Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man på stadsbiblioteket i Luleå gått tillväga för att bryta loss sin barnavdelning från SAB-systemet, varför detta skett och hur bibliotekspersonalen upplever den nya hylluppställningen.
Frågeställningarna var:
• Vilka faktorer ligger bakom utbrytningen från SAB-systemet?
• Vilka förändringar har gjorts och hur har dessa påverkat biblioteksmiljön? • Vilken betydelse har barnens informationssökning för det nya systemet? • Hur upplever personalen det nya systemet jämfört med SAB-systemet?
• Hur tycker bibliotekspersonalen att den nya hylluppställningen fungerar för personal och användare?
De sju intervjuerna som gjorts för att svara på dessa frågor genomfördes med personal från Luleå stadsbibliotek under hösten 2007. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjumall, som vi sedan pratade relativt fritt runt beroende på informantens svar. Vi valde att endast undersöka biblioteket utifrån personalens perspektiv och har inte gjort någon användarundersökning på grund av tidsaspekten då vi skrivit en kandidatuppsats. Hade vi haft mer tid på oss hade detta dock varit intressant att göra.
Litteraturen som använts avser att placera in förändringsarbetet som gjorts vid Luleå stadsbiblioteks barnavdelning i ett större sammanhang både när det gäller barns informationssökning, alternativ hylluppställning och klassificering. Även likheter och skillnader när det gäller liknande förändringsarbeten vid andra bibliotek är något som tas upp i uppsatsen.
I redovisningen av empirin har det beskrivits vad informanterna berättat vid intervjuerna och i analysen av empirin har intervjuerna analyserats utifrån de frågeställningar vi hade för avsikt att svara på. Intervjuerna har tolkats kvalitativt och gjort kopplingar har gjorts till de teorier som tidigare tagits upp.
Uppsatsen avslutas med en diskussion av analysen där frågeställningarna besvarats. Svaren visar att bibliotek som väljer att bryta sig loss från SAB-systemet gör detta på grund av att de vill sätta användarna i fokus och utgå från deras behov. Det finns ett missnöje med det rådande klassifikationssystemet, och i Luleå var en stor orsak till förändringen att man ville utgå från barnen, deras språk och informationssökning. Här har man brutit ut en hel barnavdelning till skillnad mot de flesta andra bibliotek där man fört samman delar av beståndet. Det nya systemet utgår från barnens informationsbeteende, ämnesgrupperna har fått namn som barnen själva använder när de frågar efter böcker och böckerna har symboler på ryggarna, som gör det lätt att hitta i hyllorna.
Det som framkommit, både i Luleå och på andra bibliotek, är att det finns både för- och nackdelar med alternativ hylluppställning, men att fördelarna är övervägande. Personalen i Luleå upplever att både användarna och de själva är nöjda med det nya systemet, trots att ingen utvärdering ännu gjorts.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Intervjuer gjorda september och oktober 2007. Ljudupptagningar finns i författarnas ägo.
Elektroniska och tryckta källor
Alberius, Charlotta & Nylander, Birgit (2006). Alternativ hylluppställning. En studie på Jönköpings stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2006:129).
Att indexera skönlitteratur: barn- och ungdomslitteratur (2004). Stockholm. Svensk Biblioteksförening. Specialgruppen för indexering av skönlitteratur.
Berntsson, Göran (1997). Klassifikation enligt SAB-systemet. 2. rev. uppl.Borås: Taranco. Blomberg, Christina (1999). Att bryta sig loss från SAB-klassifikationen. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1999:12).
Bäckius, Kajsa (2003). Hylluppställning och klassifikation på barnbibliotek: en studie av alternativa sätt att organisera litteratur för barn. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, institutionen för ABM, estetik och kulturstudier/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:170).
Cooper, Linda (1997).The Retrieval of information in an elementary School library media center: An alternative method of classification in the common school library, Amherst, Massachusetts. Public & Access services Quarterly. Vol. 2, nr 3 s. 1-24.
Cooper, Linda (2002a). A case study of information-seeking behaviour in 7-year-old children in a semistructured situation. Journal of the American society for Information Science and Technology. Vol. 53, nr 11, s. 904-922.
Cooper, Linda (2002b). Methodology for a project examining cognitive categories for library information in young children, Journal of the American Society for information Science and Technology. Vol. 53, nr 14, s.1223-1231.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dixon, Pat & Shenton, Kenneth Andrew (2003). Just what do they want? What do they need? A study of the informational needs of children. Children and Libraries. The Journal of the Association for Library service to Children. Vol. 1, nr 2, s. 36-42.
Eriksson, Anna Birgitta (1994). Barnspåret: idébok för bibliotek. Lund: Bibliotekstjänst. Herstad, Jan (1992). GÖK – hur det hela började. Biblioteksbladet (BBL), 1992:5, s. 146-147. Hunter, Eric J. (2002). Classification Made Simple. 2. uppl. Aldershot: Ashgate.
Laverty, Corinne (2002). The challenge of information seeking. How children engage in library work. Feliciter. Vol. 48, nr 5, s. 226-228.
Limberg, Louise, Hultgren, Frances och Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket.
Luleå stadsbibliotek
http://www.rummetochrymden.se/Symboler/Microsoft%20Word%20-%20symbolkarta%20a3.pdf
[2008-01-05]
Lundgren, Lena (1997). Bokhuset - barnens egen katalog: Rapport från ett projekt. Stockholm: Länsbiblioteket.
Lundgren, Lena (2000). Barn beskriver böcker. Ingår i Barn frågar- kan biblioteket svara?: Om referensarbete för barn och ungdomar. Stockholm: Länsbiblioteket. s.57-71
Lüddeckens, Anna-Lena (2004). Barn-OPACers grafiska gränssnitt. En studie av tre barnOPACer på webben. Borås: Bibliotekshögskolan (Kandidatuppsats 2004:5).
Länsbibliotek Uppsala och Regionbibliotek Stockholm (2007). Det frågeorienterade biblioteket:projektbeskrivning.
http://www.lul.se/upload/8071/Det%20frågeorienterade%20biblioteket%20projektbeskrivnin g.pdf
[2007-11-12]
Marcella, Rita & Newton, Robert (1994). A New Manual of Classification. Aldershot: Gower. Modigh, Birgitta (1995). GÖK-projektet. Kulturrådet, 6:1995, s. 10-15.
Modigh, Birgitta (1993). Göken lever vidare. Biblioteksbladet (BBL), 1993:3, s.84, 99.
Olsson, Annika & Olsson, Kerstin (2002). Alternativ hylluppställning. En undersökning av hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek. Borås: Högskolan i Borås. Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:33).
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Rowley, Jennifer & Farrow, John (2000). Organizing knowledge: an introduction to managing access to information. 3. uppl. Aldershot: Gower.
Sandlian, Pam (1999). Information Playgrounds: Creating Children’s Libraries. Public Library Quarterly. Vol. 17, nr 2 s. 5-13.
Sapiie, Jacquelyn (1995). Reader interest classification: the user-friendly schemes. Cataloging and Classification Quarterly, vol. 19, nr. 3-4, s. 143-155.
Shu-Hsien, L (2003). Searching the Online catalog and the World Wide Web. Journal of Educational Media & Library Science. Vol. 41, nr 1 s. 29-43.
Svensk biblioteksförening.
http://www.biblioteksforeningen.org/sg/barn/rek.html
[2007-12-05]
Trost, Jan (2005). Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.