Denna undersökning, gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet, kart-lägger existerande och planerat utbildnings- och forskningssamarbete mellan de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sve-rige) och Ryssland på bilateral, nordisk, regionalt mellanstatlig och EU-nivå. Den omfattar alla forskningsområden och alla utbildningsnivåer: grundskolan, gymnasiet, yrkesskolorna, högskolorna och vuxenutbild-ningen. Undersökningen fokuserar på program på mellanstatlig nivå men ger också en kort översikt av det samarbete som genomförs av nor-diska utbildnings- och forskningsinstitutioner. Den faller inom två cen-trala temakomplex: forskningens och utbildningens internationalisering, som är en global process, och den post-sovjetiska scenen. Efter Sovjetun-ionens sönderfall började Ryssland visa intresse för internationellt sam-arbete inom forskning och utbildning, medan de nordiska länderna bör-jade fördjupa sitt samarbete med Ryssland på många områden, inklusive utbildning och forskning. Kapitel 1.2 ger en kort överblick över den ny-are utvecklingen inom denna sektor i Ryssland.
Undersökningens fokus ligger på det bilaterala planet och kapitel 2 kartlägger det utbildnings- och forskningssamarbete de nordiska län-derna har med Ryssland. Utbildningens och forskningens international-iseringsprocess röner kraftigt understöd i Danmark, men de rådande strategierna betonar inte samarbete med Ryssland på geografisk grund. Danmark och Ryssland har ett avtal om kultur, utbildning och forskning och en stipendieplan står till förfogande för student- och forskarutbyte inom ramen för detta. Ytterligare understöder och främjar Danmark undervisningen i danska vid två ryska institutioner för högre utbildning och har genomfört ett biståndsprogram för ekonomisk utveckling i reg-ionerna Pskov och Kaliningrad som omfattar en omorganisation av de-ras yrkesutbildningsinstitutioner. Finland och Ryssland har två avtal om utbildning och vetenskap och många strategier på det statliga planet betonar samarbetet länderna emellan inom utbildning och forskning. Ett flertal finansieringsplaner är disponibla för många olika områden och för alla utbildnings- och forskningsinstanser som koordinerar sådant samarbete. CIMO, Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete, samordnar flera stipendier och samarbetsprogram inom den högre utbildningen. Finlands Akademi idkar samarbete i stor skala med ryska forskningsinstitut och finansieringsinstanser. Utbildningsstyrelsen samordnar programmen för gymnasienivån och yrkeskolorna. Pro-grammet för närområdessamarbete finansierar ett flertal utbildnings-projekt tillsammans med Ryssland. Dessutom inriktar sig flera
institut-ioner/universitet på Ryssland. Island prioriterar däremot inte bilateralt samarbete med Ryssland inom utbildning och forskning och dess om-fattning är därför rätt ringa. Islands avtal med Ryssland om kultur, ve-tenskap och utbildning är inte särskilt handlingsbetonat och det finns inga planer på att utvidga det inom en nära framtid. Norge har valt stra-tegier som lägger tonvikten på samverkan i nordområdena. Detta gäller också samarbetet med Ryssland inom utbildning och forskning, där för närvarande två mellanstatliga avtal existerar. Många stipendier och samarbetsprogram för olika områden och nivåer koordineras av det norska centret för internationalisering av högre utbildning (SIU), Norges forskningsråd och Norska Barentssekretariatet. Norges forskningsråd har dessutom ett flertal forskningsprogram med fokus på Ryssland. Vi-dare har aktörer på det institutionella planet investerat egna resurser i samarbete med Ryssland. Sverige och Ryssland har för närvarande inga avtal inom utbildning och forskning. Den viktigaste resursen för samar-bete med Ryssland inom dessa områden är Svenska institutets (SI) Visbyprogram som prioriterar samverkan med Ryssland, men som san-nolikt kommer att förändras efter en eventuell fusion av Sida Östersjö-enheten med Svenska institutet. Andra former för samarbete inom ut-bildning står till förfogande och i fråga om forskning har Ryssland defi-nierats som en strategiskt viktig region. Helt allmänt upprätthåller många nordiska institutioner inom högre utbildning och forskning lik-som också ett antal skolor samarbetsavtal med sina ryska motsvarighet-er. Sådant samarbete finansieras genom de ovan nämnda statliga pro-grammen eller andra källor, inklusive de nedannämnda.
Kapitel 3 redogör för samarbetet inom utbildning och forskning mel-lan melmel-lanstatliga organisationer såsom Nordiska ministerrådet, Öster-sjöstaternas råd, Barents euroarktiska råd och Arktiska rådet. Alla dessa deltar i någon mån i utbildnings- och forskningsrelaterat samarbete, men Östersjöstaternas råd och Nordiska ministerrådet har större resur-ser att förverkliga rysk-nordiskt utbildningssamarbete. Kapitel 4 be-handlar i korthet samarbetet mellan EU och Ryssland eftersom detta också ur nordiskt perspektiv är ett viktigt forum genom att alla de nor-diska länderna är engagerade, antingen i sin egenskap av medlemsstat eller genom EES-avtalet.
Undersökningen visar att alla nordiska länder deltar i någon form av samarbete med Ryssland inom utbildning och forskning. Respektive anslagna resurser och gjorda prioriteringar varierar däremot ansenligt. Samarbetet är intensivast i den till Ryssland gränsande geografiska reg-ionen (Nordnorge och Finland). Nordvästra Ryssland har traditionellt varit samarbetsområde men under senare år har den geografiska om-fattningen utvidgats. Regionala mellanstatliga organisationer och EU utökar samarbetsresurserna på det nationella och bilaterala planet och skapar en ram för multilateral samverkan med Ryssland. Denna är in-tensivast inom den högre utbildningen och forskningen. Inom
vuxenut-Nordic Cooperation with Russia in Education and Research 99 bildningen förekommer däremot egentligt samarbete i mycket liten ut-sträckning. Inom grundutbildningen och på gymnasie- och yrkesutbild-ningsnivån existerar samarbete i någon mån. Rysslands ekonomiska tillväxt och utveckling har medfört en övergång från biståndsprogram till betoning av samarbete med ömsesidiga prioriteringar och gemensam finansiering. Ryssland har redan deltagit i kostnaderna för gemensamma forskningsprojekt och har också ordnat finansiering av vissa program med EU, såsom det Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumen-tets gränsöverskridande samarbetsprogram (ENPI CBC). Frågorna om programprioriteringar och gemensam finansiering är synnerligen rele-vanta också i samarbetet mellan Norden och Ryssland.