Västra Götaland – En utveckling av två arbetsmetoder. Lunds universitet.
Tillgänglig på Internet: www.natgeo.lu.se/ex-jobb/exj_102.pdf [Hämtad 13.05.14]. Tedebrand, Jan-Olof (2006). Nya kreativa grepp behövs för ängsvården i Norrland.
Biodiverse nr 4. Tillgänglig på Internet: http://www.biodiverse.se/wp-content/uploads/2011/08/06_4.pdf [Hämtad 13.03.19].
Wielgolaski, Frans-Emil (red.) (2005). Plant ecology, herbivory, and human impact in Nordic mountain birch forests. Berlin: Springer
Øien, Dag-Inge & Moen, Asbjørn (2006). Slått og beite i utmark: effekter på plantelivet : erfaringer fra 30 år med skjøtsel og forskning i Sølendet naturreservat, Røros. Trondheim: Vitenskapsmuseet.
Elektroniska och otryckta källor
Andersson, Leif (2011). Klimatet i framtiden. Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:
http://www.tellus.science.gu.se/fokus_arktis/globala_uppvarmningen/klimatet_i_fra mtiden/ [Hämtad 13.05.12].
ArtDatabanken (2013). Största hoten. SLU.
Tillgänglig på Internet:
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/naturtyper/odlingslandskap/storsta-hoten/ [Hämtad 13.03.19]. Bergström, Tomas; naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Jämtlands län (2013). Intervju via
telefon 13.03.25. Opublicerat material.
Blom, Göran (2013). Landskapskonventionen. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Landskapskonventionen/ [Hämtad 13.05.16]. Brunsell, Marie (2010). Restaureringsplan – Ramundberget sydost 3 (SE0720465).
Länsstyrelsen Jämtlands län. Dnr: 512-4523-10. Tillgänglig på Internet:
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-
natur/skyddad-natur/Foder-och-fagring/Restaureringsplaner/Jamtlands-lan/Restaureringsplan%20Ramundberget%20S-O%203_webb.pdf [Hämtad
13.05.02]
Bylund, Helena & Inga, Berit (2012). Fjällbjörkmätaren och fjällbjörkskogen – en kunskapssammanställning. Opublicerat manuskript. Länsstyrelsen Norrbotten. Bylund, Helena; associate professor vid Institutionen för ekologi, Sveriges
lantbruksuniversitet (2013). Mailkontakt 13.03.27. Opublicerat material. Gisela. Rektifiera. Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet:
http://gisela.humangeo.su.se/Rektifiera.ashx [Hämtad 13.05.05].
Jakobsson, Martin (2006). Bevarandeplan för Natura 2000-område Rogen SE0720033. Länsstyrelsen Jämtlands län. Dnr: 511-_______-05. Tillgänglig på Internet:
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/Rogen_SE0720033_bp4.pdf [Hämtad 13.05.16].
Johansson, Lars-Erik (Lasse) (2006). OM-Farup. Gårds- och säterarkivet.
http://www.gosa.info/om/html/om-farup.html [Hämtad 13.04.25].
Johansson, Lars-Erik; vice ordförande för Gårds- och säterarkivet, Härjedalens Fornminnesförening (2013). Intervju via telefon 13.03.02. Opublicerat material.
Lantmäteriverket (1819). Concept charta 1819 öfer den grufer Ljusnedahls bruk
begangnade krono allmänning uti Hede tingslag och Herjeådalen, af Jemtlands län upprättad 1819 M. Sunding [Kartografiskt material] Aktnr: 23-tän-9. Gävle: Lantmäterimyndighetens arkiv. Tillgänglig på Internet:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=tr ue&searchType=d&nbOfImages=72&sd_base=lm23&sd_ktun=0004ac0f [Hämtad 13.02.15].
Lantmäteriverket (1887). Karta i 14 delar öfver alla egorna till Malmagens Funäsdalens Kyrkbyns och Walmåsens gemensamma skifteslag uti Tännäs socken, Herjeådalen, Jemtlands län upprättad åren 1887-1894 [Kartografiskt material]. Aktnr: Y56-7:1. Gävle: Lantmäteriet. Tillgänglig på Internet:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeS elected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=186&sd_base=lms2&sd_kt
un=4c4d535f5935362d373a31 [Hämtad 13.02.22].
Lantmäteriverket (1898). Handlingar i 18 band angående laga skife af Malmagens,
Funäsdalens, Kyrkbyns & Walmåsens byars gemensamma sifteslag i Tännäs socken af Jemtlands län, upprättade åren 1891-1899 af M. Mattsson, Band 3 [Kartografiskt material]. Aktnr: 23-tän-16vol3. Gävle: Lantmäteriet. Tillgänglig på Internet:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=R EG&nbOfImages=429&sd_base=lm23&sd_ktun=000360cd [Hämtad 13.02.22] Lantmäteriverket (1953). Aktnr: Z 53 13 05. Flygfotografi från 1953 över Ramundbergets
östra sida mellan Ramundberget (byn) och Bruksvallarna, Härjedalen [Fotografiskt material].
Lantmäteriverket (1966). Aktnr: 66 Ce 179 11. Flygfotografi från 1966 över Giertebåvnes sydsluttning nordväst om Ramundberget (byn), Härjedalen [Fotografiskt material]. Lantmäteriverket (1974). Ekonomisk karta över Sverige, Jämtlands län [Kartografiskt
material]. Aktnr: J141-17c8-9g-f76. Tillgänglig på Internet:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=R AK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3134312d313743382d39672d683736&arc
hive=RAK [Hämtad 13.03.07].
Lantmäteriverket (2008). Ortofotografier från 2008 över område mellan Ramundberget och Bruksvallarna, Härjedalen. Tillgänglig på Internet: http://maps.slu.se [Hämtad
13.04.21].
Lantmäteriverket (2012). Ortofotografier från 2012 över område nord, nord-väst om Ramundberget, Härjedalen. Tillgänglig på Internet: http://maps.slu.se [Hämtad 13.04.21].
Lantmäteriet (2012). Produktbeskrivning: Historiska ortofoton. Dokumentverision: 1.1. Tillgänglig på internet:
http://www.lantmateriet.se/Global/Kartor%20och%20geografisk%20information/Kar tor/produktbeskrivningar/hist_ortofoto.pdf [Hämtad 13.05.08].
Lennartsson, Tommy; forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) (2013). Intervju via telefon och mejlkonversation 13.02.xx-13.05.xx. Opublicerat material. Länsstyrelsen (2007). Västra Härjedalen – Naturbetesmarker och slåtterängar i
Jämtland/Härjedalen. Länsstyrelsen Jämtlands län. Tillgänglig på Internet:
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/200 7/Vastra-Harjedalen.pdf [Hämtad 13.04.08].
Nationalencyklopedin. Ekonomisk karta. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/lang/ekonomisk-karta [Hämtad 13.05.04].
Nationalencyklopedin (2013a). Fuktäng. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/fuktäng
[Hämtad 13.05.08].
Nationalencyklopedin (2013b). Höstmätare. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/höstmätare [Hämtad 13.04.30].
Nationalencyklopedin (2013c). Ljusnedals bruk. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/ljusnedals-bruk [Hämtad 13.04.23].
Nationalencyklopedin (2013d). Ortofoto. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/ortofoto
[Hämtad 13.05.13].
Nationalencyklopedin (2013e). Sidvallsäng. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/sidvallsäng [Hämtad 13.05.08].
Nationalencyklopedin (2013f). Utdöeneskuld. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/utd%C3%B6endeskuld [Hämtad 13.04.30].
Nationalencyklopedin (2013g). Äng. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/lang/%C3%A4ng/351990 [Hämtad 13.04.25].
Naturvårdsverket (2012b). Fjällbjörkskog EU-kod: 9040: vägledning för svenska naturtyper i habitatsdirektivets bilaga 1 (NV-04493-11) Tillgänglig på Internet:
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura-2000/naturtyper/skog/vl-9040-fjallbjorkskog-maj-12.pdf [Hämtad 13.04.04]. Naturvårdsverket (2012c). Miljömål: Storslagen fjällmiljö för Jämtlands län. Tillgänglig
på Internet:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Regionala/Regionalt/?l=23&t=Lan&eqo=14
Naturvårdsverket (2011). Högörtsängar EU-kod: 6430: vägledning för svenska naturtyper i habitatsdirektivets bilaga 1 (NV-04493-11) Tillgänglig på Internet:
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura-2000/naturtyper/grasmarker/vl_6430_hogortangar.pdf [Hämtad 13.05.03] Rikantikvarieämbetet (2013). Fornsök. Visby: Riksantikvarieämbetet. Tillgänglig på
Internet: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html [Hämtad 13.04.15]. SAOB (2010). Sökord: Hårdvall. Svenska akademins ordbok. Tillgänglig på Internet:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ [Hämtad 13.05.16].
Skogsskada. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv. Tillgänglig på Internet:
http://www-skogsskada.slu.se [Hämtad 13.03.27]. SMHI (2009). Härjedalens klimat. Tillgänglig på Internet:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/harjedalens-klimat-1.4976
[Hämtad 13.05.16].
Sveriges geologiska undersökning (2009a). Berggrundskartan, Skala 1: 250 000 [Kartografiskt material]. Tillgänglig på Internet:
http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html [Hämtad 13.02.26].
Sveriges geologiska undersökning (2009b). Jordartskarta, Skala 1: 100 000 [Kartografiskt material]. Tillgänglig på Internet:
Figur- och tabellförteckning
Figur 1. Fotografi över slåtter i fjällbjörkskog, Jämtland. Fotograf: Okänd. Upphovsrätt: Jamtli
Figur 2. Flödesschema för materialinsamling
Figur 3. Flödesschema för bearbetning av kartmaterial
Figur 4. Flygfotografier över Mittåkläppen. (Kartsöktjänst hitta.se, 13.03.26) Figur 5. Fotografi över Mittåkläppen. Fotograf: Tommy Lennartsson
Figur 6. Urklipp från konceptkartans register (Lantmäteriverket, 1819) Figur 7. Urklipp från konceptkartan (Lantmäteriverket, 1819)
Figur 8. Urklipp från laga skifteskartan (Lantmäteriverket, 1887)
Figur 9. Urklipp från laga skifteskartans register (Lantmäteriverket, 1898) Figur 10. Diagram över den procentuella minskningen av äng 1-10 Figur 11. Diagram över ängarnas storlek respektive studerat år Figur 12. Diagram över ängarnas igenväxningshastighet i medeltal
Figur 13. Urklipp från ortofotografi med polygoner över äng 4 (Lantmäteriverket, 2012) Figur 14. Urklipp från ortfotografi med polygoner över äng10 (Lantmäteriverket, 2012) Figur 15. Urklipp från ortofotografi, markerad videvegetation (Lantmäteriet, 2012) Figur 16. Översiktskarta över område 1 och 2, västra Härjedalen (Hitta.se kartsöktjänst, 2013.05.13)
Figur 17. Detaljkarta över område 1 och 2, västra Härjedalen (Hitta.se kartsöktjänst, 2013.05.13)
Figur 18. Ortofotografi över område 1 med ängar från 1966 (Lantmäteriverket, 2012) Figur 19. Ortofotografi över område 2 med ängar från 1953 (Lantmäteriverket, 2008) Figur 20. Äng 1 med öppen ängsmark 1966 och 2012.
Figur 21. Äng 2 med öppen ängsmark 1966 och 2012. Figur 22. Äng 3 med öppen ängsmark 1966 och 2012. Figur 23. Äng 5 med öppen ängsmark 1966 och 2012. Figur 24. Äng 6 med öppen ängsmark 1953 och 2008. Figur 25. Äng 7 med öppen ängsmark 1953 och 2008. Figur 26. Äng 8 med öppen ängsmark 1953 och 2008. Figur 27. Äng 9 med öppen ängsmark 1953 och 2008. Figur 28. Jordartskarta över västra Härjedalen (SGU, 2009b) Figur 29. Berggrundskarta över västra Härjedalen (SGU, 2009a) Tabell 1. Ängarnas totala RMS-feltal.
Tabell 2. Äng 1 – 5, dess nummer i konceptkartans register och hävdtyp Tabell 3. Äng 6 – 10, dess nummer i laga skifteskartans register samt ängstyp Tabell 4. Analys. Årtal då ängarna kan ha vuxit igen med 100 %
Bilagor
Bilaga 1. Karta, Härjedalen
Bilaga 2.
Figur 17. Karta över västra Härjedalsfjälen. Rutorna visar de områden som ängarna till undersökningen har hämtats från (Hitta.se kartsöktjänst 13.05.13).
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Bilaga 6.
Bilaga 7.
Bilaga 8.
Bilaga 9.
Bilaga 10.
Bilaga 11.
Bilaga 12.
Bilaga 13.
Bilaga 14.
Bilaga 15. Resultat. Ängarnas storlek på respektive flygfoto samt dess förändring i procent. Arean är avrundad till tiotal och procenttal avrundade till heltal.
Tabell 4. Ängarnas förändring i siffror.
Äng Arealen förr (m2) Arealen nu (m2) Minskning i % Minskning i m2
1 10470 2000 81 8470 2 2950 1140 61 1810 3 590 410 30 180 4 26580 9590 64 16990 5 33100 26750 19 6350 6 23730 15790 33 7940 7 27460 20030 27 7430 8 8700 7250 17 1450 9 74750 62750 16 12000 10 2760 820 70 1940 Totalt 211090 146530 - 64560