Sammanfattning

Arbetet har presenterat information om platser som dateras främst till medeltid, med några undantag som kan dateras till järnålder. Dessa platser har undersökts med den vikingatida kosmologin och det politiska klimatet i åtanke och graden av undersökning kring platserna har även jämförts med andra former vattenkult under järnåldern. Ett kort exempel på närvaron av heligt vatten inom andra religiösa kontexter har även presenterats i introduktionen (kap 1.2). Den största källan till information i arbetet har varit FMIS (Fornminnesinventeringens informationssystem) och en källkritisk diskussion har förts kring detta (kap 1.4).

27

En diskussion har förts kring den symboliska betydelsen av vatten och en bakgrund har getts till de olika former av källor som undersökts i arbetet, samt så har dessa kategorier har definierats samt ifrågasatts. I kapitel 3.2 har fokus varit på ett utvalt område för med en micro-perspektiv kunna besvara vissa av frågeställningarna. Uppsatsen har även ytligt undersökt ortnamnshistoriken inom mikro-perspektivet, för att ge en så bred grund för analysen som möjligt.

Källorna ligger ofta i relation till bebyggelse men det är inte ett krav. Vissa ligger istället isolerat i närheten av ett enskilt jordbruk, andra är placerade inom sedan länge bebyggda platser som centrala Stockholm (Bromma 117:1, Stockholm 215:1). Många av källorna är namngivna och har genom tiden fått brunnar byggda kring sig, vilket har gjort dem till etablerade platser i omgivningen.

I sammanfattning så är ett flertal utav frågeställningarna svåra att producera grundliga svar på, även om undersökningar har gett en stor mängd information som kan användas i framtiden. Det finns ett stort behov för vidare undersökningar på de tidigmedeltida källorna om konkreta svar ska kunna ges, även för att dessutom kunna se relationen mellan källkult och övrig vattenkult som utövats genom tiderna. Den kunskap som skulle uppkomma från vidare undersökningar skulle inte enbart utöka förståelsen för källbruk men även den generella kultiska relationen till vatten.

Möjligheterna kring källkult och materialet diskuterat i detta arbete är stora. Som tidigare nämnt skulle vidare information om bruket vidga forskningsfältet och ge en större insikt i hur kristnandet gått till i Skandinavien, samt hur det påverkat de riter och kulturella traditioner som är svårare att spåra. Utöver detta skulle möjligheter kring förståelse om källornas betydelse för den förkristna tron dessutom ökas, med Norröna litteraturen, den kristna övergången samt ordentligt undersökta källor i komparativa undersökningar.

28

Litteraturlista

Adam av Bremen. 1984, Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Svensk översättning E. Svenberg. Stockholm.

Alkarp M. 1997 Källan, lunden och templet: Adam av Bremens Uppsalaskildring i ny belysning Fornvännen 92:3/4, 155-161

Andrén, A, Jennbert K & Raudvere Catharina, 2006 Old Norse Religion in Long-Term Perspectives: Origins, Changes & Interactions. Lund, US: Nordic Academic Press. ProQuest ebrary. (hämtad 2016-12-02)

Bell, C. 1997. Ritual. Perspectives and dimensions. Oxford university press, New York. Fredengren C. 2015 Water politics. Wet deposition of human and animal remains in Uppland, Sweden Fornvännen (110):3 s. 161-183 Stockholm

Garwood P. 2011 Rites of Passage. The Oxford Handbook of the Archaeology of Ritual and Religion, ed. Timothy Insoll., Oxford

Gatti C. 2014 Revelsta. Schaktövervakning i Altuna. Arkeologisk utredning. Altuna 43:1, Altuna 46:1, Altuna 52:1, Altuna 264. Revelsta 1:1, Altuna socken, Enköpings kommun, Uppland.

Mansén E. Ett paradis på Jorden; om den svenska kurortskulturen 1680 – 1880 Malmö 2001 Randsborg, K. 2002. Wetland hoards. Oxford Journal of Archaeology 21: 415-18

Ross M. C. & Gade K. E. 2012 Cosmology and Scaldic Poetry The Journal of English and Germanic Philology, Vol. 111, No. 2 , pp. 199-207 University of Illinois Press (Hämtad 2016-12-25)

Sawyer B. 1988/1989 Scandinavian Conversion Histories Harvard Ukrainian Studies, Vol. 12/13, Proceedings of the International Congress Commemorating the Millennium of

Christianity in Rus'-Ukraine pp. 46-60, Harvard Ukrainian Research Institute (Hämtad 2016-12-25)

Scharfe H. 1972 The sacred water of the Ganges and the Styx-water Zeitschrift für

vergleichende Sprachforschung, 86. Bd., 1. H. (1972), pp. 116-120 Vandenhoeck & Ruprecht (Hämtad 2016-12-25)

29

Sohlenius R. 2014 Förstudie FMIS processen Riksantikvarieämbetet, Stockholm

Steinsland G. (ed) 2011 Ideology and Power in the Viking and Middle Ages [Elektronisk resurs] : Scandinavia, Iceland, Ireland, Orkney and the Faeroes. Leiden, the Netherlands ;Boston: Brill (Hämtad 2016-12-29)

Strang V. 2004, The meaning of Water. Oxford: Berg

Yates, D. & Bradley, R. 2010. Still water, hidden depths: the deposition of Bronze Age metalwork in the English Fenland, Antiquity 4 (324)

Eddan: de nordiska guda- och hjältesångerna. [Ny utg.] (1990) Översättning av Erik Brate. Uddevalla: Niloé

Wahlberg, Mats (ed.) (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

Digitala källor

http://www.ne.se - Nationalencyklopedin, Heliga Trefaldighets dag (hämtad 2016-11-30), Uppland (Hämtad 2017-01-03) Södermanland (Hämtad 2017-01-03), Västmanland (Hämtad 2017-01-03)

www.fmis.raa.se - Fornsök (hämtad 2016-12-25)

http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp - Historiska museet, sök i samlingarna (hämtad 2016-11-29)

http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030073/ - Stockholm Länsmuseum (Hämtad 2017-01-02) http://www.kulturiuppland.se/ - Kultur i Uppland/Salstabladet (Hämtad 2017-01-03) http://www.lantmateriet.se – Lantmäteriets e-tjänst historiska kartor, laga skifte 1844, 03-ALT-71, Storskifte 1772, 03-ALT-41 (Hämtad 2017-01-03)

30

Kartor och Illustrationer

 Figur 1 Karta över de olika källorna i Uppland. Svart: Trefaldighetskälla, Grå:

Hälsobrunnar, Vit: Offerkällor (Bild: Martina Smith) ... 9

 Figur 2 Trefaldighetskällor i Uppland (Bild: Martina Smith) ... 11

 Figur 3 ... 12

 Figur 4 ... 14

 Figur 5 (Fredengren 2015: 181-183) (FMIS) ... 15

 _{Figur 6 Det närmare undersökta området markerat med en cirkulär markering ... 17}

 Figur 7 Boplatsanläggningar, Källor med tradition samt rösen utmarkerade på en karta med ifyllda sockengränser. I Kartan finns 3 cirkulära markeringar som visar på tre olika områden. Den övre markeringen är ett område med hög koncentration bebyggelse kring en källa, de två nedre är källor i relation till gravfält och hällristningar. De svarta prickarna är Källor, de grå är boplatslämningar och X representerar rösen... 20

 Figur 8 Ortfoto över området kring RAÄ Altuna 5:1 med fornlämningar markerade (FMIS) ... 21