• No results found

8 Diskussion

8.6 Sammanfattning

Denna studie har gett mer kunskaper inom området interventionsstudier och hur de utprovade undervisningsstrategierna som finns med och har granskats i sökningen för studien. Interventionsstudiernas utprovade undervisningsstrategier leder till förbättrad prestationsförmåga för eleverna. Jämförelsen mellan de två övergripande temana dator-ledda och lärarledda interventionsstudier, tyder på att de artiklar som granskats inom studien, ser de lärarledda interventionsstudierna som gynnsam för elevernas förbättrade prestationsförmåga. Vad som även framgår är att kombinationen mellan dator och lärarledd undervisning är gynnsam för elevernas prestationsförmåga.

53

I studiens sökning framgår även att de matematikområden som forskarna intresserar sig för då de undersöker matematiksvårigheter genom att göra interventionsstudier, är följande: textuppgifter, multiplikation och problemlösning. Interventionsstudierna som studien berör påvisar positiva

effekter av undervisning för elever i matematiksvårigheter, där eleverna förbättrar sin prestationsförmåga gentemot tidigare. Studien visar att forskningen inom interventionsstudier till stor del kommer från USA. Det är angeläget att poängtera interventionsstudiernas positiva inverkan och strategierna som påvisat positivt resultat bör ingå i undervisningen för att hjälpa elever förbättra sin prestationsförmåga.

8.7 Metoddiskussion

Denna litteraturstudie berör endast artiklar från databasen Web of science. En systematisk litteraturstudie bör innefatta olika delar av forskningsfältet eftersom studien endast berör en databas missas många relevanta artiklar och forskningsfältet blir mindre. Användningen av en databas gav ändå en bred bild av fältet, då många artiklar kändes relevanta för studien. Något som kan tas hänsyn till i framtida undersökningar. Barajas et al. (2013) menar att för att göra en systematisk litteraturstudie, måste det finns tillräckligt antal studier av fältet och med god kvalitet.

Under studien har originalspråket av artiklarna tolkats och översatts till svenska. När tolkningar från ett annat språk görs kan det lätt ske feltolkningar av ord från originalspråket som inte använts i samma sammanhang som de översatts till. Tolkningarna inom denna studie har förhoppningsvis lätt till en korrekt tolkning av artiklarna.

Söksträngen innefattar orden teach* och stud*, de orden kan vara problematiska att använda i söksträngen. Ordet Stud* bidrar t.ex. till att artiklar som berör ordet ”pupil” försvinner ur sökningen. Något som bör

54

tänkas på i framtida studier för att inte minska bredden av forskningsfältet och missa relevanta artiklar.

En bra formulerad frågeställning tidigt i arbetsprocessen gör det möjligt att gå tillbaka till frågeställningen för att se om arbetet följer en röd tråd. Under arbetsprocessen för denna studie har frågeställningen ändrats under några tillfällen. Anledningen till ändringarna grundar sig på, tidigare formuleringar kändes inte relevanta för det som var mest intressant i studien. En tydlig frågeställning är en betydande faktor för en effektiv arbetsprocess, som bör tas hänsyn till i kommande arbete. Ännu en brist som framkom under processen var bortfallet av artiklar, efter urvalet av artiklar var det artiklar som inte gick att öppna eller visade fel kriterier när texterna lästes mer noggrant. En brist som är svår att undvika men bra att ha i åtanke till kommande arbeten.

8.8 Konsekvenser för undervisning

Studien har bidragit med djupare kompetens inom ämnet interventionsstudier. Som framgått i artiklar samt övrig litteratur befinner sig många i matematiksvårigheter. Något som även uppmärksammats på tidigare VFU- perioder. Matematiken är något som ständigt finns runtomkring oss i vardagen och Skolverket lyfter matematikundervisningen som en viktig aspekt som lägger grunden för fortsatta studier, yrkesliv och ett livslångt lärande (Skolverket, 2003). Det handlar om att inte fastna i det traditionella undervisningssättet utan uppmuntrade eleverna till nya strategier och nytt upptäckande (Magne Olof, 1998). Även (Ahlberg Ann, 1995) anser att den traditionella undervisningen som vanligt förkommande i skolorna. Ahlberg ser den typen av undervisning som ett problem, då eleverna varken får reflektera eller diskutera över sitt arbetssätt. Interventionsstudier använder många olika strategier och framförallt sådana som inte endast följer den traditionella undervisningen. Av resultatet som framgått i studien visade sig

55

vara positiva effekter kring dessa interventionsstudier. Ett resultat som tyder på dess effektivitet.

Denna litteraturstudie har gett mig en tydligare bild om hur viktig roll undervisningen har i klassrummet. Hur viktigt det är att anpassa undervisningen så elever med olika matematiksvårigheter kan inkluderas i de allmänna klassrummen.

”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”, Lgr (s. 14).

Interventionsstudierna i denna litteraturstudie har visat att det är möjligt. I alltför många fall exkluderas elever med olika matematiksvårigheter från de allmänna klassrummen, vilket bidrar med positiva och negativa effekter. Genom att ha gjort denna litteraturstudie har jag fördjupat mig i interventionsstudier och därmed fått kunskap som jag tidigare inte behärskat. Den kunskapen anser jag som betydelsefull för mitt framtida yrke som lärare. För att kunna ta tillvara på de kunskaper om interventionsstudier som litteraturstudien bidragit med kommer det krävas ytterligare undersökningar om ämnet och dess strategier för att på ett professionellt sätt kunna tillämpa det i verksamheten och hjälpa elever i olika matematiksvårigheter.

8.9 Fortsatta studier

Interventionsstudier är som tidigare nämnt mestadels tillämpat i USA. Vilket gör att det saknas uppfattning om ämnet i många andra länder. Detta trots ämnets effektivitet. Mycket forskning finns inom området med vad resultatet för studien visade gällde det framförallt USA. Fortsatt forskning och spridning om interventionsstudier bör tillämpas mer aktivt i fler länder med tanke på dess effektivitet för elever i matematiksvårigheter.

56

Efter denna litteraturstudie som grund vore det intressant att utföra en interventionsstudie i verksamheten eller tillämpa olika strategier som anses förbättra prestationsförmågan för elever i matematiksvårigheter. Många elever idag befinner sig dessvärre i olika matematiksvårigheter. Strategier för att motverka detta är därför minst sagt ett relevant och viktigt område.

Det kan bidra med nyttiga erfarenheter inför framtida yrke. Strategier som anses lämpliga för barn i matematiksvårigheter bör tillämpas i undervisningen. I denna studie har individanpassade undervisningar, tydliga instruktioner, datorprogram, visuella hjälpmedel bland annat berörts. Skolor måste bli bättre på att komma ifrån den traditionella undervisningsmetoden och istället använda sig av strategier som passar för varje enskild individ.

57

Referenser

Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik: problemlösning på lågstadiet. Lund: Studentlitteratur.

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt

lärande i matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Davis, N., Sheldon, L., Colmar, S. (2014). Memory mates: A classroom-based intervention to improve attention and working memory. Australian Journal of

guidance and counselling. 24(1) 111-120

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Fessakis, G., Gouli, E., Mavroudi, E. (2013) problem solving by 5-6 years old kindergarden children in a computer programming environment: A case study.

Computer & education, 63 87-97

Foegen, A. (2008). Algebra progress monitoring and interventions for

students with learning disabilities. Learning Disability Quarterly, 31(2), 65- 78.

Fuchs, L., Fuchs D., Compton, D. (2012) The early prevention of mathematics difficulty: It’s power and limitations. Journal of learning

disabilities, 45(3) 257-269

Gonsalves, N., Krawec, J. (2014). Using number lines to solve math word problems: A strategy for students with learning disabilities. Learning

58

Graham, L. & Bellert, A., Thomas, J., & Pegg J. (2007). Quicksmart: A basic academic skills intervention for middle school studentes with learning difficulties. Journal of learning disabilities, 40(5) 410-419

Griffin, C, & Jitendra A. (2009). Word Problem-Solving Instruction in Iclusive Third-Grade Mathematics Classrooms. Journal Of educational

Research, 102(3), 187-202.

Griffin, C, League, M, Griffin V, & Bae, J. (2013). Discourse practices in Inclusive Elementary Mathematics Classrooms. Learning Disability

Quarterly, 36(1), 9-20 doi: 10.1177/0731948712465188

Health knowledge (2011). Introduction to study designs - intervention studies and randomised controlled trials. Hämtat den 2015-05-26, från

http://www.healthknowledge.org.uk/elearning/epidemiology/practitioners/intr oduction-study-design-is-rct

Hunt, J., (2014) Effects of a supplemental intervention focused in equivalency concepts for students with varying abilities. Remedial and special education,

35(3) 135-144

Jitendra, A., Xin Y. (1997). Mathematical word-problem-solving instruction for students with mild disabilities and students at risk for math failure: A research synthesis. Journal of special education, 30(4) 412-438

Kajamies, A., Vauras, M., & Kinnunen, R. (2010). Instructing low-achievers in mathematical world problem solving. Scandinavian Journal of educational

research, 54(4) 335-355

Kanive, R., Nelson, P, Burns, M, & Ysseldyke, J. Comperison of the effects of computer-based practice and conceptual understanding interventions on mathematics fact retention and generalization. Journal of educational

59

Kroesbergen, E, & Van Luit, J. (2003). Mathematics interventions for children with special educational needs - A meta-analysis. Remedial and

special education, 24(2) 97-114

Kroesbergen, E, & Van Luit, J. (2002). Teaching multiplication to low math performance: guided versus structured instruction. Instructional science,

30(5) 361–378

Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med

inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Montague, M., Enders, C., & Dietz, S. (2011). Effects of cognitive strategy instruction on math problem solving of middle school students with learning disabilities. Learning disability quarterly, 34(4) 262-272

Naglieri, J, & Gottling, S. (1997). Mathematics instruction and PASS cognitive processes: An intervention study. Journal of learning disabilities,

30(5), 513-520

Nationellt centrum för matematikutbildning (2011). Matematik - ett

grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM),

Göteborgs universitet.

Pfannenstiel, K, Bryant, D, Bryant, B, & Porterfield, J. (2015). Cognitive strategy instruction for teaching word problems to primary-level struggling students. Intervention in school and clinic. 50(5) 291-296

Powell, S, & Fuchs, L. (2014) Does early algebraic reasoning differ as a function of students difficulty with calculations versus world problems.

60

Seo, Y., Bryant, D. (2009). Analysis of studies of the effects of computer- assisted instruction on the mathematics performance of students with learning disabilities. Computer and education, 53(3) 913-928

Seo, Y, & Bryant, D. (2012) Multimedia CAI program for students with mathematics difficulties. Remedial and special education, 33(4) 217-225 Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Skolverkets rapport nr 221. Stockholm: Skolverket

Socialstyrelsen. 2007. Ordlista till metodguiden för socialt arbete. Hämtad den 2015-05-26, från

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Unenge, J. (1988). Matematik-didaktik för grundskolan. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Van de Rijt, B, & Van Luit, J. (1998). Effectiveness of the additional early mathematics program for teaching children early mathematics. Instructional

science, 26(5). 337-358

Wilson, R., Majsterek, D., & Simmons, D. (1996). The effects of computer- assisted versus teacher-directed instruction on the multiplication performance of elementary students with learning disabilities. Journal Of learning

Disabilities, 29(4), 382-390.

Woodward, J. (2006). Developing automaticity in multiplication facts: Integrating strategy instruction with timed practice drills. Learning disability

61

Zhang, D., Xin, Y, Si, L. (2013) Transition from intuitive to advanced strategies in multiplicative reasoning for students with math diddiculties.

Journal of special education. 47(1) 50-64

Zhang, D, Xin, Y, Harris, K., & Ding, Y. (2014). Improving multiplication strategic development in children with math difficulties. Learning disability

62

Related documents