Samtliga lärare uttrycker ett intresse för programmering men vissa har svårt att se hur detta ska appliceras på undervisningen. En lärare vill att programmering ska vara ett eget skolämne. Skol- ledaren pratar om kompetensutvecklingsbehovet, vilket lärarna också nämner. Lärarna anser att de behöver stöttning för att kunna undervisa i programmering och därmed ge eleverna rätt kun- skap från början. Skolledaren har en plan för att börja utreda vilka behov som finns bland perso- nalen och därefter tillsätta de resurser som behövs.
Lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetens- utveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering. Alla lärarna har lång erfarenhet av sina ämnen och är därmed inte främmande för under- visningen som praktik utan snarare innehållet som ska innefatta programmering. Detta kan kopplas till att lärare ständigt behöver utvecklas och uppdatera sin kunskap och om lärarna inte upplever att de får de rätta möjligheterna att uppdateras och utvecklas kommer detta att synas i elevernas resultat men också i elevernas uppfattningar av ämnena då eleverna kommer att känna av lärarens osäkerhet. I det långa loppet kommer detta resultera i att eleverna inte undervisas i samtligt innehåll som finns i läroplanen och därmed lämna skolan utan en kunskap som det förutsätts att de har.
32
Diskussion och slutsats
I denna studie har resultatet visat att eleverna är nybörjare inför programmering och de har ingen aning om detta. Så deras inställning som nybörjare programmerare håller problem som missförståelse och missuppfattningar. Detta är något som Saeli, Perrenet, Jochms och Zwaneveld (2011) lyfter i sin artikel och de hittar lösningar för att förebygga problem och vägleda eleverna genom problemen, genom att vilken programmering som är användbar och vilka fördelar det finns med att lära sig att programmering, förstå de allmänna egenskaperna hos den maskin som man lär sig att kontrollera och inse hur fysisk maskinens beteende är relaterat till den teoretiska maskinen; att inkludera problem med aspekter av de olika formella språken som syntax och semantik; att strukturer och göra planer som kan användas för att nå små mål. Att lära sig färdigheten att specificera, utveckla, testa och felsöka ett program med hjälp av tillgängliga verktyg.
Lärarna upplever att de inte har tillräcklig kompetens för att undervisa sina elever i programmering, då detta inte ingick i deras lärarutbildning. Detta för att det är svårt för lärare att få in det i sin ordinarie undervisning samt att det redan är stoffträngsel i många ämnen. Det finns olika strategier som lärare kan använda, som är hämtade från olika internationella källor och som främst handlar om att lära sig i kontext, samarbeta, ha ett datalogiskt tänkande och följa kod (Mannila, 2017:127). Detta kan kopplas hur lärarna ska veta hur de ska göra för att kunna undervisa om programmering, samt som Saeli, Perrenet, Jochms och Zwaneveld (2011) behandlar dessa svårigheter genom att diskutera undervisningsmetoder som möjliga och effektiva undervisningssekvenser. Erbjuder ett enkelt programmeringsspråk så att eleverna kan fokusera på syntaxen; välja flera problem att lösa, vilket bör väljas noga oberoende av vilket programmeringsspråk som helst för att uppnå algoritmiskt tänkande och undervisning med hjälp av lämpliga programmeringsspråk eller programmeringsmiljöer.
Lärarna i studien har efterfrågat hjälp, stöttning och utgångspunkt för att påbörja sin undervisning i programmering och då kan Mannila vara ett stöd. För att lärarna och eleverna ska veta vilka begrepp som de behöver känna till presenterar Sönnerås (2017) på ett sätt som är tillgängligt för samtliga aktörer på grundskolan. Här kan lärare och elever hitta stöttning för sin undervisning och sin utveckling. Skellefteå kommun (2018) har presenterat ett upplägg som lärare kan använda sig, både som inspiration och undervisningsmaterial för att kunna undervisa om programmering. Detta är något som Skolverket skulle kunna informera aktiva ämneslärare om, då denna studie visar att lärare känner sig utelämnade och ensamma i sin undervisning. Många lärare saknar konkret material att arbeta med, men BBC Learning (2015) har tagit fram
33
microbit vilket är ett material som tillgängligt och fullt fungerande för skolans värld. Detta material är något som är förenligt med den svenska skolan, då det följer GDPR och inte kräver något inlogg från elevernas sida. Detta material är lättillgängligt och har en låg tröskel mellan blockprogrammering och textbaserad programmering, vilket underlättar för lärare och elever. Förutom detta finns det obegränsade möjligheter att göra uppgifter med microbit då möjligheterna är många. Det finns även olika programmeringsspråk (Javascript och Python) så eleverna kan lära olika former av programmering. Vidare påpekar också Saeli m.fl. (2011) att behandla dessa svårigheter genom att diskutera undervisningsmetoder som möjliga och effektiva undervisningssekvenser genom att erbjuder ett enkelt programmeringsspråk så att eleverna kan fokusera på syntaxen; välja flera problem att lösa, vilket bör väljas noga oberoende av vilket programmeringsspråk som helst för att uppnå algoritmiskt tänkande och undervisning med hjälp av lämpliga programmeringsspråk eller programmeringsmiljöer.
Många skolor har inte färdiga undervisningsplaner för eleverna, men däremot har många en utvecklingsplan för hur de vill att undervisningen ska se ut. Eleverna i studien tycker att programmering är spännande och roligt medan lärarna mer upplever det som svårt. Detta kan ha att göra med elevernas nyfikenhet och att de inte ser problematiken som programmeringsundervisningen kan vara för läraren. Det kan vara svårt för en lärare som inte är bekväm med att undervisa om programmering att veta hur hen ska lyckas. Mannila (2017) presenterar olika undervisningsupplägg som hon har lyckats med. Detta kan ge en trygghet både till skolledare men även till lärare då dessa vet att uppläggen fungerar och då behöver de enbart fokusera på att hur de ska gå tillväga för att angripa programmeringen som ämnesstoff och undervisningsinnehåll. Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en färdig undervisning i programmering och tog därför fram en undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna.
Eleverna har ett genuint intresse för programmering, något som visar sig i denna studies presenterade resultat. Åkerfeldt (2018) kan ge lärare inspiration för att förmedla den kunskapen som eleverna är intresserade av på ett intressant sätt och därmed behålla elevernas intresse. Åkerfeldt ger konkreta exempel på övningar som elever har uppskattat i undervisning och som har visat eleverna att även om de inte tror att de kan så kan de testa övningarna och lyckas. Åkerfeldt lyfter även frågan om jämställdhet när det kommer till programmering och visar att skillnaden mellan könen är liten när det kommer till programmering då programmering inte
34
enbart består av en förmåga. Det är viktigt att elever kan koppla programmering till matema- tikämnet, och Heintz, Färnqvist och Thorén (2015) gör just denna koppling i sitt konferens- bidrag. Eleverna ser inte alltid kopplingen till de olika skolämnena, vilket kan göra att elever som är svaga i matematik kan uppskatta och förstå programmering och därmed klara av mate- matiken den vägen. Eleverna ser kopplingen mellan vissa av skolämnena tydligare medan vissa kopplingar är svagare, främst gällande slöjd vilket finns i det ämnets centrala innehåll. Elever lär sig bättre när de får testa sin kunskap praktiskt och främst genom något sätt som de tycker är roligt. Om eleverna saknar ett intresse för programmering eller inte vet om de skulle vara intresserade, kan det underlätta att sättet de får lära sig är att testa programmering på ett lekfullt sätt. De elever som redan har ett intresse för programmering kan uppskatta att få fördjupa sina kunskaper med hjälp av ett system som inte är för komplicerat och som ger direkta resultat.
Studien visar att eleverna inte alltid kan se kopplingen mellan samtliga skolämnen som skulle kunna innehålla programmering. Detta beror främst på att lärarna i dessa ämnen antingen inte tolkat sin ämnesplan som att programmering ska ingå eller som att de inte har presenterat detta moment för eleverna. De ämnena som har programmering utskrivet i sin ämnesplan har eleverna kopplat till programmering, så som teknik och matematik. Lgr 11 (rev. 2018) har programmering inskrivet i matematik och teknik och digitalisering inskrivet i många av de öv- riga skolämnena. Läroplanens utveckling är kopplad till den förändringen som Regerings- kansliet (2017) gjorde där digitalisering integrerade i skolans verksamhet. När det gäller ämnet slöjd lyfter Mannila (2017) att det finns stora möjligheter att integrera programmering och elektronik i undervisningen. Logiskt tänkande är något som eleverna övar bland annat genom programmering (Wikipedia, 2018, Urskola.se 2016). Denna förmåga ger eleverna fördelar i de övriga skolämnena, både de naturvetenskapliga ämnena men även de samhällsvetenskapliga, då det finns strukturer som eleverna behöver förstå inom båda. I läroplanen (Lgr11, rev. 2018) kopplas matematikämnet och programmering samman. Detta betyder att samtliga lärare i mate- matikämnet även är lärare i programmering (Heintz, Färnqvist & Thorén, 2015). Detta innebär att lärarna behöver integrera programmering i undervisningen och därmed ge eleverna de verk- tyg som de behöver för att kunna genomföra programmering. Lärare kan angripa program- mering på olika sätt. Detta kan vara ett intresseväckande sätt för elever att angripa programmering, något som annars kan uppfattas som svårt.
Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de själva inte vet vilka utmaningar eller svårigheter inför detta moment eftersom elever inte har programmerat så ofta, medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet. Många skolledare upplever att deras utvecklingsplaner inte är klara men
35
arbetar fram dessa tillsammans med sin personal. Lärarna som grupp upplever att de skulle behöva kompetensutveckling för att kunna undervisa på det sättet som de själva skulle vara bekväma med. Lärarna har många frågor om hur de ska undervisa men visar även en fundering gällande GDPR och den problematiken som det kan tillföra. Vilket programmeringsspråk lärarna ska använda sig av vid textbaserad programmering inom matematikämnet är en fråga som har återkommit genom studien men även i litteraturen. Slutligen kan det konstateras att programmering är ett nytt moment inom skolan, men att det uppskattas av elever, och därmed behöver lärarna få de verktyg de behöver för att möta elevernas intresse.
Studien kan ses som en pilotstudie för hur lärare kan uppleva programmeringsundervisning samt elevers inställning till programmering. Dock är studien för liten för att generaliserbarheten av den ska anses vara stor. Hade studien ingått i ett större material eller haft representanter från skolor i olika delar av landet hade generaliserbarheten varit större.
Metoddiskussion
Denna studie kan problematiseras då skolorna som undersöktes är kända för forskaren vilket kan ha påverkat resultatet även om så inte verkar vara fallet. De lärare som intervjuats är kända av forskaren sedan tidigare vilket både kan ses som positivt då intervjun blev mer naturlig men som negativ då lärarna intervjuades av kollega. Skolledaren som intervjuades var också känd av forskaren sedan tidigare vilket kan ha påverkat på samma sätt. De elever som genomförde enkäten undervisas av forskaren men fick inte veta något om studien i samband med enkäten för att ha en så neutral inställning som möjligt men de vet om enkäten är helt anonymt. Studien hade kunnat genomföras på en för forskaren okänd skolan men omfånget av informanter hade då troligen varit mindre vilket hade påverkat studiens resultat.
Att det var en digital enkät är positivt då samtliga svar går att läsa, det är ekonomiskt samt att alla fick exakt samma frågor. Detta kan även ses som negativ t för de elever som har språkliga eller andra svårigheter. När enkäten genomförs digitalt kan tydliga diagram presenteras som är direkt kopplade till enkätprogrammet. Detta blir en mer säker process än om värdena ska överföras manuellt.
36
Vidare forskning
Om en annan forskare vill fortsätta inom samma område hade det varit intressant att lyfta skolor i olika miljöer (storstäder, landsbygd) och se om dessa har olika tankar då det gäller program- mering. Programmering ska vara likvärdigt landet över men är det verkligen så? En annan stu- die hade kunnat jämföra fler skolledare med varandra och se om deras utvecklingsplaner är riktade åt samma håll. Det hade även varit intressant att återskapa denna studie om cirka fem år, då detta har varit en del av ämnesplanerna under en längre period, för att se om utfallet hos både lärare och elever skulle vara detsamma.
37
Litteraturförteckning
BBC Learning. (2015) Micro:bit – Quick start guide for teachers. Finns tillgänglig online:
https://microbit0.blob.core.windows.net/pub/tovulwsd/Quick-Start-Guide-for-Teachers.pdf
Hämtad 2018-01-04
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P. “Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden” (s.139–222) i Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014).
Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur.
Mannila, Linda (2017). Att undervisa i programmering i skolan: varför, vad och hur? Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2017-03-09) Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Finns tillgänglig online:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada23 6/informationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Hämtad: 2018-01-04
Saeli, M., J. Perrenet, W. M. G. Jochems, and B. Zwaneveld (2011). Teaching programming in secondary school: A pedagogical content knowledge perspective. Informatics in Education 10 (1), 73–88. Tillgänglig online. Hämtad 2019-02-07
Skellefteå kommun. (2018). Lärarhandledning för programmering. Finns tillgänglig online:
https://www.skelleftea.se/Skol%20och%20kulturkontoret/Innehallssidor/Bifogat/Programmering%207 -9%20Microbit%202018%20Skelleftea.pdf Hämtad: 2018-01-04
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018.
(2018). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig online:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/
38
Statens kommuner och landsting (SKL). (2018). Dataskyddsförordningen (GDPR) för skolan.
Finns tillgänglig online:
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/digitaliseringskola/dataskyddsforordni ngengdpr.14377.html Hämtad: 2018-01-04
Sönnerås, Karin (2017). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning.
Urskola.se. (2016). Datalogiskt tänkande. Urskola.se. Finns tillgänglig online:
https://urskola.se/Produkter/192719-Larlabbet-Datalogiskt-tankande#Se-program Hämtad: 2018-01-04
Wikiwand. Datalogiskt tänkande. Finns tillgänglig online:
https://www.wikiwand.com/sv/Datalogiskt_t%C3%A4nkande Hämtad: 2018-01-04 Åkerfeldt, Anna, Kjällander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering:
39