Uppsatsens syfte var att undersöka hur tre fristående folkbiblioteks yttre miljöverksamhet såg ut och fungerade. Syftet var även att undersöka varför dessa bibliotek erbjöd denna
verksamhet till låntagarna och att se vilken roll biblioteket spelade mot lokalsamhället.
För att få svar på dessa frågor ställdes följande frågeställningar:
1. Vilka argument ligger till grund för att biblioteken erbjuder denna verksamhet?
2. Hur ser bibliotekens yttre miljöarbete ut med avseende på form och innehåll?
3. Finns det några likheter eller skillnader i det yttre miljöarbetet mellan de tre biblioteken?
De politiska beslut som resulterat i framväxten av svenska kommuners miljöarbete presenterades för att ge en bakgrund till uppsatsens syfte. Även tidigare forskning och litteratur med anknytning till ämnet presenterades. Som teori användes en teori skapad av Kathryn Miller (2010), där hon menar att biblioteket kan verka som en miljöledare eller miljöutbildare gentemot lokalsamhället. Ett antal termer som kännetecknade de två rollerna identifierades och utifrån dessa utfördes en tematisk analys.
Uppsatsen visade att det inte fanns någon markant skillnad mellan det yttre miljöarbetet på de tre biblioteken. Det som tydligast skilde arbetet åt var att ett av biblioteken erbjöd
kontinuerlig programverksamhet kopplad till det yttre miljöarbetet. Argumenten som låg till grund för verksamhetens förekomst fanns vara demokratiska rättigheter samt bildning. Alla bibliotek kännetecknades i hög grad av att verka som miljöutbildare, även om informanterna i viss mån motsatte sig begreppet. Bibliotekens samhörighet med rollen som miljöledare skilde sig åt. Ett av biblioteken kännetecknades till stor del vid rollen, ett annat kunde till viss del kännetecknas vid rollen medan det tredje biblioteket i liten mån kunde kännetecknas vid rollen. Endast ett av biblioteken kunde tillfullo kännetecknas som en miljöutbildare medan inget av biblioteken tillfullo kunde kännetecknas som miljöledare. Vad som hindrade biblioteken att i högre grad karakteriseras som de båda rollerna var främst bristen på aktiv programverksamhet och samspelet med lokalbefolkningen. Detta bottnade i bibliotekens organisatoriska tillhörighet samt finansiella läge.
34
Källförteckning
Intervjuer
Stadsbiblioteket i Borås 2012-04-20
Transkribering samt ljudinspelning finns i författarens ägo.
Stadsbiblioteket i Helsingborg 2012-04-25
Transkribering samt ljudinspelning finns i författarens ägo.
Stadsbiblioteket i Växjö 2012-04-27
Transkribering samt ljudinspelning finns i författarens ägo.
Offentligt material
Regeringens Proposition 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling. Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och hållbar utveckling – UNCED.
Regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle.
Regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet.
Regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg. FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling.
Regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling.
Opublicerade källor
Al, Rodney & House, Sara (2010). Going green in North American public
libraries: A critical snapshot of policy and practice. Conference paper, IFLA 2010.
www.ifla.com / Activities and Groups / Environmental Sustainability and Libraries / 2010 open session: Gothenburg, Sweden.[2012-04-29]
Antonelli, Monika (2008). The green library movement: An overview and beyond. Electronic green journal, 1:27, pp. 1—11 [2012-05-10]
Bibliotekslag (1996). Svensk Författningssamling, 1996:1956.
www.riksdagen.se / Dokument & Lagar / Svenskförfattningssamling / Bibliotekslagen [2012-04-05]
35 Borås stadsbibliotek, låna hem en energimätare.
www.boras.se / Kultur och fritid / Bibliotek / Låna & boka / Låna hen en energimätare [2012-05-16]
Carlsson-Kanyama, Annika & Hörnsten Friberg, Lisa (2012). Kommunpolitikers och
kommunchefers syn på klimatförändring och anpassningsbehov. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. (Rapport från FOI: 3441). [2012-05-07]
Elvingson, Per. Agenda 21, Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/lang/agenda-21 [2012-05-09]
Helsingborgs Miljöbibliotek.
www.helsingborg.se / Medborgare / Uppleva och göra / Biblioteket / Bibliotek och öppettider / Miljöbiblioteket [2012-05-16]
Regeringens hemsida – Agenda 21.
www.regeringen.se / Ansvarsområden / Miljö, energi och klimat / Hållbar utveckling [2012-05-09]
Regeringens hemsida – Agenda 21 – en sammanfattning
www.regeringen.se / Ansvarsområden / Miljö, energi och klimat / Hållbar utveckling / Agenda 21 – en sammanfattning [2012-05-09]
Regeringens hemsida – Hållbar Utveckling.
www.regeringen.se / Ansvarsområden / Miljö, energi och klimat / Hållbar utveckling [2012-05-08]
Regeringens hemsida – Sveriges miljömål.
www.regeringen.se / Ansvarsområden / Miljö, energi och klimat / Sveriges miljömål [2012-05-09]
Sjögren, Peter A. Miljö, Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/lang/miljö/256089 [2012-04-05]
Sörlin, Sverker. Miljö – Historiskt perspektiv, Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/miljo/historiskt-perspektiv [2012-04-05]
Växjös Miljöinfo.
www.vaxjo.se / Uppleva & göra / Kultur och nöje / Bibliotek / Vi erbjuder / Miljöinfo [2012-05-16]
Publicerade källor
Berggren, Louise & Bolding, Jonas (2001). Exponera mera: Ett arbete om skyltning på bibliotek. Lund: Lunds universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, 2001:5).
36
Boström, Magnus (2001). Miljörörelsens mångfald. Diss. Stockholm: Univ.: 2001.
Boström, Magnus & Sandstedt, Eva (red.) (2004). Är vi på rätt väg?: studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas.
Eriksson, Tove (2009). Många miljöentusiaster bland regionens biblioteksanställda.
Framsidan: aktuellt från Regionbibliotek Västra Götaland. (1999-). Göteborg:
Regionbibliotek Västra Götaland. S.23-24.
Flygh, Maria & Ljungklint, Karin (1999). Gröna bibliotek: en studie av vad som kan känneteckna miljöpolicyn på ett miljöinriktat bibliotek, med Stockholms Miljöbibliotek och Miljöbiblioteket i Lund som utgångspunkt = [Green libraries]: [a study of what might signify the environment policy of a library with environmental aims using the Green Library Lund and the Green Library in Stockholm as a basis]. Borås: Högsk. i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
Forsberg, Björn (2002). Lokal Agenda 21 för hållbar utveckling: en studie av miljöfrågan i tillväxtsamhället. Diss. Umeå: Univ., 2002.
Hjulström, Mattias (2005). Biblioteket i civilsamhället: ett komplement till kommunens uppgift för en hållbar utveckling?= [The library in the civil society: a complement for governmental policy of a sustainable development?]. Borås: Högsk. i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
Lidskog, Rolf, Sandstedt, Eva & Sundqvist, Göran (1997). Samhälle, risk och miljö:
sociologiska perspektiv på det moderna samhällets miljöproblem. Lund: Studentlitteratur.
Miller, Kathryn (2010). Public libraries going green. Chicago: American Library Association Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sörbom, Adrienne (2004). Vägen ut: Om vardagsnära miljöpolitik som frirum för politiskt handlande. Är vi på rätt väg: studier om miljöfrågans lösning/redaktörer: Magnus Boström &
Eva Sandstedt. Stockholm: Formas. S. 29-47.
Swedemyr, Fredrik (2009). Här har man koll på soporna. Framsidan: aktuellt från
Regionbibliotek Västra Götaland. (1999-). Göteborg: Regionbibliotek Västra Götaland. S.25-26.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
i