Det som har undersökts är sålunda vilken normativa förståelse som erbjuds eleverna av den muslimska samhällsmedborgaren i samhällskunskapsböcker. Detta har gjorts genom att först undersöka de följemeningar som skapats genom Östmans (2014) typlogier ämnesfokus, ämnesspråk och kunskapsemfas. Dessa i sig skapar olika enkla följemeningar men när ämnesfokus ämnesspråk och kunskapsemfaserna kategoriernas och samverkar uppkommer det som Östman (1995) kallar för diskursiva meningar, komplexa bilder av skildringar av samhället.
Undersökningen har visat två olika ämnesfokus, ett om-fokus och ett kritik-fokus. De texter som hade ett om-fokus syftade till att berätta om samhällets fenomen. De texter som har ett kritik-fokus syftar till att utveckla elevers samhällsvetenskapliga förmågor vilket i detta
33 sammanhang kopplas det ett kritiskt förhållningssätt. Ämnesspråket ska förstås som ett
samhällsspråk. För att definiera de olika samhällsspråken användes Englunds (2007) utbildningsfilosofiska traditioner. Det essentisalistiska ämnesspråket var det vanligaste förekommande vilket skildrade samhällsfenomen och begrepp på endimensionella och homogena sätt. Kunskapsemfaserna går att dela upp i tre kategorier. De epistemologiska emfaserna strävar alla till att texten ska uppfattas som trovärdig på olika sätt, och dessa var även de vanligaste förekommande emfaserna. Den andra emfasen som hittades var SNB emfasen som syftade till att en förståelse för relationen mellan samhället, beslut och normer skulle uppstå hos eleven. Den tredje kategorin som utgörs av nyttan i vardagen hittades inte i undersökningen.
De diskursiva meningar som hittades var Muslimen som ett hot mot västvärlden, muslimen som en endimensionell islamist, muslimen – den komplexa islamisten, och muslimen som ett problem för västvärlden. I de två fösta diskursiva meningarna skildras muslimen homogent och endimensionellt i enlighet med de perenna och essentiella samhällsspråken. Det stämmer således in på mycket av den forskning som finns från religionsläroböcker där muslimer beskrivs som ett kollektiv, en homogengrupp. I de två sista diskursiva meningarna beskrivs muslimen på ett mer komplext sätt. Begrepp och händelser beskrivs på ett mer komplext sätt i enlighet med de rekonstruktivistiska samhällsspråket. Den fjärde diskursiva meningen är den enda av de fyra som aktivt bjuder in eleven att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt till textensinnehåll.
Det stora problemet i samtliga läromedel som undersökts har varit i vilka kontexter som muslimer och islam förekommer i. I alla läromedel är det när diktaturer, konflikter, krig och terrorism diskuteras som muslimer och islam blir synliga. Detta leder till att läraren måste vara på sin vakt och erbjuda andra perspektiv på dessa ämnesinnehåll eftersom böckerna i de flesta exempel endast beskriver muslimen och islam ur en dimension. Det handlar alltså om att motverka och nyansera de värden, värderande och förhållningssätt som kommer till uttryck i lärobokstexterna.
34
Referenser
Ahrne, G, Svensson, P (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran, Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Liber AB: Stockholm Boréus, K (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne, Göran, Svensson, Peter (red).
Handbok i kvalitativa metoder (s. 157-175). Liber AB: Stockholm
Bronäs, A. (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska och
svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet (PhD dissertation). Stockholm. Hämtad från
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapligametoder. Liber AB:Stockholm
Douglas, Susan L., & Dunn, Ross E. (2003). Interpreting Islam in American schools.(Author Abstract). The Annals of the American Academy of Political and Social Science, 588, 52. Englund, Thomas (1990). Politik och socialisation: nyare strömningar i pedagogik forskning. Uppsala; Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Härenstam, K. (1993). Skolboks - islam. Analys av bilden av islam i läroböckerna i religionskunskap. Göteborg. Bokbinder AB
Holmén, J. S.-Å. (2006). Den politiska läroboken: Bilden av USA och Sovjetunionen i norska,
svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget (PhD dissertation). Uppsala. Hämtad
från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6748
Kamali, M (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering. Lena Sawyer & Masoud Kamali (Red.) Utbildningens dilemma Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm SOU 2006. (s. 47-95). Edita Sverige AB Stockholm 2006
Klasander, C (2010) Talet om tekniska system -förväntningar, traditioner och
skolverkligheter. Linköpings universitet, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier:
Norrköping 2010.
Jackson, L. (2011). Islam and Muslims in U.S. Public Schools Since September 11, 2001. Religious Education, 106(2), 162-180.
Sandin, L. (2015). Det beslöjade rummet: Ideologiska samhällsbilder i grundskolans
samhällskunskap. Mitt universitet. Hämtad från http://miun.diva-
35 Wiseman, A. (2014). Representations of Islam and Arab Societies in Western Secondary Textbooks. Digest of Middle East Studies, 23(2), 312-344.
Östman, L (2014). Värden och följemeningar. I Jakobsson, Britt, Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handledning. En pragmatisk didaktik (s.25-35). Studentlitteratur AB: Lund
Östman, L (2008). Analys av utbildningens diskursivitet – Normer och följemeningar i text och handling. Utbildning och demokrati. Vol 17. Nr 3. S 113-137
Östman, L (1995). Socialisation och mening: No-utbildning som politiskt och miljömoraliskt
problem = [Socialization and meaning] : [science education as a political and environmental-ethical problem]. Diss. Uppsala : Univ.
Läromedel
Karlsson, L (2011). Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet. Gleerups Utbildning AB: Malmö
Palmqvist, C, Widberg, H. K (2012). Millenium. Sanoma utbildning AB: Stockholm Hedengren, U, West, D (2013) Samhällskunskap 1, 2 och 3. Liber AB: Stockholm
Elektroniska referenser
Diskrimineringsombudsmannen (2013). Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige. 2018-01-09 från http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-forskning-
diskriminering-muslimer-sverige.pdf
Hajer, Maaike (2015) Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen. Från
Skolverket. Hämtad 2017-12-05
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/1.%20Introduktion%20-
36 Landguiden, Utrikespolitiska institutet (u.å.). Sverige, Religion. Hämtat 2018-01-17 från https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/sverige/religion/
Skolverket (2015). På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? Hämtad 2017-12-07 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket- satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2017-11-10 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket (2016) Vad har bilder att göra med läs- och skrivutveckling att göra? Hämtad 2017-11-27 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/vad-har-bilder-med-las-och- skrivutveckling-att-gora-1.157523
Stolare, Martin (2015) So-ämnenas språkliga karaktär. Från Skolverket. Hämtad 2017-12-05 från https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_02/2.%20SO- %C3%A4mnenas%20spr%C3%A5kliga%20karakt%C3%A4r.pdf