För att sammanfatta ovanstående studie i korta ordalag är den romerska gudinnan Fortunas framställningar i bild och text från renässansen ett högst intressant ämne att undersöka. Denna studie har dels syftat till att utreda hur Fortuna har avbildats i tre utvalda konstverk av Giovanni Bellini, Albrecht Dürer och Master MZ samt dels att se hur renässansförfattaren Niccolò Machiavelli har gestaltat samma gudinna fast i text. Fortuna kan med fördel delas in i två skilda kontexter eller aspekter, ett antik/hedniskt synsätt, där också renässansens bild av henne inkluderas, samt ett medeltida/kristet sådant. Under antiken sågs hon som en god gudinna, värd att vörda då man kunde skaffa sig en bundsförvant i henne. Genom medeltiden kom denna syn att förändras och istället fick Fortuna både en god sida såväl som en som uppfattades som grym. Hon definierades också som en Guds minister och blev ett uttryck för den gudomliga försynen.
Det har visat sig vara ett fruktsamt ämne då få tidigare studier inom detta område har utförts. Genom studien har det visat sig att Fortuna skiljer sig något konstverken emellan men att man ändock också kan se flera likheter. En större gemensam nämnare mellan konstverken och texterna är att de alla beskriver eller avbildar Fortuna som en nyckfull och oberäknelig kraft. Konstverken visar på dessa egenskaper genom symbolik medan texterna bokstavligt uttrycker dessa frekvent. Vad gäller konstverken så använder sig exempelvis alla konstnärerna av ett
40 globliknande föremål, ett tecken på Fortunas nyckfullhet. Stundom avbildades Fortuna också med ett tudelat ansikte, en vacker ung sida kontra en gammal bräcklig sida. I de utvalda målningarna är enbart ena sidan vänd mot betraktaren, kanske är det endast den vackra sidan som är tillgänglig för beskådan. Sammantaget visar alla målningarna tillsammans med texterna prov på både den antika såväl som den medeltida synen på Fortuna. När det kommer till Machiavellis Fortuna visar sig detta genom metaforer, men också genom direkta uttryck. Han återkommer också till det faktum att det handlar om att vara beredd, tillräckligt duglig, helt enkelt att inneha virtù för att på bästa sätt möta Fortunas växlingar. Som den renässanshumanist Machiavelli var är det sannolikt att han företrädde den antika (därmed också renässansiska) synen på Fortuna, dock är det oundvikligt att inte också ta de medeltida intrycken i beaktande. Att döma av de medeltida inslag som återkommer såväl i konstverken som i texterna bekräftas på ett sätt den tes att om medeltida tankegångar också levde kvar in på renässansen, trots de starka antika influenserna.
41
LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Brumble, David H. Classical Myths and Legends in the Middle Ages and Renaissance. A
Dictionary of Allegorical Meanings. London: Fitzroy Dearborn Publishers. 1998.
Carr-Gomm, Sarah. Motiv och symboler i konsten. En uppslagsbok. Stockholm: Bokförlaget Forum. 1997.
Carr-Gomm, Sarah. The Secret Language of Art. The Illustrated Decoder of Symbols and
Figures in Western Painting. London: Duncan Baird Publishers. 2009.
Chew, Samuel C. ”Time and Fortune”. ELH. Vol. 6, Nr. 2, 1939, sid. 83-113.
Greene, David M. “The Identity of the Emblematic Nemesis”. Studies in the Renaissance. Vol. 10, 1963. Sid. 25-43.
Hall, James. Hall´s Dictionary of Subjects & Symbols in Art. London: John Murray (Publishers) Ltd. 1974.
Hörnqvist, Mikael. Machiavelli and Emipre. New York: Cambridge University Press. 2004.
Lodwick, Marcus. Konstguiden – myter och symboler. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB. 2003.
Machiavelli, Niccolò.”Letter to Francesco Vettori” i Elmer, Peter m.fl. The
Renaissance in Europé. An Anthology. London. Yale University Press. 2000.
Machiavelli, Niccoló. Fursten. Stockholm. Natur och Kultur. 2008.
Machiavelli, Niccoló. Republiken. Diskurser over de tio första böckerna av Titus
Livius. Stockholm. Atlantis. 2008.
42
Journal of the History of Ideas. Vol. 60, Nr 4. 1999, sid. 617-638.
Nordin, Svante. Det politiska tänkandets historia. Lund. Studentlitteratur. 2006.
Panofsky, Erwin. Meaning in the Visual Arts. London: Penguin Books. 1993.
Panofsky, Erwin. Studies in Iconology. Humanistic Themes in the Art if the Renaissance. New York: Harper & Row Publishers. 1972.
Robinson, David M. “The Wheel of Fortune”. Classical Philology. Vol. 41, Nr 4, 1946, sid. 207-216.
Skinner, Quentin. Machiavelli. En introduktion. Göteborg. Daidalos. 1993.
Viroli, Maurizio. Niccolòs leende. Historien om Machiavelli. Stockholm. Bokförlaget Atlantis AB. 2004.
Zuffi, Stefano. Dürer. Master draughtsman of the Renaissance – his life in paintings. London: Dorling Kindersley. 1999.
Internet
Adelaide - ebooks
The Prince
http://ebooks.adelaide.edu.au/m/machiavelli/niccolo/m149p/index.html (2012-05-03)
Discourses of Niccolo Machiavelli. On the First Ten [Books] of Titus Livius to Zanobi Buondelmonti and Cosimo Rucellai
http://ebooks.adelaide.edu.au/m/machiavelli/niccolo/m149d/ (2012-05-03)
Web Gallery of Art
43 www.wga.hu, sökord: Dürer, Albrecht.
www.wga.hu, sökord: Master MZ.
Webbaserat material av Mikael Hörnqvist
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/machiavelli02.htm (2012-02-26)
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/hum-virtus-fortuna.htm (2012-05-15)
Konstteori av Peter Gillgren
http://homepage.mac.com/gillgren/konstteori/ (2012-03-28)
Nationalencyklopedin
www.ne.se, uppslagsord: ikonografi.
www.ne.se, uppslagsord: Giovanni Bellini.
www.ne.se, uppslagsord: Albrecht Dürer.
www.ne.se, uppslagsord: Fortuna.
www.ne.se, uppslagsord: melankoli.
Chance in Renaissance Florence – Paul McLean
http://www.rci.rutgers.edu/~pmclean/mclean%20ccacc%20paper%20final.htm (2012-02-26)
Oxford Art Online
www.oxfordartonline.com, uppslagsord: Giovanni Bellini
www.oxfordartonline.com, uppslagsord: Albrecht Dürer
44
BILDFÖRTECKNING
Bild 1.
Giovanni Bellini. Fyra allegorier: Fortuna (eller Melankoli). Ca 1490. Olja på trä. 34 x 22 cm. Gallerie dellʹAccademia. Venedig.
Bild 2.
Albrecht Dürer. Nemesis eller Fortuna. Ca 1502. Gravyr. 332 x 232 mm. Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe.
Bild 3.
Master MZ. Fortuna. Ca 1505. Svart bläck på papper. 259 x 165 mm. Germanisches Nationalmuseum, Nuremberg.