Sammanfattning

Nedan följer en sammanfattning av det resultat som har framkommit under bearbetningen av materialet.

5.4.1

Lärarnas syn på kunskap

Samtliga lärare delar en gemensam syn på vad kunskap är, en kunskapssyn som också står för ett bedömningsunderlag och för betyg. De framhäver att de hellre vill se elevernas tillämpning av grundläggande faktakunskaper, genom att eleverna visar en djupare insikt och förståelse av de inhämtade kunskaperna snarare än att de, endast redovisar eller reproducerar enstaka faktakunskaper utan någon vidare reflektion. Deras fokus för bedömning ligger alltså på elevernas förmåga att reflektera och tänka vidare istället för att endast behärska fakta. De understryker även att de vill se en kontinuitet i elevernas inlärning, en utvecklingsprocess eller kunskapsutveckling.

5.4.2

Lärarnas syn på bedömning

Under samtalen med våra informanter, har vi fått en nyanserad bild av lärarnas syn på bedömning. Under samtalen fick vi en bredare bild om förhållningen till objektiviteten mot eleverna. Alla informanter tycker att man inte kan vara fullständigt objektiv i bedömningen av kunskaper, då alla elever har olika förutsättningar på deras inlärning och att var och en är unik. Majoriteten av lärarna har ingen klar strategi för bedömning men många utrycker dock önskan att de hade en sådan Varken läroplanen eller styrdokument redogör för hur bedömning ska ske, viket lämnar uppgiften till lärarna att lösa.

5.4.3

Vid gränsfall

Alla lärare menar att det är svårare att bedöma gränsfall i de högre betygsnivåerna. De beklagar sig över den långa spännvidden som betyget Godkänt innehåller och syftar till de orättvisor som uppkommer till följd av detta. Samtliga är överens när de menar att det är mycket lättare att höja upp elever som ligger på gränsen mellan icke –godkänt och godkänt än att höja elever från ett godkänt betyg till ett välgodkänt betyg. Det vill säga att de högre betygen är, i deras mening, svårare att uppnå då detta kräver att eleven visar större kunskap på sin reflektiva förmåga än att endast visa på enklare faktakunskaper. Något annat som även yttrades var att lärarna vill ge eleven så många chanser som möjligt och kämpa in i det sista för att eleven skall uppnå betyget Godkänt.

5.4.4

Bedömningsfördelning

Vi undrade hur mycket lärarna bedömde det skriftliga i jämförelse med det muntliga och om de var nöjda med den fördelningen. Vi kom fram till att arbetsfördelningen varierade från lärare till lärare men det skriftliga sågs som mer lämpligt att använda sig av som ett bedömningsunderlag då det gav större insikt i vad eleverna kunde. Samtliga hyser en stark önskan till en mer jämnfördelad arbetssätt så att det muntliga får mer plats i deras undervisning och får därmed mer plats i bedömningen.

5.4.5

Nationella proven

En splittrad syn presenteras av våra intervjuade lärare i frågan om vad de har för åsikter om de nationella proven. Hälften ser de nationella proven som något av en vägledning i deras lärargärning och deras bedömning av elevers kunskaper. De vill se att det finns en nationell kunskapssyn med hjälp av verktyg som de nationella proven.

Den andra hälften ställer sig däremot skeptiska till de nationella proven och funktionen av dessa. De åsyftar till det vida begreppet kunskap, som begränsas och styrs strikt av skolverkets strama ramar, vilket enligt dem, ger en missvisande bild på vad elever egentligen bör lära sig. De anser att de nationella proven är enkla och till och med lättare än deras egna prov. De nationella proven återger inte en rättvis och korrekt bild av elevernas kunnande. Vi tolkar deras svar som att, kunskap är något subjektivt och inte något som en myndighet ska stipulera över och stå för.

5.4.6

Synen på betygssystemet

Samtliga lärare framför skarp kritik mot det nuvarande betygssystemet. De framhäver att betygssystemet är orättvist och innehåller brister som påverkar eleverna negativt. Exempelvis elever som presterar i de övre marginalerna av betyget Godkänd, medan andra som visar på prestationer i det lägsta möjliga av betyget. De får betyget Godkänd trots att de har uppvisat olika prestationer på kunskap. Det nuvarande systemet ger inte några andra möjligheter till betyg. Elever uppfattar detta enligt lärarna, mycket orättvist och frustrerande. De menar att elever kan komma att förlora sin vilja till att lära eftersom de gång på gång och trots alla ansträngningar inte uppnår det tänkta målet som då kanske är ett högre betyg än Godkänd. Som lösning på problemet anser samtliga lärare att man borde införa fler betygsnivåer.

5.4.7

Optimala bedömningssituationen

Det ges en väldigt splittrad bild på hur lärarna ser på den optimala bedömningssituationen. De talar om att det är svårt att uppnå en optimal bedömningssituation, men däremot framkom deras önskemål tydligt om hur det bör vara. De önskar mindre grupper elever som möjliggör lärarnas fulla potential att bemöta och bekräfta eleven som man bör. Genom att ha mindre klasser öppnas det för en dialog mellan eleven och läraren och det blir lättare att bedöma elevens alla

bedrifter. Läraren kan alltså rikta sin fulla uppmärksamhet till var och en som behöver den.

5.4.8

När ska man bedöma?

Alla våra informanter klarlägger för oss att i deras undervisning bedömer de eleverna på en kontinuerlig basis. De menar att genom att göra just detta kan man motivera det betyg man sätter på en elev. Dessutom ger det läraren en möjlighet till att ge elever den feedback de behöver för att åtgärda gånga misstag.

Vi undrade vad de ansåg om en grundskola som är betygsbefriad och samtliga ställde sig nekande på den punkten. De menade att ett instrument, som betyg, är nödvändig för att kunna bedöma elever och de kunskaper de besitter. Visserligen menar de att omdömen kan fungera som substitut till betyg, men dessa kräver omfattande observationer av varje elevs prestationer, vilket både är tidsödande och nästintill omöjligt.