7. Sammanfattning
Det som har varit stommen till denna uppsats är det makrofossila materialet från Sømme hus 5a:s utgrävning. Sømme är en lokalitet med flera olika förhistoriska lämningar från flera olika tider. Det finns fornlämningar från bronsålder till medeltid i form av hus och åkrar. Hus 5a som analyserades närmare är daterad till vikingatiden.
Syftet med denna uppsats var att se odlingen i Sømme och den funktion som hus 5a och smedens sociala ställning i samhället. För att se det odlade landskapet genomfördes det makrofossila analyser av tio stycken stolphål från hus 5a som sedan jämfördes det med tidigare forskning och litteratur. Vad som odlades är av intresse för uppsatsen och för en bredare inblick i den odlade vegetationen under vikingatiden i Sømme. För
undersökningen om smedens ställning gjordes en studie om fynden i avfallsgroparna runt huset samt silversmedjor vid andra nordiska ställen där fynd av silversmedjor har
påträffats.
De makrofossila analyserna som utfördes presenteras i en tabell med brända och obrända frön, samt övriga makrofossila fynd. Av de brända fröna var det skalkorn (Hordeum
vulgare), korn (Hordeum) samt obestämbara sädeskorn (Cerealia) som stod ut ur
mängden genom att de förekomst mest. De obrända fröna var det främst svinmålla (Chenopodium album) och revormstörel (Euphorbia helioscopia) som förekom i större mängder, vilka skulle ändå kunna vara från samma period som de övriga fröerna. Diskussionerna som förs genom uppsatsen presenterar husets användning och dess makrofossila fyndmaterial. Det presenteras även vad de olika växterna och fröerna kunde ha använts till och vad de är bra för. Odlade landskapet i Sømme diskuteras närmare och presenteras på ett tillfredsställande sätt. Även den sociala statusen och smedjor från nordiska områden presenteras och ställs emot varandra.
Hus 5a:s användning är svårt att tolka då det makrofossila fyndmaterialet inte var stort. Det bestod av brända skalkorn (Hordeum vulgare) och obrända svinmålla frön
(Chenopodium album) och revormstörel frön (Euphorbia helioscopia). Dock bekräftar sädeskornen att det odlades skalkorn (Hordeum vulgare) i området.
Det är utan tvivel som silversmide har pågått vid platsen, då de alla smidesrelaterade verktyg och fynd påträffats i avfallsgroparna. Silversmeden hade högst sannolikt en högstatus i Norge eftersom flera högstatusgravar har påträffats med deponerade smidesföremål och verktyg.
47
Källförteckning
Ahlqvist Jenny & Fredh Daniel. 2015. Makrofossil- och pollenanalys av långhus, profil
och dyrkningslager på Einargården. Oppdragsrapport Stavanger: Arkeologisk museum,
universitetet i Stavanger.
Bakkevig Sverre. 2002. Nordic Archaeobotany – NAG 2000 in Umeå, The APS-machine
for wet-sieving. Umeå: VMC KBC Umeå universitet.
Barrett James, Hall Allan, Johnstone Cluny, Kenward Harry, o`Connor Terry, Ashby Steve. 2007. Interpreting the Plant and Animal Remains from Viking-age Kaupang. In:
Kaupang in Skiringssal. Kaupang Excavation Project Publication Series. Aarhus
University Press.
Eklund Markus. 2016. Mosslik och kärrskelett – Analys av torv från ett skelett utgrävt vid
offersjön Bokaren. C-uppsats. Stockholms universitet. HT – 2016.
Engelmark Roger. 1992. A review of farming economy in south Scania based on botanical
evidence. In: Larsson, L. Et al (eds.): The archeaology of the culture landscape. Field work and research in a south Swedish rural region. Acta Archeaologica Lundesia, Series
4, Number 19. Almqvist & Wiksell International, Stockholm.
Grabowski Radoslaw. 2014. Cereal husbandry and settlement: Expanding
archaeobotanical perspectives on the southern Scandinavian Iron Age. Diss. Umeå
University.
Gustafsson Ny Björn. 2013. In the wake of the hoards – Glimpses of non-ferrous
metalworkning through the finds of the Gotland hoard projects. Fornvännen 108.
Stockholm.
Gustafsson Ny Björn. 2013. Casting identities in Central Seclusion. Aspects of Nonferrous
Metalworking on Gotland in the Early Medieval Period. Diss., Stockholms university. Gustafsson Ny Björn, Söderberg Anders. 2006. En senvikingatida silververkstad i Fröjel
(A Late Viking-age Silver Workshop in Fröjel). Fornvännen 101. Stockholm.
Gustafsson Ny Björn, Söderberg Anders. 2005. The tidy metalworkers of Fröjel. Viking heritage magazine.
https://www.academia.edu/1046109/The_tidy_metalworkers_of_Fr%C3%B6jel (Hämtad 22.02.2017)
48
Haaland Randi. 2004. Technology, transformation and symbolism: ethnographic perspectives on
European iron working. Norwegian Archaeological Review. 37:1
Helbaek Hans. 1959. Comment on Chenopodium Album as a food plant in prehistory. Berichte des Geobotnanischen Institutes der Eidg. Techn. Hochschule, Stiftung Rübel.
http://doi.org/10.5169/seals-377581 (Hämtad 10.02.2017)
Iversen Frode, Petersson Håkan, Meling Trond, Sauvage Raymond, Bjørndal Even, Prøsch-Danielsen Lisbeth, Mokkelbost Marte, Soltvedt Eli-Christine, Gil Theo, Arntzen Johan E, Jensen Christin E, Hjelle Kari Loe, Bjørkan Bukkemoen Grethe, Dahl Barbro, Grønnesby Geir, Løchsen Rødsrud Christian, Anderson Stamnes Arne, Gjerpe Lars Erik & Armstrong Oma Kristin. 2017. The Agrarian Life of the North 2000 BC-AD 1000:
Studies in Rural Settlement and Farming in Norway. [Elektronisk resurs]. Cappelen
Damm Akademisk NOASP
Jørgensen Roger. 2012. The Social and Material Context of the Iron Age Blacksmith in North Norway, Acta Borealia. Series 29, Number 1.
Larsson, Mikael. 2013. Agrarian plant economy at Uppåkra and the surrounding area.
Barley grain at Uppåkra, Sweden – evidence for selection and centralization in the Iron Age. Acta Archaeologica Lundensia. Series 4, Number 33. Lund universitet
Mabberley David J. 2008. Mabberley’s plant-book. Cambrigde University press. 3: dje upplagan. Cambridge, England.
Meling Trond. 2015. Et finsmedanlegg frå yngre jernalder utenfor Stavanger. Fornvännen 2015/2. Stockholm.
Meling Trond. 2014. Vikingtidas finsmedar i Sømmevågen. Frà haug ok heiðni. Nr. 4. Stavanger.
Meling Trond. (In prepp.) Arkeologisk rapport över utgrävningen av Sømme. Sola kommune. Rapport. Arkeologiskt museum Stavanger.
Milek Karen. 2009. Vatnsfjörður 2008 Framvinduskyrslur Interim Report. Fuel Resources
at Vatnafjöður: An Archeaobotanical Prespective. Fornleifastofnun Islands, Reykjavik. Mooney Dawn Elise. 2013. The Use and Control of Wood Resources in Viking Age and
49
Myhre Bjørn, Øye Ingvild. 2002. Norges landbrukshistorie 1 4000 f.Kr. – 1350 e.Kr –
Jorda blir levei. Oslo. PDC Tangen AS, Aurskog.
Olsen Bjørnar. 1997. Fra ting til tekst – Teoretiske perspektiv i arkeologisk forskning. 2 uppl. Universitetforlaget, Oslo. GCS media AS, Oslo 2002.
Pedersen Unn. 2009. Den ideelle og den reelle smed. Håndverk og produksjon. et møte
mellon ulike perspektiver. Olso Archaeological Series, vol 12.
Pedersen Unn. 2015. Urban craftspeople at Viking-age Kaupang. Everyday Products in the Middle Ages: Crafts, Consumption and the Individual in Nothern Europe c. AD 800 – 1600. Prøsch-Danielsen Lisbeth & Simonsen Asbjørn. 2000. Palaeoecological investigations
towards the reconstruction of of the history of forest clearances and coastal heathlands in south-western Norway. Vegetation History and Archaeobotany 9(4). Wilhelmshaven,
Germany
Rindal Bjørg. 2011. Plant remains from Ullandhaug an iron age farm site from the
migration period in southwest Norway. AMS-Varia 53. Stavanger
Rundkvist Martin. 2007. Provundersökning av storhögen Raä 16 vid Stora Tollstad i
Sjögestad, 11 – 13 september 2006. Rapport. Östergötlands länsmuseum
Straume E. 1986. Smeden I jernalnderen, bofast – ikke bofast, høy eller lav status.
Universitetets Oldsaksamling Årbok, 1984/1985. Oslo
Sture Maria. 2016. Tverrfaglige perspektiver 3. Plantemateriale frå jordprøver: uviss
alder og ubrukt potensial? AmS – Varia. Stavanger.
Tite M.S, Mullins C. 1971. Enhancement of the magnetic susceptibility of soils on
archaeological sites. Archaeometry, 13: 209 - 219.
Vickery Roy. 1995. Dictionary of plant-lore. Oxford university press. Oxford, England. Van deer Veen Marijke. 2006. Formation processes of desiccated and carbonized plant
remains – the identification of routine practice. Journal of Archaeological science.
University of Leicester.
Viklund Karin. 1998. Cereals, weeds and crop processing in Iron Age Sweden:
Methodological and interpretive aspects of archaeobotanical evidence. Diss. Umeå:
Umeå universitet.
Wischmann Finn. 1993. Ville planter i Norge. Det beste forlanget. Oslo, Norge. Brepols, Belgien. 2 utgåvan.
Westling Sara & Fredh Daniel. 2016. Arkeologiske og naturvitenskapelige undersøkelser
50
Bilagor
51
Figur 19. Diverse föremål från nordvästra avfallsgropen i Sømme (Bild Trond Meling)
52
53
Figur 21. Datering av Skalkorn (Hordeum vulgare) från stolphål 169