8. Sammanfattning
Vår utgångspunkt och bakgrunden till denna studie är att synen på kunskap, och vilket värde den ges, är socialt och kulturellt bunden. Kunskapsorganisationen i stort, där
klassifikationssystem och ämnesordslistor ingår, är därmed en spegling av den rådande kunskapssynen. Vi har särskilt intresserat oss för hur föreställningar kring kön både skapas och återskapas inom kunskapsorganisationen. Genom att anlägga ett genusperspektiv på vår studie kan vi studera de strukturer som ligger bakom reproducerandet och skapandet av normerande föreställningar kring kön och sexualitet. Detta tillåter oss inte bara att analysera de föreställningar kring kön som vi menar blir synliga i sättet på vilket man organiserar kunskap utan vi kan också förhålla oss till sambandet mellan makt och
kunskapsrepresentation. Då genusvetenskapen både är en relativt ny vetenskap som samtidigt är tvärvetenskaplig till sin karaktär har vi även velat undersöka vilket utrymme det finns för att adekvat kunna representera genusvetenskaplig litteratur i både klassifikationssystem och ämnesordslistor. I vår studie av klassifikationssystemen SAB och DDC har vi valt att
undersöka vilka strukturer och grundläggande principer som genomsyrar systemen och vilken inverkan dessa har på representationen av genusvetenskaplig litteratur. Vi undersöker även möjligheterna för representation i tre ämnesordslistor; SAO, LCSH och KVINNSAM. Studien berör även tillämpningen av de berörda klassifikationssystemen och ämnesordslistorna i praktiken. Eftersom KVINNSAM: s ämnesordslista är anpassad för att kunna representera genusvetenskaplig litteratur har vi också valt att undersöka vilken skillnad det finns i representationen mellan KVINNSAM och SAO och LCSH, samt vilket alternativ KVINNSAM utgör.
De frågeställningar vi har valt att utgå från är:
• Vilka är de grundläggande principer som SAB och DDC bygger på? Vilken kritik kan riktas emot dessa utifrån ett genusperspektiv?
• Vilka möjligheter finns för att klassificera genusvetenskaplig litteratur i SAB och DDC?
• Hur väl representeras genusvetenskaplig litteratur genom SAO : s och LCSH : s ämnesord och vilken kritik kan riktas mot dessa ämnesordslistor ur ett genusperspektiv?
• Vilken funktion fyller KVINNSAM som alternativ till SAO och LCSH?
Vi använder oss av det genusteoretiska perspektivet som analysverktyg i vår studie. Genus som analyskategori syftar till att synliggöra effekter av, och föreställningar grundade på sociala och kulturella konstruktioner av kön. Vi väljer också göra en distinktion mellan begreppen kön och genus eftersom genusanalysens fokus ligger på kön som socialt
konstruerat snarare än biologiskt. Den definition av genus som vi använder oss av inkluderar både queer-, maskulinitets- och feministisk teori. Den tidigare forskning vi presenterar finns inom fältet för kritisk klassifikation. Här ingår den forskning, inom ämnet klassifikationsteori, som behandlar klassifikation ur ett kritiskt perspektiv och behandlar klassifikation som en kulturellt, historiskt och diskursivt tillkommen praktik. Strukturerandet av kunskap och information är på intet sätt en objektiv och allmängiltig praktik utan en produkt av accepterade kulturella, språkliga och historiska diskurser. Här hänvisar vi bland annat till forskare som Hope A. Olson, Joacim Hansson och A. C. Foskett.
Genom en exemplifierande studie där vi utgår från fem genusvetenskapliga verk kan vi demonstrera hur SAB, DDC, SAO, LCSH och KVINNSAM här har använts i praktiken.
Innehållsligt spänner titlarna från ett genusperspektiv applicerat på andra ämnen till
översiktsverk där olika genusvetenskapliga teorier diskuteras. De klassigna och ämnesord som har tillskrivits respektive titel ger en uppfattning om hur klassifikationssystemen och
ämnesordslistorna kan tillämpas och hur vä l de utnyttjas när det gäller att klassificera genusvetenskaplig litteratur.
Då ett klassifikationssystem bygger på en delvis statisk och hierarkisk struktur innebär detta särskilda problem vid klassificerandet av genusvetenskaplig och tvärvetenskaplig litteratur.
De system vi analyserar, SAB och DDC, vilar båda på en västerländsk, heterosexuell, manlig norm, som utmynnar i särskiljning av det som faller utanför. Systemen är i sin struktur inte heller konstruerade för att kunna hantera tvärvetenskapliga ämnen, då den hierarkiska uppbyggnaden placerar nya ämnen längre ner i hierarkierna och ger dem ett missvisande värde. Därmed blir representationen av genusvetenskapen som tvärvetenskaplig disciplin marginaliserad. Vi har identifierat två olika praktiker som tillämpas vid klassificering av genusvetenskaplig litteratur och de har båda sin egen problematik. Genom att hålla samman all genusvetenskaplig litteratur riskerar titlar, där ett genusvetenskapligt perspektiv applicerats på ett annat ämne, att försvinna då enbart det genusvetenskapliga perspektivet kan visas.
Motsatt så riskerar det genusvetenskapliga perspektivet att bli osynliggjort då den
genusvetenskapliga litteraturen istället sprids ut. Som vi även kunnat konstatera brister det i konsekvensen och de två praktikerna används om vartannat, vilket än mer försvårar
återvinningen.
Då det gäller ämnesordslistorna har vi riktat vårt intresse både mot de tillskrivna ämnesorden för de titlar som ingår i vår studie och ämnesordslistorna i sin helhet där vi studerat hur vissa av ämnesorden ”bekönas”. Precis som i klassifikationssystemen har vi kunna se att
ämnesordslistorna genomsyras av en manlig norm. Vi har i våra exempel och i studiet av ämnesordslistorna också kunnat se att det råder stora brister i den tillgängliga
genusvetenskapliga vokabulären. Då ämnesordslistorna till sin struktur är mer flexibla än klassifikationssystemen och uppdateras löpande borde den genusvetenskapliga terminologin lätt kunna införlivas. Denna flexibilitet tycks dock inte utnyttjas i praktiken. Både SAO och LCSH har ett fåtal ämnesord för beskrivning av genusvetenskapliga verk och särskiljer i många fall kvinnor i sina ämnesord. I KVINNSAM är kvinnor underförstått i alla ämnesord och den manliga normen dominerar således inte här. KVINNSAM har genom sitt mer anpassade vokabulär också större möjligheter att på ett adekvat sätt representera
genusvetenskaplig litteratur. KVINNSAM fyller därför en viktig funktion framförallt genom att underlätta informationsförsörjningen för den som söker genusvetenskaplig litteratur.
Litteratur
Andersson, Erik & Lilja, Mona (2001). Makt och emancipation: Några teoretiska reflektioner.
Ingår i Eriksson & Hettne (red.) Makt och internationella relationer. Lund:Studentlitteratur, s.21-38
Axelsson, Maria (2004). Kvinnan:mannen::alternativet:normen: Ett feministiskt perspektiv på klassifikation. Högskolan i Borås: Magisteruppsats 2004:106
Beasley, Chris (2005). Gender & sexuality: Critical theories, critical thinkers. London:
SAGE publ.
Beauvoir, Simone de (1949). Det andra könet. Stockholm: Nordstedts
Begthol, Clare (1986).Bibliographic classification theory and text linguistics: Aboutness analysis, intertextuality and the cognitive art of classifying documents. Journal of Documentation, vol. 42, no. 2, s. 84 –133
Begthol, Clare (2002). A proposed ethical warrant for global knowledge representation and organization systems. Journal of Documentation, vol. 58, no. 5, s. 507-532
Benito, Miguel (2001). Kunskapsorganisation : en introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering. Borås: Taranco
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Berntsson, Göran (1997). Klassifikation enligt SAB-systemet. Borås: Taranco Buchanan, Brian (1979). Theory of library classification. London: Bingley
Butler, Judith (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York:
Routledge
Cataloging Distribution Services, Bibliographic Products and Services from the Library of Congress. http://www.loc.gov/cds/lcsh.html [2006-05-05]
Chan, Lois Mai (1994). Cataloging an classification: an introduction. New York: Mc Graw- Hill.
Cleaver, Frances (red.) (2002). Masculinities Matter!: Men, gender and development. New York: Palgrave
Connell, Robert W. (1996). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos
Databasen KVINNSAM. http://www.ub.gu.se/kvinn/kvinsam/ [2006-05-05]
Dewey decimal classification and relative index / devised by Melvil Dewey (1996).
Albany, N.Y.: Forest Press Vol. 1-4
Dewey Decimal Classification: and relative index (2003).
Dublin, Ohio: Forest Press Vol. 1-4
Ekenstam, Claes (1998). Historisk mansforskning. Ingår i Rädd att falla. Södertälje:
Gidlunds, s. 19-25
Eriksson, Inger (1997). Kvinno-, mans- och genusforskningen: kartläggning och behovsanalys av informationsförsörjningen. Göteborgs universitetsbibliotek
http://www.ub.gu.se/kvinn/ansvar/utredning.xml [2006-05-05]
Eriksson, Inger (2002). Självvärdering av ansvarsbiblioteksverksamheten inom Kvinno-, mans- och genusforskningen. 1997-2001. Göteborgs universitetsbibliotek.
http://www.ub.gu.se/kvinn/ansvar/utvardering_kvinn.pdf [2006-05-05]
Eriksson, Inger (2003). Kvinnsam: från ideel förening till Sveriges dokumentationscentral för kvinnoforskning. Biblioteksbladet vol.3, s.22-23
Foskett, A. C. (1971). Misogynists all: A study in critical classfication. Library Resources and Technical Services, vol. 15, nr. 2, s. 117-121
Foskett, A. C. (1996). The subject approach to information. London: Library Association Publishing
Fraser, Suzanne (2003). Cosmetic surgery, gender and culture. Basingstoke: Palgrave Macmillian
Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda
Gotlin, Eva (1999). Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning Hansson, Joacim (1999). Klassifikation bibliotek och samhälle: En kritisk hermeneutisk studie av ” Klassifikationssystem för svenska bibliotek” . Borås: Valfrid
Hellsten, Unn & Rosfelt, Margareta (1997). Ämnesordsindexering: en handledning.
Stockholm: Kungliga biblioteket
Hirdman, Yvonne (2001). Genus- om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber Hjørland, Birger (1993a). “Emnesrepraesentation og informationssogning”: Bidrag til en teori på kundskabsteoretisk grundlag. Borås: Valfrid
Hjørland, Birger (1993b). Subject representation and information seeking contribution to a theory based on the theory of knowledge. Swedish Library research: Communications from research for library and information studies, no.2-3, s. 80-86
Hooks, Bell (2000). Feminist theory: from margin to center. London: Pluto Press
Hooks, Bell (2000). Feminist theory: from margin to center. Cambridge Mass.: South End Press
Introduction to Dewey Decimal Classification.
http://www.oclc.org/dewey/versions/ddc22print/intro.pdf [2006- 05- 05]
Johansson, Thomas (1998). Från mansroll till maskuliniteter: En inledning. Ingår i Rädd att falla. Södertälje: Gidlunds, s. 7-15
Klassifikationssystem för svenska bibliotek (1997). 7., omarb. uppl. Lund: Bibliotekstjänst
Klassifikationssystem för svenska bibliotek: Ämnesordsregister. Alfabetisk del. (1997). 7., rev.
uppl. Lund: Bibliotekstjänst
Klassifikationssystem för svenska bibliotek: Ämnesordsregister. Systematisk del. (1998). 4., rev. uppl. Lund: Bibliotekstjänst
Klasson, Maj (1996). Scripted Knowledge: Knowledge organization and the Adult Information User. Svensk Biblioteksforskning, no. 2/3, s. 5- 16
Kublik, Angela, Clevette, Virginia, Ward, Dennis, Olson, Hope A (2004). Adapting dominant classification to particular contexts. Cataloging and Classification Quarterly; 37 (1/2) 2004, s.13-31
Library of Congress Authorities. http://authorities.loc.gov/ [2006-05-05]
Library of Congress Subject Headings (2002). Washington D.C.: Library of Congress, Cataloging distribution service. 25 ed. Vol. 1-5.
Lochhead, Ishbel (1985). Bibliographic control of feminist literature. Catalogue & Index, no.
76/77, s. 10-15.
Mills, Jack (1977). Bliss bibliographic classification: Introduction and auxiliary schedules.
London: Butterworths.
Mohanty, Chandra T. (1999). Med västerländska ögon: Feministisk forskning och kolonial diskurs. Ingår i Eriksson, Catharina (red.) Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala pardoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa, s. 195- 214 Morland, Iain & Willox, Annabelle (red.) (2005). Queer theory. Basingstoke: Palgrave Macmillian.
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se [2006-05-05]
Olson, Hope A. (1998). Mapping beyond Dewey`s boundaries: Constructing classificatory space for marginalized knowledge domains. Library Trends, vol. 47, no. 2, s. 233-254.
Olson, Hope A. (2001). Sameness and difference: a cultural foundation of classification.
Library Resource & Technical Services, vol.45, nr.3, s.115-122.
Olson, Hope A. (2002a). If it’s there, can you find it? Bibliographic control. Ingår i Olson, Hope A. (red.) Information sources in women´s studies and feminism. Munchen: K.G. Saur.
s.100-116
Olson, Hope A. (2002b). The power to name: Locating the limits of subject representation in libraries. Dordrecht: Kluwer Academic.
Olson, Hope A. & Boll, John J. (2001). Subject analysis in online catalogs. Englewood:
Greenwood
Om KvinnWebb. http://www.ub.gu.se/kvinn/kvinnwebb/ [2006-05-05]
Pettersson, Karin (2001). Den manliga heterosexuella normen: En analys av SAB-systemet utifrån ett feministiskt och queerteoretiskt perspektiv. Högskolan i Borås: Magisteruppsats 2001:73
Pettersson, Karin (2003). Den manliga normen: Genomgång av SAB-systemet och Svenska ämnesord utifrån ett genusperspektiv. Göteborgs Universitetsbibliotek: Rapport.
Protokoll från ämnesordsgruppen. http://www.kb.se/Bus/Ao/pr.htm [2006-05-05]
Riktlinjer och tillämpningar. http://www.kb.se/Bus/Ao/rikt.htm [2006-05-05]
Rosenberg, Tiina (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas
Rowley, Jennifer & Farrow, John, (2000). Organizing knowledge: an introduction to managing access to information. Aldershot: Gower
Rubin, Gayle (1975). “The traffic in women: notes on the‘Political Economy’ of sex.” Ingår i Reither, Rayna (red.) Towards an Anthropology of Women. New York: Monthly Review Press. s.157-210
Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning. Statens offentliga utredningar (1995). Viljan att veta och viljan att förstå : kön, makt och den
kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning : slutbetänkande. Stockholm: Fritze Stéenhof, Frida (1903). Feminismens moral: föredrag hållet i Sundssvall d 30juni 1903.
Stockholm: Wahlström & Widstrand
Svenska ämnesord. http://www.kb.se/Bus/Ao/aostart.htm [2006-05-05]
Tengström, Emin (1993). Biblioteks- och informationsvetenskapen – ett fler- eller tvärvetenskapligt område? Svensk biblioteksforskning. Nr. 1. s. 9- 20
Verksamhetsberättelse 2005, Ansvarsbibliotek för Kvinno-, mans- och genusforskning http://www.ub.gu.se/kvinn/ansvar/verksamhet2005.pdf [2006-05-05]
Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (2001). Politikens paradoxer – En introduktion till feministiskt politisk teori. Lund: Academia Adacta
Winther, Marianne W. & Phillips, Louise (1999). Diskursanalys som teori och metod.
Studentlitteratur
Wikander, Ulla (1999). Kvinnoarbete i Europa: 1789-1950: Genus, makt och arbetsdelning.
Uddevalla: Atlas
Wollstonecraft, Mary (1792). Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront Young, Marion I. (2000). Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa. Stockholm:Atlas Åse, Cecilia (2000). Makten att se. Malmö: Liber
Ämnesord, KVINNSAM. http://www.ub.gu.se/kvinn/kvinnsam/listor/amnesord.html [2006-05-05]
Ämnesord i KVINNSAM. http://www.ub.gu.se/kvinn/kvinnsam/soktips/amnesord/index.xml [2006-05-05]
Otryckta källor
Informativt samtal utfört 2006-04-06 med Inger Eriksson, 1: a bibliotekarie på
Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek. Utskrift finns i författarnas ägo.