Att försöka kartlägga alla faktorer som bidrog till den höga efterfrågan på Hörbergs altartav- lor är, som påpekats, en omöjlig uppgift. Att Hörberg förutom att måla mästarstycken även sålde dem för ett förmånligt pris, som Lindblom hävdade, är ett exempel på en detalj som 178Cnattingius, s. 91-92.
179Pehr Hörberg. Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-Beskrifning. Författad af honom sjelf. Med Företal och Tillägg af Atter-
bom. Upsala: Zeipel och Palmblad, 1817. s. 114.
180Lindqvist och Ullén, s. 29 181Cnattingius, s. 206. 182Lindqvist och Ullén, s. 14. 183Ibid, s. 53.
är lätt att missa.184Andra bidragande faktorer kan genom forskningens selektivitet ha sållats bort eller helt enkelt aldrig känts till. Mitt eget arbete präglas också av selektivitet och jag gör heller inga anspråk på att vara uttömmande i ovanstående text. Med det sagt är förhoppning- en att jag ändå har lyckats fånga upp några av de faktorer som bidrog till att göra Hörbergs altartavlor så eftertraktade.
Från ett biografiskt perspektiv måste åtminstone Hörbergs olika kontaktnät och hans höga arbetskapacitet ha spelat en viktig roll. Som häradsmålare verksam hos familjen Adelcrantz på Hubbestad stiftade han bekantskap med en rad viktiga kulturpersonligheter, däribland Olof Tempelman. Emanuel Adelcrantz och Tempelman uppmanade Hörberg att resa till Stockholm för vidare studier, vilket han också gjorde. I huvudstaden träffade han kammar- herre Jean Jacques De Geer. Bekantskapen med De Geer ledde till att Hörberg, år 1788, flyt- tade till Östergötland. I Östergötland uppmärksammades han av biskop Jacob Lindblom i Linköpings stift. Lindbloms uppmaning åt församlingarna att anlita Hörberg vid behovet av nya altartavlor bidrog till att skapa en stor efterfrågan på hans verk. Samtidigt krävdes en hög arbetskapacitet för att kunna genomföra alla beställningar. Hörberg levererade. Som det har lyfts fram så fullbordade han inte mindre än 87 altartavlor under sitt långa konstnärskap.185 Under åren 1790-1795 målade han 11 altartavlor, ett 40-tal oljemålningar och 400-500 akva- reller, laveringar och teckningar med mera. Att Hörberg levererade och dessutom levererade snabbt är också en faktor som bidrog till hans popularitet som kyrkomålare.
Lindbloms uppskattning av Hörberg grundade sig i hög grad på hans förnyelse av den traditionella motivkretsen. Genom kontakten med böcker och upplysningsvänliga kyrkomän förändrades Hörbergs religiösa uppfattning med åren. Men i vilken mån hans utvidgning av motiven var en följd av å ena sidan personliga övertygelser, å andra sidan av yttre faktorer, är svårt att säga. Somliga citat och det faktum att han skänkte en altartavla föreställande Jesus bergspredikan till sin egen församlingskyrka i Risinge pekar mot att det tidigare är mest sannolikt.186Samtidigt behöver det inte vara antingen det ena eller andra och troligast är att Hörbergs religiositet var en blandning av luthersk ortodoxi och neologisk rationalism. Den viktigare poängen är att han uttryckte sin tro i konsten under en period då det religiösa måleriet föga intresserade de akademiska konstnärerna, och det om något utgör en faktor som bidrog till att göra hans altartavlor så eftertraktade.
Från ett konsthistoriskt perspektiv måste åtminstone Hörbergs förnyelse av den lutherskt traditionella motivkretsen, den gustavianska tidens omfattande kyrkobyggande och hans förmåga att anpassa sig efter rådande stilideal ha spelat en viktig roll för hans gynsamma situation som kyrkomålare. Via Lindbloms förmedling öppnades flera portaler för Hörberg. 184Se citat på sida 24.
185Se 1.1 Introduktion.
Hans förnyelse av den traditionella motivkretsen utgjorde antagligen en förutsättning för att Lindblom skulle rekommendera honom vid prästmötet år 1793. Samtidigt var flera för- samlingar mer intresserade av de traditionella motiven, vilket också återspeglas i Hörbergs produktion. På så sätt utgjorde Hörbergs breda motiviska omfång en förutsättning för hans framgång som kyrkomålare. Det var samtidigt en förnyelsens tid vad gäller kyrkobyggan- det. Under en hundraårsperiod, mellan 1760-1860, uppfördes över 800 nya kyrkor i landet. De på ritningarna ofta osmyckade fondväggarna lämpade sig väl för en altartavla och åter- igen var Hörberg redo att leverera. Genom honom skapades under den gustavianska tiden en ny tradition, en tradition bestående av en altartavla i en monumentalt utformad klassi- cistisk inramning. Genomslagskraften berodde till stor del på Hörbergs förmåga att anamma rådande stilideal—ytterligare en faktor som bidrog till hans popularitet som kyrkomålare.
3.1
Analysernas upplägg
De tre analyserna nedan av Hörbergs altartavlor är var och en uppdelad i sex huvudsakliga moment. Inledningsvis ges en kortfattad beskrivning av de kyrkor där altartavlorna finns och även i vilka andra kyrkor samma motiv förekommer. Efter det följer själva analyserna som kan sägas vara uppdelade i tre moment. Varje analys har sin utgångspunkt i tidigare tolk- ningar av de utvalda altartavlorna. Att upplägget ser ut så beror till stor del på ett antagande som diskuterades i anslutning till metoddelen av uppsatsen. Antagandet är det att tolkningar av religiösa bilder av de forskare som framförallt intresserar sig för den religiösa bildkonsten, teologer och konsthistoriker, sällan är teologiskt uttömmande.187Med det sagt vill jag poäng- tera att mina egna analyser inte heller är teologiskt uttömmande. Långt ifrån. Samtidigt är de betydligt mer djuplodande än sådana konsthistoriska tolkningar av religiösa bilder som nö- jer sig med att beskriva de bibliska textställen som motiven är hämtade från. Detta framgår framförallt i den andra halvan av analyserna där lite mer komplexa teologiska resonemang kring motiven utforskas, medan den första halvan är mer övergripande. Eftersom tolkning- arna av Hörbergs altartavlor är få så har en huvudaktör för mitt arbete varit konstvetaren Bengt Cnattingius. I biografin Pehr Hörberg har Cnattingius inkluderat en ikonografisk över- sikt av Hörbergs altartavlor som i sin tur har fungerat som utgångspunkt i mina egna ana- lyser. Upplägget ser ut som så att analyserna inleds med en sammanfattning av Cnattingius mycket intressanta men alltför kortfattade tolkningar, för att sedan vidareutvecklas med mi- na egna konsthistoriska och teologiska resonemang. De två sista momenten i varje analys är delvis en sammanfattning, delvis en tolkning av de platsspecifika altartavlornas materiella och visuella relationer, hur detta kommuniceras, samt huruvida dessa relationer är teologiskt betydelsefulla eller inte.