I denna uppsats har sju stycken intervjuer genomförts med bibliotekarier kopplade till musikområdet för att undersöka deras uppfattningar angående klassifikationsövergången från SAB till DDK och dess inverkan på musikområdet. Jag har velat ta reda på vilka för- och nackdelar som denna övergång medfört och hur det inte bara påverkat klassificeringsarbetet utan också bibliotekarierna respektive användarna. Vid genomförandet av intervjuerna har jag använd mig av kvalitativ forskningsintervju baserad på Steinar Kvale och Svend Brinkmanns anvisningar. Intervjuerna har genomförts och spelats in ansikte mot ansikte med samtliga informanter för att sedan transkriberas som underlag till analysdelen. Vid analysen har jag använt mig av teorier om funktionella krav på klassifikationssystem.
I uppsatsens inledningskapitel görs en kort presentation kring KB:s klassifikationsövergång till DDK som följs av en redogörelse av mitt källmaterial och metod. I det andra kapitlet presenteras de teorier om funktionella krav på klassifikationssystem jag harar använt mig av i uppsatsen. Undersökningsdelen består av två huvudsakliga avsnitt där den första presenterar de bägge klassifikationssystemen och ett avsnitt om vad musikklassifikation innebär, och den senare delen behandlar intervjupersonernas uppfattningar om klassifikations-övergången och på vilket sätt det har haft inverkan på musikområdet. Resultaten visar att DDK uppfattas vara sämre anpassat för musikinspelningar och för populärmusikområdet än SAB. Vidareutveckling av ämnesord uppges skulle kunna vara en lösning på detta. Systemen anses likvärdiga i utförlighet rörande klassisk musik och noter. Positiva uppfattningar finns kring det internationella informationsutbytet som DDK kan erbjuda men eftersom det är få bibliotek i världen som använder DDK för musikinspelningar och populärmusik gynnas inte musikområdet av den tänkta fördelen med övergången.
En fråga som kvarstår för framtida utveckling och forskning är hur klassifikationssystem ska fungera och vad syftet med sådana kommer att vara. Mina informanter återkommer till användarnas uteblivna närvaro i denna fråga vilket skulle kunna vara föremål för vidare forskning: att ta reda på hur användarna nyttjar DDK-systemet för sökning av musikrelaterat material och deras perspektiv på saken.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckt material
I uppsatsförfattarens ägo
E-post med Christer Eld, Uppsala universitet, 2016-05-10.
E-post med Kia Hedell, Uppsala universitetsbibliotek, 2015-12-18. E-post med Olle Johansson, Kungliga biblioteket, 2016-04-07.
Dokument:
Dewey – lathund för folkmusik (2012). KB/AVM, 2012-12-19.
Dewey – lathund för popularmusik (2012). Olle Johansson, 2012-12-14. Dewey – lathund för sånger (ej popularmusik) (2013). KB/AVM, 2013-01-22.
Johansson, Olle (2010a). KB:s övergång till klassifikationssystemet Dewey i
relation till AVM:s verksamhet. Uppdaterad 2010-08-19.
KB föreslås avvakta med övergång till Dewey decimalklassifikation för
audiovisuella medier (2010). Beslutsnummer: AVM 2010:13. Dnr:
34-912-2010.
Plan för övergång till Dewey för AVM (2011). Beslutsnummer: RB 2011:2. Dnr:
34-KB 36-2011.
Utvardering av Dewey – sammanstallning av enkatsvar (2012). AVM,
2012-02-06.
Ljudinspelningar, transkriberingar och anteckningar från:
Intervju med Informant A, 2016-02-02. Intervju med Informant B, 2016-02-09. Intervju med Informant C, 2016-02-10. Intervju med Informant D, 2016-02-17. Intervju med Informant E, 2016-02-18. Intervju med Informant F, 2016-02-19. Intervju med Informant G, 2016-02-25.
Informant A:s nedskrivna svar på frågeformuläret, 2016-02-02. Informant B:s nedskrivna svar på frågeformuläret, 2016-02-09.
Tryckt material
Aagaard, Harriet (2014). ”Förenklad praxis för musikinspelningar för populärmusik mm”,
URL:
https://deweybloggen.blogg.kb.se/2014/03/26/forenklad-praxis-musikinspelningar-for-popularmusik-mm/, 2014-03-26 [2016-04-26].
Batley, Sue (2005). Classification in Theory and Practice. Oxford: Chandos Bawden, David & Robinson, Lyn (2012). Introduction to Information Science.
London: Facet.
Berntsson, Göran (1997). Klassifikation enligt SAB-systemet: ett laromedel. 2. rev. uppl. Borås: Taranco.
Boukhchana, Necim (2014). Siffror istallet för bokstaver. Overgången från SAB
till DDK i Sigtuna kommuns folkbibliotek. Masteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap, nr 627. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM.
Bowker, Geoffrey C. & Star, Susan Leigh (1999). Sorting Things Out.
Classification and Its Consequenses. Cambridge, Mass.: MIT Press.
BTJ:s webbsida, ”Om BTJ”, URL: http://corp.btj.se/?id=3375 [2016-04-26]. Cato, Anders (2010). ”Musiken i Dewey Decimal Classification (DDK)”,
URL:http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/klassifikation/2011/Musiken_i_D
DK_ACato.pdf, [2016-01-19].
Chan, Lois Mai & Mitchell, Joan S. (2010). Dewey decimalklassifikation.
Principer och tillampning. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Dewey som klassifikationssystem – varför bör vi byta ut SAB? (2008). Stockholm:
Svensk biblioteksförening.
Deweybloggen (2011). ”780 Musik – rapport från Deweyrummet 17 november”,
URL:
http://deweybloggen.blogg.kb.se/2011/11/24/780-musik-rapport-fran-deweyrummet-17-november/, 2011-11-24 [2016-05-12].
Ehn, Einar (2012). Man måste stalla upp. Hylluppstallning på svenska högskole-
och specialbibliotek som klassificerar i DDC. Masteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap, nr 564. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM.
Elliker, Calvin (1994). ”Classification Schemes for Scores: Analysis of Structural Levels”. I: Notes, Second Series, vol. 50:4. Ann Arbor, Michigan: Music Library Association.
Eriksson, Jesper & Freij, Karl-Oskar (2008). Musikklassifikation – En jamförande
Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan 2008:70. Borås: Högskolan i Borås.
Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket (2008), URL:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling
/ Forordning-20081421-med-ins_sfs-2008-1421/?bet=2008%3A1421,
2008-12-18 [2016-04-03].
Grut, Johanna (2009). ”Din sökning gav tyvarr inga traffar”: en kvalitativ
enkatstudie om anvandares svårigheter med att söka noter i Statens musikbiblioteks onlinekatalog. Masteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap, nr 481. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM.
Hansson, Joacim (1999). Klassifikation, bibliotek och samhalle. En kritisk
hermeneutisk studie av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek”. Borås:
Valfrid.
Hansson, Joacim (2012). ”Införandet av Dewey-systemet i de svenska biblioteken – en kort reflektion”. I: Folkets bibliotek? Texter i urval 1994-2012. Lund: BTJ förlag.
Hedell, Kia (2013). ”Rapport från kurs i Deweyklassifikation inom
musikområdet”. I: Musikbiblioteksnytt, nr 2013:2. Stockholm: Svenska musikbiblioteksföreningen.
Heiner-Freiling, Magda & Landry, Patrice (2005). The use of the Dewey Decimal
Classification (DDC) for the organisation of national bibliographies: Switzerland and Germany/Austria. I: World Library and Information
Congress: 71th IFLA General Conference and Council ”Libraries – A voyage of discovery”, August 14th – 18th 2005, Oslo, Norway.
Hjørland, Birger (2008). ”What is Knowledge Organization (KO)?”. I: Knowledge Organization, 35:2/3.
Hjørland, Birger (2012). ”Is classification necessary after Google?”. I: Journal of
Documentation vol. 68:3.
Introduktion till Dewey decimalklassifikation (2012). Stockholm: Kungliga
biblioteket.
Johansson, Olle (2010b). ”Dewey och Musikgruppen – några noteringar från en novis”. I: Musikbiblioteksnytt, nr 2010:2. Stockholm: Svenska
musikbiblioteksföreningen.
Johansson, Olle (2013). ”Dewey för musikinspelningar på KB/AVM”, URL:
http://deweybloggen.blogg.kb.se/files/2013/03/Dewey-musik-KB-AVM-20130325.pdf, 2013-03-12 [2016-01-15].
Johansson, Pär (2011a). ”Dewey-exempel: Violin”,
URL:
http://deweybloggen.blogg.kb.se/files/2011/11/Dewey-violinexempel.pdf> [2016-04-28].
URL:
http://deweybloggen.blogg.kb.se/files/2011/11/Dewey-vokalexempel.pdf, [2016-04-28].
Kjellman, Ulrika (2009). ”Digitalisering som standardisering. Verktyg i koncipieringen av kulturarv”. I: Digital formidling af kulturarv. Niels D. Lund et al. (red.). Köpenhamn: Multivers.
Klassifikationssystem för svenska bibliotek. 8., omarbetade upplagan utarbetad på uppdrag av Svensk biblioteksförening under redaktion av Elisabet Viktorsson i samarbete med Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) (2015). Marita
Blomberg (red.), version 2015:1. Lund: BTJ. Kungliga bibliotekets webbsida:
– ”Dewey decimalklassifikation (DDK)”, URL:
http://www.kb.se/katalogisering/klassifikation/DDK/ [2015-11-19].
– ”Deweyprojektet”, URL:
http://www.kb.se/om/projekt/avslutade-projekt/dewey/ [2015-11-19].
– ”SAB”, URL: http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/SAB/
[2016-04-01].
– ”Om Svenska ämnesord”, URL:
www.kb.se/katalogisering/Svenska-amnesord/om/ [2016-04-07].
– ”Elektroniskt material ”, URL: http://www.kb.se/plikt/eplikt/ [2016-04-12].
– ”Musikinspelningar – förenklad praxis”,
URL: http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/DDK-praxis/Musikinspelningar---forenklad-praxis-for-popularmusik-mfl/
[2016-04-26].
– ”Dewey – Introduktionskurs 24 februari 2016”,
URL: http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2016/Dewey---Introduktionskurs-24-februari-2016/ [2016-04-28]. – ”Konverteringstabellen”, URL:http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/Konverterin gstabellen/ [2016-05-08]. – ”Svenska WebDewey”, URL: http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/Svenska-WebDewey-/ [2016-05-12].
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Rikard (2013). ”Dewey (DDK) för musikbibliotekarier”,
URL: http://musikverket.se/musikochteaterbloggen/tag/dewey/, 2013-05-13 [2016-01-15].
Library of Congress webbsida, ”Library of Congress Classification”, URL: https://www.loc.gov/catdir/cpso/lcc.html [2016-05-11].
Libris webbsida, ”Bläddra ämnesvis”, URL: http://libris.kb.se/subjecttree.jsp, [2016-04-10].
Mai, Jens-Erik (2010). ”Classification in a social world: bias and trust”. I: Journal
of Documentation, vol. 66:5.
Mai, Jens-Erik (2011). ”The modernity of classification”. I: Journal of
Documentation, vol. 67:4.
McKnight, Mark (2002). Music Classification Systems. Lanham, Md.: Scarecrow Press.
Miksa, Francis L. (1998). The DDC, the Universe of Knowledge, and the
Post-Modern Library. Albany, N.Y.: Forest Press.
Musikverkets webbsida, ”Om biblioteket”,
URL:
http://musikverket.se/musikochteaterbiblioteket/om-musik-och-teaterbiblioteket/ [2016-04-26].
Nationalencyklopedin, ”Numerus currens”,
URL:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/numerus-currens [2016-04-08].
Nero, Lorraine M. (2006). ”Classifying the Popular Music of Trinidad and Tobago”. I: Cataloging & Classification Quarterly, vol. 42:3-4.
Nordstedts ordböcker, ”browse”, URL: http://www.ord.se/oversattning/engelska/?
s=browse&l=ENGSVE [2016-04-20].
Nyeland, Krister (2003). Klassifikation av musikalier. En komparativ studie av
Klassifikationssystem för svenska bibliotek och The British catalogue of music classification. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
Olson, Hope A. (2001). ”The Power to Name: Representation in Library Catalogs”. I: Signs: Journal of Women in Culture and Society vol. 26:3. Olson, Hope A. (2002). The Power to Name. Locating the Limits of Subject
Representation in Libraries. Dordrecht; Boston, Mass.: Kluwer.
Persson, Sassa (2011). Systembyte från SAB till DDK – planering,
hylluppstallning, lokal- och katalogförandring på Umeå universitetsbibliotek.
Magisteruppsats i biblioteks- & informationsvetenskap, Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
Redfern, Brian (1978). Organising Music in Libraries. Vol. 1, Arrangement and
Classification. London: Bingley.
Regeringens proposition 2011/12:121: Leveransplikt för elektroniskt material
(2012). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Riktlinjer för indexering med Svenska amnesord (2015). Stockholm: Kungliga
biblioteket. Uppdaterad 2015-03-06.
Rowley, Jennifer & Hartley, Richard (2008). Organizing Knowledge. An
Samuelsson, MarieLouise (2011). ”Dewey – en lägesrapport”. I: Biblioteksbladet, 2011:5. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Svanberg, Magdalena (2006). Overgång till Dewey Decimal Classification. Vad
skulle det innebara? Delstudie 3 i katalogutredningen. Stockholm: Kungliga
biblioteket.
Svanberg, Magdalena (2011). ”Dewey in Sweden: Leaving SAB after 87 Years”. I: Subject Access: Preparing for the Future. IFLA Series on Bibliographic Control vol. 42, Patrice Landry et al. (ed.). Berlin: De Gruyter Saur.
Svanberg, Magdalena (2013). Slutrapport: Deweyprojektet. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Svenska musikbiblioteksföreningen (2010). ”Proffsigt på Deweydagen”. I: Musikbiblioteksnytt, nr 2010:2. Stockholm: Svenska
musikbiblioteksföreningen.
Svenska musikbiblioteksföreningen (2011). ”Deweyrummet för musik”. I: Musikbiblioteksnytt, nr 2011:4. Stockholm: Svenska
musikbiblioteksföreningen.
Taylor, Arlene G. & Miller, David P. (2000). Wynar’s Introduction to Cataloging
and Classification. Englewood, Colo.: Libraries Unlimited.
Verksamheten vid Kungliga bibliotekets avdelning för audiovisuella medier
(2010). Bilaga till Kungl. Bibliotekets yttrande över SOU 2010:2, 2010-04-28. Stockholm: Kungliga biblioteket.
WebDeweySearch, ”Musik”,
URL: http://deweysearchsv.pansoft.de/webdeweysearch/executeSearch.html?
lastScheduleRecord=&lastTableRecord=&query=musik&catalogs=LI
[2016-05-05].
Wersäll, Lina (2012). SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek. En
attitydundersökning bland bibliotekarier på 6 biblioteksenheter.
Masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, nr 577. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM.
Wursten, Richard B. (1990). ”Introduction”. I: In Celebration of Revised 780.
Music in the Dewey Decimal Classification, Edition 20. Richard B. Wursten
Appendix
Intervjufrågor
Bakgrundsfrågor
– Vad arbetar du som/med?
– Hur länge har du arbetat som det?
– Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Klassifikationsövergången från SAB till Dewey decimalklassifikation
(DDK) med fokus på musikområdet
– Hur upplevde du klassifikationsövergången från SAB till DDK?
– Vilka för- och nackdelar upplever du har varit med övergångsprocessen? – Anser du att klassifikationsövergången är/har varit en framgångsrik
åtgärd?
– Finns det en problematik idag med att använda DDK i klassificeringssammanhang inom musikområdet?
– Om det finns en problematik är det enbart ett problem i Sverige eller hur diskuteras frågan utomlands?
– Upplever du att uppfattningen kring DDK har ändrats inom musikområdet sedan DDK infördes i Sverige? I så fall hur?
– På vilket sätt fungerar SAB bättre eller sämre för musikrelaterat material? – Vilka för- och nackdelar finns det med DDK respektive SAB inom
musikområdet?
– Hur fungerar det att dubbelklassificera musikrelaterat material med både SAB- och DDK-koder i katalogposterna?
– Är DDK och SAB skiftande väl anpassat för olika objekt, exempelvis musikalier, audiovisuella medier, musiklitteratur etc.?
– St ä l le r m u s ik r e la te r a t m a t e r i a l s p e c if ik a /a n d r a k r a v p å klassifikationssystem än vad övriga ämnesområden gör?
– Har du fått gå någon utbildning eller kurs kring DDK:s musikklassificering? I så fall hur har du upplevt att den/dessa har varit? – Vad får ämnesord för betydelse för musikområdet inom DDK?
– Påverkar denna klassifikationsövergång enbart bibliotekarierna eller även användarna? På vilket sätt i så fall?
– Kan problematiken variera beroende på om man arbetar med musik på bibliotek (exempelvis folk- och universitetsbibliotek) som inte är specialiserade musikbibliotek?
– Tror du att det är viktigare att använda ett klassifikationssystem som är internationellt anpassat istället för ett system som är anpassat efter svenska behov? Varför?
– Skulle det vara bättre att använda ett specialgjort klassifikationssystem för enbart musikrelaterat material?
– Får denna klassifikationsövergång konsekvenser för synen på musik? – Vad tror du om DDK:s framtid inom bibliotekets musikområde?