Studiens syfte var att undersöka om Rydaholmsmetoden som är avsedd för att förbättra lässvaga elevers avkodningsförmåga även skulle leda till ökad läsförståelse och därmed även till ökad läslust hos eleverna.
Studien visade att elevernas avkodningsförmåga förbättrades efter intensivträningen. Resultatet är i enlighet med tidigare studier som har visat att träning med Rydaholms- metoden leder till ökad avkodningsförmåga. Träningen med Rydaholmsmetoden visade ingen förbättring när det gäller elevernas läsförståelse; bara en elev förbättrade sitt resultat i någon mån efter träningen. Den korta tiden som träningen i studien handlade om kan inte antas leda till att alla elever som tränas med metoden hinner nå en avkodningsförmåga vars nivå av automatisering är sådan som kan frigöra resurser för läsförståelseprocesser. Studien visar därmed att eleverna behöver fortsätta sin avkodningsträning och att träningen måste kombineras med träning i ordkunskaper och lässtrategier för att en förbättring i läsförståelse kan nås. Träningen med Rydaholmsmetoden ledde till ökat intresse för läsning hos alla de deltagande eleverna. Metodens tillvägagångssätt handlar om att eleven tränas intensivt med ökande svårighetsdrag men varje träningspass avslutas med att eleverna får höra att de har lyckats med sin träning. Detta sätt att uppmuntra elever trots intensiva och svåra läsövningar kan antas ligga bakom elevernas ökade intresse för att läsa. Studien kan därmed visa en effekt som är ny i studier av Rydaholmsmetoden.
Referenser
Adams, M. J. (1990). Beginning to Read. Thinking and Learning. About Print. A Summury. Massachuhusetts: MIT Press.
Afflerbach, P., Cho, B. Y., Kim, J. Y., Crassas, M. E., & Doyle, B. (2013). Reading: What Else Matters besides Strategies and Skills? Reading Teacher, 66(6), 440-448.
Alatalo, T. (2012). Har lärare i åk 1-3 möjlighet att genomföra skicklig läs- och skriv- undervisning? Dyslexi, ISSN 1401-2480, 1(1), 11-13. OID- 0000-0002-2130-4797.
Anmarkrud, Ø. (2008). Skickliga lärares läsundervisning - med fokus på läsförståelse (U. Jakobsson, övers.). I I. Bråten. (red.), Läsförståelse i teori och praktik ( 2. uppl., s. 197- 227). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2007)
Baddeley, A. (1992). Working memory. Science, 255(5044), 556-559
Baker, L. & Wigfield, A. (1999). Dimension of Children´s Motivation for Reading and Their Relations to Reading Activity and Reading Achivement. Reading Reserch Quarterly, 34(4), 452-477.
Bjaalid, I-K., Høien & Lundberg, I. (1996). The contribution of Orthographic and Phonological processes to word reading in young Norwegian readers, Reading and Writing, 8(2), 189-198.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) (B. Nilsson, övers.) Malmö: Liber. (Originalarbete publicerat 2002)
Bråten, I. (2008). Läsförståelse - komponenter, svårigheter och åtgärder (U. Jakobsson, övers.). I I. Bråten. (red.), Läsförståelse i teori och praktik (2. uppl., s. 47-83). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2007)
Cain, K., Oakhill, J., & Lemmon, K. (2004). Individual Differences in the Inference of Word Meanings From Context: The Influence of Reading Comprehension, Vocabulary Knowledge, and Memory Capacity. Journal of Educational Psychology, 96(4), 671–681. doi: 10.1037/0022-0663.96.4.671 Catts, H.G., Herrera, S., & Nielsen, D. (2015). Early prediction of reading comprehension within the
simple view framework. Read Writ, 28(9), 1407–1425. doi:10.1007/s11145-015-9576-x Cunningham, A. E. & Stanovich, K. E. (1991). Tracking the Unique Effects of Print Knowledge, and
Spelling. Journal of Educational Psychology, 83(2), 264-274.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhälls- vetenskaperna. (P. Larsson, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Orginalarbete publicerat 1998).
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Malmö: Liber.
Elbro, C. & Petersen, D. K., (2004). Long-Term Effects of Phoneme Awareness and Letter Sound Training: An Intervention Study with Children at Risk for Dyslexi. Journal of Educational Psychology, 96(4), 660–670. doi:10.1037/0022-0663.96.4.660
Elwér, Å. (2009). Specifika läsförståelseproblem. I Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s.162-179). Stockholm: Natur & Kultur.
Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S., & Wiklund, C. (2011). Test i Läsning och Stavning för åk 1-5. Stockholm: Psykologi-förlaget.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, Läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teori. (S. Andersson, övers.). Stockholm: Natur och Kultur.
(Originalarbete publicerat 2001)
Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading developement among struggling readers. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitet, Fakulteten för samhällsvetenskap, Instutitionen för
pedagogik). ORCID-id: 0000-0001-7261-590X
García, J. R. & Cain, K. (2014). Decoding and Reading Comprehension: A Meta-Analys to Identify Which Reader and Assessment Characteristics Influence the Strength of the Relationship in English. Review of Educational Research, 84,(1), 74-111.
Gustafsson, J. (2009). Rydaholmsmetoden: En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt. (D- uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik). Från
http://hdl.handle.net/2077/21223
Gustafsson, S. (2009). Dyslexi och interventioner. I Dyslexi och andra skriftsvårigheter med skrift- språket. (s. 282-294). Stockholm: Natur & Kultur.
Gustavsson, S., Fälth, L., Svensson, I., Tjus, T., & Heimann, M. (2011). Effects of Three Interventions on the Reading Skills of Children with Reading Disabilities in Grade. Journal of Learning Disabilities 44(2), 123-135. doi: 10.1177/0022219410391187
Hallin, M. & Klintenheim, S. (2009). Rydaholmsmetoden: En lästräningsmetod för avkodnings- och läshastighetsträning. (Examensarbete, Malmö högskola, Lärarutbildningen, Barndoms- och ungdomsvetenskap). Från http://hdl.handle.net/2043/9773
Hatcher, P. J, Hulme, C., & Snowling, M. J. (2004). Explicit phoneme training combined with phonic reading instruction helps young children at risk of reading failure. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45(2), 338-358. doi: 10.1111/j.1469-7610.2004.00225.
Hoover, W. & Gough, P. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An Inter- disciplinary Journal, 2(2), 127-160.
Häggström, I. (2003, 2010) Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I L. Bjaar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk. (s. 239-254). Lund: Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. ( M. C. Karlsson, övers.) Stockholm: Natur och Kultur. (Originalarbete publicerat 1997)
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur. Jacobsson, C. (2001). Läskedjor. Stockholm: Psykologiförlaget AB.
Jacobson, C. & Lundberg, I. (2000). Early prediction of individual growth in reading. Reading and Writing. 13(3). 273-296.
Järpsten, B. & Taube, K. (2013). DLS handledning: För skolår 2 och 3. Stockholm: Hogrefe Psykologi- förlaget.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2014). Third Edition. Language and Reading Disabilities. Harlow: Pearson.
Kjedsen, A. C., Niemi, P., & Olofsson, Å. (2003). Training phonological awareness in kindergarten level children: consistency is more important than quantity. Learning and Instruction, 13(4), 349–365.
doi:10.1016/S0959-4752(02)00009-9
Liberg, C. (2007). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I A. Engström (Red.), Att erövra världen. Dokumentation av konferensen grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och
matematik. (s. 53-68). Linköpingsuniversitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Liberg, C. (2010). Möten i skriftspråket. I L. Bjar & c. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (2. uppl., s. 215-237). Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, R. (1954). Lindahls högläsningsprov H4. Västra Frölunda: Rickard Lindahl Förlag. Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. Stockholm: Liberg Förlag.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O. P. (1988). Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research Quarterly, 23(3), 263-284. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och
Kultur.
Lundberg, I., Larsman, P., & Strid, A. (2010). Development of phonological awareness during the preschool year: the influence of gender and socio-economic status. Read Writ 25, 305-320. Lundberg, I., Olofsson, Å., & Wall, S. (1980). Reading and Spelling skills in the first school years
predicted from phonemic awareness skills in kindergarten. Scandinavian Journal of Psychology, 21(1), 159-173.
Marinak, B., Malloy, J. B., & Mazzoni, S. A. (2015). Me and My Reading Profile: A Tool for Assessing Early Reading Motivation. Reading Teacher, 69(1), 51-62.
Moats, L. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. Read Writ, 22, 379–399. doi: 10.1007/s11145-009-9162-1
Morais, J., Cary, L., Algeria, J., & Bertelson, P. (1979). Does awareness of speech as a sequence of phones arise spontaneously? Cognition, 7(4), 323-331.
Morgan, P.L. & Fuchs, D. (2007). Is There a Bidirectional Relationship between Children´s Reading Skills and Reading Motivation? Exceptional Children, 73(2), 165-183.
Nevo, E. & Breznitz, Z. (2013). The developement of working memory from kindergarden to first grade in children with different decoding skills. Journal of experimental Child Psychology, 114(2), 217- 228.
Pettersson, C. P. Rydaholmsmetoden. Hämtad 4 september, 2015, från Rydaholmsmetoden, http://rydaholmsmetoden.se/
Rack, J. P., Snowling, M. J., & Olsson, R. K. (1992). The nonword reading deficit in developemental dyslexia: a review. Reading Research Quarterly, 27(1), 28- 53.
Samuelstuen, M. S. & Bråten, I. (2005). Decoding, knowledge, and strategies in comprehension of expository text. Scandinavian Journal of Psychology, 46(2), 107-117.
doi: 10.1111/j.1467-9450.2005.00441.x
SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar-tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 225. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Snowling, M. J. & Hulme, C. (2012). Intervention for children´s language and literacy difficulties. International Journal of Language & Communication Disorders, 47(1), 27-34.
doi:10.1111/j.1460-6984.2011.00081.x
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some Consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407.
Svensson, H. & Winner, A. (2010). En studie av Rydaholmsmetoden som intervention på gymnasiet: Utfall och pedagogiska konsekvenser (D-uppsats, Malmö högskola). Från
http://hdl.handle.net/2043/10645
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (2009, upplaga 1:4). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L. & Frylmark, A. (Red.), Barn läser och skriver. (s. 65-85). Lund: Studentlitteratur.
Torgesen, J. K., Alexander, A.W., Wagner, R. K., Rashotte, C. A., Voeller, K. K. S., & Conway, T. (2001) Intensiv Remedical Intruction for Children with Servere reading Disabilities: Immediate and Long-term Outcomes from Two Instructional Approaches. Journal of Learning Disabilities,34(1), 33-78.
Torgesen, J. K., Morgan, S.T., & Davis, C. (1992). Effects of Two Types of Phonological Awareness Training on Word Learning in Kindergarten Children. Journal of Educational Psychology, 84(3), 364-370. http://dx.doi.org/10.1037/0022-0663.84.3.364
Vellutino, F., Scanlon, D. M., & Spearing, D. (1995). Semantic and Phonological Coding in Poor and Normal Readers. Journal of experimental child psychology, 59(1), 76-123.
Vellutino, F., Scanlon, D. M., & Tanzman, M. S. (1998). The Case for Early Intervention in Diagnosing Specific Reading Disability. Journal of School Psychology, 36(4), 367–397.
Wengelin, Å. (2013). Kan undervisning användas för att undvika läs- och skrivsvårigheter. I Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Wengelin, Å. & Nilholm, C. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur. Wolff, U. (2010). Lilla Duvan. Stockholm: Psykologiförlaget.
Bilaga 1: Schematisk översikt av studien
Rydaholmsmetoden Träningsgrupp 10-15 min/dag 5 veckor DLS åk 2 (Järpsten,1999) H 4 (Lindahl, 1954) LäSt (Elwér et al., 2011) DLS åk 2 (Järpsten & Taube, 2013) H 4 (Lindahl, 1954) LäSt (Elwér et al., 2011) Lilla Duvan (Wolff, 2010) Lilla Duvan (Wolff, 2010) KontrollgruppenBB
Bilaga 3: Enkätfrågor om läsintresse från Lilla Duvan
Enkätfrågor om läsintresse hämtade från Lilla Duvan
Håller inte alls med
Håller inte med Särskilt mycket Håller med Ganska mycket Håller helt med Jag tycker om att läsa böcker Jag tycker om när någon läser högt för mig
Jag läser bara om jag måste Jag blir glad om jag får en bok i present Jag går gärna till biblioteket för att läsa eller låna böcker
Bilaga 4: Missiv till målsmän
XXXX 150907 Hej!
Jag heter Anneli Albertsson och håller på att skriva ett examensarbete i Speciallärarutbildningen med inriktning svenska/språk-, skriv- och läsutveckling. Syftet
med examensarbetet är att studera hur en intensivträningsperiod med
Rydaholmsmetoden påverkar avkodning, läsförståelse och läsintresse.
Jag behöver då elever som jag testar läsförmåga på, sedan får träningsgruppen genomgå en intensivläsningsperiod för att sedan göra om samma test och utvärdera resultatet. De elever som ingår i kontrollgruppen gör bara för- och eftertesterna. Om det skulle visa sig utifrån testresultaten att någon elev ur kontrollgruppen behöver intensivträna med Rydaholmsmetoden, kommer detta att erbjudas i början av vårterminen 2016.
All information kommer att avidentifieras, detta innebär att informanten (eleven) inte kommer att kunna identifieras. Deltagandet i undersökningen är naturligtvis frivilligt och deltagarna kan avbryta sitt deltagande när som helst. Testresultaten ska inte användas i annat syfte än för rapporten samt som utgångspunkt för eventuella upptäckta stödåtgärder från skolan sida.
Resultaten kommer att ingå i en D-uppsats vid Umeå universitet och kommer att vara klar i januari 2016. Då finns det möjlighet att läsa uppsatsen för de som är intresserade. Jag godkänner att mitt barn deltar i undersökningen
Ja
Nej
……… ……….. ( målsmans underskrift) (målsmans underskrift)
Kontakta mig gärna om ni funderar över något! Anneli Albertsson
Grundskollärare Sv / So 1-7
Speciallärarstuderande med inriktning mot svenska Skola
Telefonnummer Mailadress