Folkbiblioteken skall vara för alla oavsett behov eller krav. I vår uppsats tar vi upp att det finns många barn i behov av något slags extra stöd när det kommer till läsning.
Syftet med denna uppsats var att på ett generellt sätt undersöka hur folkbiblioteken ar-betar med barn med speciella behov. Då främst när det kommer till exempelvis bemö-tandet och hur de tillgängliggöra litteratur för denna målgrupp. Vi koncentrerade oss på
108 Stenhammar, 2006 s. 61
34
de förfaringssätt som bibliotekarierna använder sig av och ville även undersöka hur re-surserna och möjligheterna för dessa barn kan se ut på biblioteken. Till detta syfte lyfte vi fram följande frågeställningar:
1. Hur arbetar bibliotekarierna för att tillmötesgå barn med speciella behov när det kommer till bemötande och tillgängliggörandet av litteratur?
2. Hur ser bibliotekarier på sin kompetens i arbetet med den här målgruppen?
3. Vad finns det för material och resurser för denna målgrupp på biblioteken?
För att undersöka våra frågeställningar använde vi oss av Tveits teori där hon beskriver hur en förmedlingssituations struktur ser ut och hur den kan förlöpa. Hennes modell tolkar vi som att man som förmedlare måste anpassa sig, i första hand, efter läsarens, i detta fall barn med speciella behovs, kompetensnivå och sedan även värdera mediernas komplexitetsnivå för att på bästa sätt kunna tillmötesgå användaren och tillgängliggöra litteratur.
Denna modell har vi applicerat på vår uppsats då anpassandet efter individen är ytterst viktigt när det kommer till denna målgrupp. Detta anser vi vara styrkan i modellen, då värderandet och anpassningen av kompetensnivå och komplexitetsnivå är något som är extra knutet till barn med speciella behov. Även om denna modell inte är helt fulländad för vårt ändamål är den ändå relativt anpassningsbar på vårt problem samt vår empiri.
Vi har därför, i första hand, använt modellen som ett stöd för att strukturera upp våra resultat.
Vår metod vid insamlingen av empiri var sju kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer, varav fyra av dessa var e-postintervjuer. Vi utförde även några överblickande observa-tioner för att få en slags bakgrundsbeskrivning av de tre bibliotek vi besökte vid inter-vjutillfällena. Anledningen till att vi intervjuade bibliotekarier var för att få fram deras perspektiv i ämnet och för att vi kände att de skulle vara bäst lämpade att svara på våra frågeställningar.
Genom våra intervjuer fick vi bekräftat att det finns en mängd hjälpmedel, för barn med speciella behov, på de bibliotek vi undersökta. Dessa hjälpmedel är DAISY, bok &
DAISY, talböcker, taktila bilderböcker, pictogram, bliss, punktskrift, lättläst och TAKK. För att barn med speciella behov skall kunna använda biblioteket på smidigast sätt finns majoriteten av dessa hjälpmedel idag samlade i äppelhyllor.Vi fick också fram att även om det ser något olika ut på olika bibliotek, strävar samtliga sju respon-denter och deras bibliotek efter lika för alla principen. Dock framhöll de att bemötandet gentemot dessa användare skall anpassas efter barnet, situationen och individuella be-hov snarare än att likställas med att bemöta alla på samma sätt. Bemötandet är även viktigt att tänka på vid till exempel bokprat och vi uppmärksammade att detta också kan vara ett sätt att tillgängliggöra litteratur.
Dessutom är det är viktigt att fånga in de barn som behöver extra stöd, till exempel ge-nom kontakt med olika intresseorganisation, specialpedagoger och andra vuxna i bar-nens närhet. Ett kontaktnät kan vara en viktig aspekt att utveckla när det kommer till just arbetet med att synliggöra biblioteksresurserna. Detta för att kunna fånga in även de barn som inte är biblioteksanvändare, men som är i behov av något slags extra stöd Fortbildning var något som våra respondenter ansåg som viktigt, både för att kunna be-möta och arbeta med barn med speciella behov på ett tillfredställande sätt men också för att hålla sigà jour i det dagliga arbetet. Det är tydligt i vår undersökning att de aspekter som diskuterades, såsom tillgängliggörande av litteratur och bemötande, påverkade
var-35
andra, här med tanke på att de olika infallsvinklarna på flera olika sätt går att samman-foga.
Något vi saknar i uppsatsen och som vi hade kunnat göra annorlunda, genom att lägga en större fokus på, är budget och inköp när det kommer till dessa aspekter.
Vi upptäckte också att ungdomar med speciella behov var en eftersatt användargrupp på biblioteken och att utbudet för dem var bristfälligt. Detta togs därför upp som förslag till vidare forskning.
36
Käll- och litteraturförteckning
Opublicerade källor
Tre digitalt inspelade intervjuer samt anteckningar utförda 2012 under april månad, finns i författarnas ägo
Fyra e-postintervjuer, finns i sin helhet i författarnas ägo
Observationer och samtal med bibliotekarier under rundtur i biblioteken, under april månad, 2012.
Publicerade källor
Almerud, Peter (2005). Biblioteksplaner: från bibliotekslag till biblioteksplan. Stock-holm: Svensk biblioteksförening
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritzes
Boräng, Ragnhild (2003) Tillgänglighet och verksamhet för dyslektiker på folkbibliotek i Södermanland. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:14)
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Chambers, Aidan (1987). Om böcker. Stockholm: Norstedt
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2006:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf [2012-06-04]
FN:s standardregler, punkt 17:
http://www.handisam.se/Filer/Handisams%20filer/Rapporter/FNs_standardregler%5b1
%5d.pdf [2012-03-26]
Frii, Kerstin (2006). Äppelhyllor: möten och möjligheter i biblioteken : praktiska tips och erfarenheter från Halland. Halmstad: Region Halland
Forssmed, Lars (2010). Virtuell Äppelhylla: En förstudie, Länsbibliotek Jönköping, med bidrag från Statens kulturråd
Tillgänglig som pdf via:
http://www.f.lanbib.se/wp-content/uploads/2010/06/Appelhylla_2.pdf [2012-05-15]
Funktionshindrades tillgång till kultur (1998), Rapport från Statens kulturråd 1998:3 Herngren, Eva & Johansson, Susanne Elvin (2006) Tillgänglighet på folkbibliotek för dyslektiker och synskadade. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2006:76)
37 IFLA/UNESCO (1994), Folkbiblioteksmanifest:
http://www.ifla.org/en/publications/iflaunesco-public-library-manifesto-1994 [2012-04-02]
Johansson, Rose-Marie & Ängsved, Sofie (2008) Det kan alltid bli bättre: Bibliotekens tillgänglighet för funktionshindrade barn och ungdomar. Högskolan i Borås, tekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, Borås. (Magisteruppsats i Biblio-teks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/BiblioBiblio-teks- och informations-vetenskap, 2008:8)
Kerscher, George (2001). DAISY Consortium: information technology for the worlds blind and printdisabled population – past, present and the future. Library Hi Tech vol 19 nr 1, s. 11-14
Krueger, Richard A. & Casey, Mary Anne (2000). Focus groups: A practical guide for applied research. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.
Petterson, Helen (2010) Strömmande läsning eller annan läsning, bibliotekariers syn på läshjälpmedel för funktionshinder. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögsko-lan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Kandidatuppsats i Biblioteks- och informa-tionsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informainforma-tionsvetenskap, 2010:2) Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm
Sandin, Amira Sofie (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållnings-sätt, samarbete. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm
Skat Nielsen, Gyda & Irvall, Birgitta (2004). Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker. Stockholm: Svensk biblioteksförening
Socialstyrelsen (1997) Handikappreformen – Slutrapport 1997 Specialpedagogiska myndighetern: Bliss
http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och- forhallningssatt/Alternativ-och-kompletterande-kommunikation/vadarAKK/Grafisk-AKK/Bliss/ [2012-04-12]
Specialpedagogiska myndighetern: Pictogram
http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och- forhallningssatt/Alternativ-och-kompletterande-kommunikation/vadarAKK/Grafisk-AKK/Pictogram/ [2012-04-12]
Specialpedagogiska myndighetern: Tecken som AKK - TAKK
http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och- forhallningssatt/Alternativ-och-kompletterande-kommunikation/vadarAKK/Manuell-AKK/Tecken-som-AKK/ [2012-04-14]
38
Statens Kulturråd, Funktionshindrades tillgång till kultur, 1998:3
http://www.kulturradet.se/Documents/Verksamhet/Tillganglighet/Redovisning_av_sekt orsansvar_handikappolitik_bilaga%201.pdf [2012-03-28]
Stenhammar, Ann Marie i Brusén, Peter & Printz, Anders (red.)
(2006). Handikappolitiken i praktiken: om den nationella handlingsplanen. Stockholm:
Gothia
Talboken i framtiden: utredning om den svenska talboksmodellen. (1998). Enskede:
Talboks- och punktskriftsbiblioteket. (TPB) Talboks- och punktskriftsbiblioteket, DAISY http://www.tpb.se/ll/talbocker/daisy/ [2012-03-28]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Bok & DAISY
http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/varianter/ [2012-03-28]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Lättläst
http://www.lattlast.se/om-oss/lattlast---vad-ar-det [2012-05-08]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, om TPB http://tpb.se/om_tpb/ [2012-03-27]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Punktskrift a) http://www.tpb.se/verksamhet/punktskrift/ [2012-05-17]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Punktskrift b)
http://www.tpb.se/barnens_tpb/vad_finns_pa_tpb/punktskrift/bocker/ [2012-03-31]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Taktila bilderböcker
http://www.tpb.se/verksamhet/taktila_bilder/taktila_bilderbocker/ [2012-03-28]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Talböcker, a)
http://tpb.se/barnens_tpb/vad_finns_pa_tpb/talbocker/ [2012-03-29]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Talböcker, b) http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/ [2012-03-29]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Talböcker, c)
http://www.tpb.se/barnens_tpb/ll/talbocker/sorter/ [2012-04-03]
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Upphovsrättslagen
http://www.tpb.se/om_tpb/uppdrag/upphovsrattslagen/ [2012-03-29]
Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Tveit, Åse Kristine. (2004). Innganger: om lesing og litteraturformidling. Bergen: Fag-bokforlaget
39
von Axelson, Hans i Brusén, Peter & Printz, Anders (red.) (2006). Handikappolitiken i praktiken: [om den nationella handlingsplanen]. Stockholm: Gothia
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
40