Sammanfattning med förslag på fortsatt forskning

Syftet med studien var att ta reda på hur några lärare arbetar med läs- och skrivinlärning och bemöter elever i behov av stöd med detta. Sammanfattningsvis arbetar lärarna på liknande sätt med en variation av läs- och skrivinlärningsmetoder. De tre lärarna som arbetat längst har utarbetat liknande rutiner för hur de fångar upp de elever som upplever svårigheter i sin

läsutveckling. Medan den läraren som endast arbetat ett par år inte har hunnit utforma rutiner för detta. Det har varit intressant att se att deras lärarutbildning har påverkat deras undervisning och förhållningssätt till det förebyggande arbetet. De har uttryckt kritik kring lärarutbildningen och bekräftar den kritik som Alatalo (2011) har nämnt kring hur den nya lärarutbildningen är upplagd jämfört med för trettio år sedan. Det har även framkommit att lärarstatusen har sjunkit och att det även påverkar lärarnas arbete då de behöver förhålla sig till föräldrar som kan vara ifrågasättande. De sammanfattande resultaten har visat att lärarna arbetar förebyggande med läs- och

skrivsvårigheter genom att tidigt introducera språklekar till eleverna, att de gör en tidig identifiering av de elever som upplever hinder och att vissa av dem kartlägger hur varje elev utvecklas. Det framkommer även att det är viktigt med social interaktion i läs- och

skrivundervisningen för att göra texter mer levande med hjälp av diskussioner och läsgrupper. Ett annat viktigt element är ett nära samarbete med både föräldrar och speciallärare. Det som också kommit fram i studien som saknas i tidigare forskning är hur lärarstatusen påverkar

yrkesutövandet och hur den har förändrats de senaste 20-30 åren samt på vilket sätt det ökade föräldrainflytandet påverkar skolan idag. Det som saknas i både den nationella så väl som den internationella forskningen och som den här studien nämnt är lärarens utbildning och hur den kan påverka och avspegla sig på undervisningen och även föräldrainflytandets påverkan. Den här studien kan bidra med ökad kunskap inom detta samt även hur man bedriver en framgångsrik läs- och skrivundervisning och förebyggande av läs- och skrivsvårigheter och hur man kan ta hjälp av specialläraren. Ett förslag till fortsatt forskning skulle även kunna vara att observera lärarna när de bedriver sin undervisning med nya moment och se hur de bemöter de elever som inte hunnit så långt i sin läs- och skrivutveckling och som upplever svårigheter. Det skulle också vara intressant att intervjua elever som upplever svårigheter både på låg- och mellanstadiet och kanske även äldre åldrar för att ta reda på hur de upplever att deras lärare förhåller sig till det om de har bytt lärare exempelvis hur undervisningen då har förändrats för dem. Här skulle det även vara av vikt att ta reda på om de upplever att de får det stöd de behöver för att lyckas komma framåt i sin utveckling.

Referenser

Ahrne, G & Eriksson-Zetterquist, U. (2013). Intervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P (red). Handbok i kvalitativa

metoder. Stockholm: Liber.

Ahrne, G & Svensson P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Alatalo,T. (2014). Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya perspektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola? Pedagogisk forskning i Sverige 19(1). Högskolan Dalarna.

Alatalo, T. (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärarens möjligheter och hinder. Göteborgs universitet.

Andersson, B., Belfrage, L. & Sjölund, E. (2006). Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm. Natur och kultur.

Cohen, L., Manion, L & Morrison, K. (2007). Research methods in education. 6. Ed. London: Routledge. Cunningham, A. & Stanovich, K. (1990) Early Spelling Acquisition: Writing Beats the Computer, Journal Of Educational Psychology, nr 82.

Dyson, A. & Millward, A. (2000). Schools and special needs – issues of innovation and inclusion. London: Sage. Ericson, B. (red.). (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Erickson, J., Derby, K.M., McLaughlin, T.F., Fuehrer, K. (2015). An Evaluation of Read Naturally on Increasing Reading Fluency of Three Primary Students with Learning Disabilities. Educational Reserach Quarterly 39 (1) Gonzaga University, East Valley School District. DOI:10.1080/19388079909558310

Fischbein, S. i: Fischbein & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Ekelunds Gleruos Utbildning AB. Stockholm.

Fredriksson, U &K, Taube. (2012). Läsning, läsvanor och läsundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Galletly. T., Knight, B., Dekkers, J., Galletly S (2009). Indicators of Late Emerging Reading- Accuracy Difficulties

in Australian Schools. Australian Journal of Teacher Eduction. Vol 34. Issue 5.

Gilljam, M., Persson, M. (2011). Skolforskare med problem. Slutreplik. Pedagogisk forskning i Sverige 16 (1), 74- 76. Göteborgs Universitet.

Hedström, H. (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? Analys av pedagogisk kontrovers. Uppsala universitet. Hoien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi från teori till praktik. Natur och kultur. Stockholm.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2015-1.207529 Johansson, H. (2006). Brist på manliga förebilder: dekonstruktion av en föreställning och dess praktik. Examensarbete. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Kiuru, N, Aunola, K, m.fl. (2012). The role of parenting styles and teacher interactional styles in children ́s reading and spelling development. Journal of School Psychology, 50 (12) 799–823. DOI:10.1016/j.jsp.2012.07.001 Kvale, S., Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur.

Lange, A-L. & Myrberg, M. (2005). Konsensusprojektet. Lärarhögskolan i Stockholm.

Leimar, U. (1979) Läsning på talets grund läsinlärning som bygger på barnets eget språk. Lund: Liber Gleerup. Lepola, J, Niemi, P, m.fl. (2005). Cognitive-linguistic skills and motivation as longitudinal predictors of reading and arithmetic achievement: A follow-up study from kindergarten to grade 2. International Journal of Educational

Research, 43, pp 250–271 DOI:10.1016/j.ijer.2006.06.005

Liberg, C. (2007). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lindén, A. (2010) Perspektiv på läs- och skrivsvårigheter Sex specialpedagogers resonemang kring läs- och

skrivsvårigheter. Göteborg.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (andra. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Mattsson, M. (2004). Att forska i praktiken. Uppsala. Kunskapsföretaget.

Mc Laughlin, M. (2012). Reading comprehension: What every teacher needs to know. The Reading Teacher, 65 (7), 432–440 DOI:10.1002/TRTR.01064

Melin, L & Delberger, M. (1996) Lisa lär läsa- Läsinlärning och lässtrategier. Lund: Studentlitteratur. Morris, D. (2015). Preventing early reading failure. The Reading Teacher Vol. 68 Issue 7 pp. 502–509 DOI:

10.1002/trtr.1346

Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.

Nielsen, C. (2008). En läsande och skrivande människa. Skriftspråkande eller skriftbråka? Malmö: Gleerups. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Pittman, P., Honchell, B. (2014). Literature Discussion: Encouraging Reading Interest and Comprehension in Struggling Middle School Readers. Journal of Language & Literacy Education 10 (2).

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren och samtalet. Natur och kultur. Stockholm. Schmidt, C. (2013) Att bli en sån’ som läser. Barnsmenings- och identitetsskapande genom texter. Örebro Universitet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och i årskurs 1. Örebro Universitet.

Snow, C., Burns, M.S.,& Griffin, P. (1998). Preventing Reading Difficulties in Young Children. Washington DC: National Academy Press.

Snowling, M & Hulme, C. (2011). Evidence-based interventions for reading and language difficulties: Creating a virtuous circle. British Journal of Educational Psychology, 81, 1–23 DOI:10.1111/j.2044-8279.2010.02014.x Ström, C. (2015) Dags att bli stor lilla vän. En kvalitativ studie om förskollärarens resonemang om och

förhållningssätt till femåringen som äldst på förskolan. Luleå tekniska universitet.

Svenning, C. (2003) Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag.

Swanson, E., Wanzek, JA., Vaughn, S., Roberts, G., Fall, AM. (2015) Infusing the Social Studies with Literacy

Practices to Improve Outcomes for Students with Learning Disabilities. Journal of Childhood & Developmental

Disorders Vol 1 no. 1:4. DOI: 10.4172/2472-1786.100004. Texas, USA.

Swärd, A-K. (2008) Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Specialpedagogiska institutionen. Stockholms Universitet.

Taube, K. (1997). Portfoliometoden undervisningsstrategi och utvärderingsinstrument. Stockholm. Gothia.

Tjernberg, C. (2007). Om konsten att möta elever i läs- och skrivsvårigheter. En retrospektiv fallstudie. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm- Institutionen för individ- omvärld och lärande.

Trageton, A. (2005) Att skriva sig till läsning. Stockholm. Liber.

Vetenskapsrådet (2007): Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Vygotskij, L. S (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Wallvik, A-C. (2012) Läs- och skrivutveckling i Finland och Sverige, hur arbetar finlandssvenska och svenska lärare med läs- och skrivutveckling? Institutionen för utbildningsvetenskap

Wanzek, J., & Roberts, G. (2012) Reading Interventions With Varying Instructional Emphases for Fourth Graders

With Reading Difficulties. Learning Disability Quarterly 35 (2) 90-101. DOI: 10. 1177/0731948711434047. Texas

USA.

Wasberg, M. (2010) LTG eller Läsning på talets grund – hur fungerar metoden i praktiken? Examensarbete. Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås.

Westlund, B. (2012) Att undervisa i läsförståelse. Natur och kultur: Stockholm. www.skolledarna.se nr 9/13

Bilaga 1

Mitt namn är XX och jag läser till speciallärare med inriktning språk- läs och skrivutveckling vid Karlstads universitet. Jag läser min sista termin i utbildningen och arbetar med att skriva ett examensarbete. Jag är intresserad av hur lärare i grundskolan arbetar med läsundervisning i ämnet svenska och det är vad mitt examensarbete kommer att handla om. Jag samlar in data genom att intervjua lärare som arbetar i grundskolan och kommer då att fråga hur de arbetar med läsförståelse och förebyggande av lässvårigheter i ämnet svenska. Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avsluta din medverkan. Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Namn på personer i studien kommer att avidentifieras. Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet och finnas tillgängligt vid universitetets bibliotek.

Rektor har gett sitt godkännande att tillfråga dig om att delta i studien. Jag hoppas att du vill delta. För att kunna genomföra studien behöver jag ditt skriftliga medgivande om deltagande senast 160226. Fyll i svarstalongen och maila den tillbaka till mig. Efter att ha fått ditt medgivande kommer jag att kontakta dig för att tillsammans boka in tid för en intervju. Tack på förhand för visat intresse.

Välkommen att höra av dig om du har några frågor. Med vänlig hälsning

NN

Mailadress XXX tel 070-XXXXXXX ---

Jag ger mitt skriftliga medgivande att delta i en intervju som handlar om hur lärare arbetar med läsundervisning:

Underskrift:________________________________________________________ Ort och datum:______________________________________________________

Bilaga 2

Frågor

1. Berätta om dig själv.

2. Hur länge har du arbetat som lärare? När gick du lärarutbildningen?

3. Anser du att du fick tillräcklig kunskap från utbildningen för att undervisa i läs- och skrivinlärning? Och även tillräcklig kunskap om läs- och skrivsvårigheter? Om inte, vad saknade du?

4. Vad använder du dig av för läs- och skrivinlärningsmetoder? Hur ser progressionen ut? 5. Vilka metoder anser du är mest effektiva när det gäller att förebygga läs- och

skrivsvårigheter?

6. Hur tänker du kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Vad gör du när du upptäcker att en elev har svårigheter?

7. Hur anser du att man bör gå vidare med extra anpassningar och pedagogisk kartläggning? 8. När anser du att eleven behöver särskilt stöd hos speciallärare?

9. Hur ofta testar du dina elever? Hur använder du dig av diagnoserna?

10. Vad anser du om utredning av dyslexi, hur tidigt anser du att man bör utreda en elev hos en logoped?