Analysen påvisar att det finns och saknas uppfattning och kännedom inom de olika delarna vi diskuterat ovan. För att sammanfatta dessa illustrerar vi var det finns uppfattning och
kännedom respektive var detta inte finns genom modellen som vi inledde kapitlet med (se figur 5).
Prickig bakgrund i modellen indikerar låg kännedom och mer uppfattning
Rutig bakgrund i modellen indikerar att uppfattning finns (kännedom svårbedömd) Diagonala streck i bakgrunden indikerar att uppfattning och kännedom finns Helt skuggad bakgrund i modellen indikerar att både uppfattning och kännedom
saknas
Respondenterna i denna studie har låg kännedom om de aspekter som de kan ta hänsyn till när de väljer en hållbar teknologisk produkt, vilka var råmaterial, tillverkning och leverantör. Uppfattningen inom dessa delar var något högre och respondenterna uppfattade att
framtagningen av råmaterial och produktionen inte sker på hållbara sätt, vilket indikerar att kännedom finns även om respondenterna själva har svårt att bedöma det som kännedom.
44
Väljer
Köper
Använder
Återvinner
Figur 5 – Egen konstruktion av uppfattning och kännedom om hållbar konsumtion.
När konsumenten väljer hållbara produkter kan de bli påverkade av andra konsumenter och detta var något som respondenterna i denna studie uppfattade att de blev till viss del och hade viss kännedom om.
När det kommer till köp av hållbara teknologiska produkter hade konsumenten ingen
kännedom om återförsäljarens roll ur ett hållbart perspektiv. Det fanns dock uppfattningar om hur en hållbar återförsäljare skulle kunna agera. Konsumenternas uppfattning om priset var att de ansåg att de var villiga att betala mer för en hållbar mobiltelefon och konsumenterna hade till viss del uppfattningar om hur de ansåg att kvalitén på en hållbar mobiltelefon skulle vara. Kännedomen om priset och kvalitén gick inte att bedöma då respondenterna inte kunde relatera till en fysisk produkt utan endast resonera kring deras uppfattning i frågan.
När det kommer till kännedom om hur respondenterna använder mobiltelefoner fanns det i större utsträckning uppfattning och kännedom om deras egen konsumtion. Respondenterna var medvetna om varför de byter mobiltelefoner och hur de konsumerar dem. Kännedom om att det skilde sig mellan kvinnlig och manlig konsumtion var låg, dock fanns viss uppfattning om ämnet.
Kännedom om återvinning och producentansvar var låg hos respondenterna. Det fanns viss uppfattning om återvinningen men då producentansvaret var nästan helt okänt kopplat till mobiltelefoner saknas både uppfattning och kännedom där.
Råmaterial Man/kvinna Leverantör Tillverkning Konsument Kvalité Pris Återförsäljare Producentansvar Påverkan Återvinner
Hållbar konsumtion
45
6 Slutsats
Nedan kommer vi presentera de slutsatser vi kommit fram till i denna studie samt diskutera kvalitetsaspekterna på studien. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag till fortsatt forskning inom området.
Vi inledde denna studie med att belysa att sambandet mellan konsumtion och
klimatförändringar blivit mer påtagligt. Konsumenter behöver ändra sitt konsumtionsbeteende och välja mer hållbara produkter för att en hållbar utveckling ska kunna säkerställas.
Konsumtionen av teknologiska produkter har ökat samtidigt som konsumenter fått ett större intresse för hållbar konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka vad konsumenter har för uppfattning och kännedom om hållbar produktion och konsumtion av teknologiska produkter. Vi har i denna studie använt mobiltelefonen som studieobjekt och vi kommer i slutsatsen lyfta diskussionen till teknologiska produkter och vad vi givet denna studie har lärt oss om detta.
Konsumenterna i denna studie ansåg att de inte hade någon kännedom om produktionen av teknologiska produkter. Uppfattningen hos konsumenterna var att produktionen av
teknologiska produkter inte sker under hållbara förhållanden. Detta indikerar att uppfattningen som konsumenterna har om produktionen kan bedömas som att de har en viss kännedom om produktionen men de har svårt att bedöma detta som kännedom själva. Denna slutsats kan vi dra då produktionen av teknologiska produkter visat sig ha påverkan på den hållbara
utvecklingen (Amnesty, 2016; Persson & Persson, 2011; Nnorom et al., 2009), något som konsumenterna även uppfattat till viss del.
Kännedom om konsumtionen av teknologiska produkter var mer påtaglig även om
konsumenterna inte reflekterat över att konsumera hållbara teknologiska produkter i större utsträckning. Flera konsumenter byter mobiltelefon sällan, vilket indikerar att kännedom om hållbar konsumtion finns. Att konsumera teknologiska produkter hållbart var inget som konsumenterna i studien tänkt på som möjligt utan det var en indirekt faktor som delvis påverkade deras egen ekonomi och miljön. Detta stärker till viss del Pinto et al. (2014) resonemang om att konsumenter blivit mer intresserade av hållbar konsumtion.
Hela försörjningskedjan, från produktion till slutkonsumtion, har blivit mer intressant för konsumenten (Bask et al., 2013; Choi & Cheng, 2015, s. 157). Konsumenternas låga
46 att även om försörjningskedjan blivit mer intressant stämmer detta påståendeinte överens med konsumenternas uppfattning och kännedom om teknologiska produkter i denna studie. Att konsumenterna har en undermedveten kännedom, vilket vi analyserat det som i denna studie, är kanske något som inte kunnat undersökas i de studierna där kvantitativa metoder genomförts. Resultatet stärker därmed metodvalet i denna kvalitativa studie då den bidragit med en djupare förståelse för konsumenternas uppfattning och kännedom om hållbar produktion och konsumtion av teknologiska produkter.
Om denna undermedvetna kännedom och uppfattning finns hos konsumenterna leder det fram till nya frågor kring varför detta inte omsätts till handlingar. Intresset för hållbar konsumtion finns hos konsumenterna i denna studie precis som studierna av Pinto et al. (2014) och Franzen och Vogl (2016) indikerar. Oavsett vilket intresse konsumenterna kunde tänkas ha utifrån de olika programtillhörigheterna var det inget som hade någon övergripande inverkan på deras uppfattning och kännedom om hållbar konsumtion och produktion av teknologiska produkter. I större utsträckning hade de olika utbildningarna påverkat konsumenterna i liknande utsträckning i form av att de fått mer kännedom om hållbarhet generellt men inte kopplat till teknologiska produkter.
I denna studie hade vi två frågeställningar. Den första var: Vilken uppfattning och kännedom har konsumenten om delarna i försörjningskedjan kopplat till mobiltelefoner och hållbarhet? Svaret på denna fråga är att konsumenterna i denna studie till stor del saknar kännedom om delarna i försörjningskedjan, vilket till viss del strider emot Bask et al. (2013) resonemang att försörjningskedjan ska ha blivit mer intressant för konsumenten. I stor utsträckning har inte konsumenterna reflekterat över att försörjningskedjan ska vara hållbar när det kommer till produktion och konsumtion av mobiltelefoner. Uppfattningen om försörjningskedjan var att den till stora delar inte var hållbar.
Den del i försörjningskedjan där konsumenten tänkte på hållbarhet, kopplat till mobiltelefoner, var i relation till sin egen konsumtion. De andra aspekterna ur
försörjningskedjan var inget som konsumenterna i större utsträckning hade uppfattning eller kännedom om som hållbart. Detta kan indikera att uppfattning och kännedom om
47 Producentansvaret som finns för teknologiska produkter borde möjliggöra att kännedom finns om att återvinna konsumerade teknologiska produkter. Dock saknas kännedom om att det finns ett producentansvar för mobiltelefoner. Större kännedom om producentansvaret skulle kanske kunna bidra till att återvinningen av mobiltelefoner blir mer aktuell. Detta stärker Sarath et al. (2015) påstående om att mer kännedom behövs om återvinning av
mobiltelefoner.
Den andra frågan var: Vilken uppfattning har konsumenter om kvalité och pris på en ”hållbar” mobiltelefon samt påverkas konsumenter av andras konsumtion?
Konsumenterna i denna studie uppfattade att en hållbar mobiltelefon skulle vara av likvärdig eller bättre kvalité än en liknande inte hållbar modell. Konsumenterna uppfattade att priset skulle vara högre och att de var villiga att betala mer för en mobiltelefon som producerats hållbart. Enligt Borin et al. (2013) var inte konsumenter villiga att betala mer för en hållbar teknologisk produkt, vilket strider mot resultatet i denna studie. Även om konsumenter uppger att de är villiga att betala mer för en hållbar produkt är detta något vi ställer oss kritiska till då vi inte vet hur det faktiska beteendet är.
Precis som Arce Salazar et al. (2013) och Goldsmith och Goldsmith (2011) slutsatser, att konsumenter påverkas av andra, kan vi dra samma slutsats i denna studie. En stor del av konsumenterna i denna studie uppfattade att de påverkades av andra när det kommer till konsumtion och att de troligtvis skulle göra det vid konsumtion av en hållbar mobiltelefon.