De frågeställningar jag hade i den här studien anser jag vara besvarade. Jag har fått veta vad speciallärare anser om vad pedagogisk kartläggning och/eller utredning kan resultera i för extra anpassningar och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Kring frågeställningen om deras erfarenheter kring genomförandet av detsamma så känner jag att det är där den stora vinsten för mig personligen är. Att få höra speciallärarna berätta hur de arbetar rent konkret med kartläggning och anpassningar i verksamheterna gör att det blir verklighet av orden jag läst i litteraturen. Det är mitt framtida yrkesval som speciallärare de berättar om och det har varit väldigt inspirerande att höra om deras erfarenheter.
Det viktigaste kunskapsbidraget som jag anser framkom i studien var att samtliga speciallärare önskade att utveckla ett samarbete mellan skolformerna. Det var intressant och väckte tankar på ett utvecklingsområde för hur ett samarbete med grundsärskolan kan ske kring integrerade grundsärskoleelever på min egen skola. Att finna rätt åtgärder för en elev i behov av stöd är ett komplext arbete och all hjälp som finns att tillgå bör tas i beaktning. Både personal och inte minst, eleven själv kan ha värdefulla tankar och förslag att bidra med.
6.1 Förslag till vidare forskning
Jag själv skulle gärna vilja undersöka hur de elever som har ett beslut om åtgärdsprogram upplever det. Vad i arbetet med upprättandet av åtgärdsprogrammet har känts bra eller mindre bra? Hur upplever elever att åtgärderna fungerar och förstår de att syftet är att de ska uppnå kunskapskraven? Känner de att de utvecklas? Det är ett område som skulle vara väldigt intressant att fördjupa sig i då det är eleverna och deras utveckling det handlar om. En annan intressant aspekt är att få veta vad elever som varit med i skiftet mellan att ha åtgärdsprogram till att kanske endast ha extra anpassningar tycker om förändringen. Känns det skönt att det inte är så ”stort” att få stödinsatser i skolarbetet utan möten och beslut? Föräldrarnas syn på detsamma? Har det tidigare känts stigmatiserande? Det finns så mycket att fråga och forska om och det är något som jag inte kunnat undersöka i denna studie.
31
Referenslista
Andersson, I., Asp-Onsjö, L. & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges.
European Journal of Special Needs Education, 28:4. Pp. 413-426.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3 (2). pp. 77-101.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) (2003). Problembarnets århundrade. Normalitet,
expertis och visionen om framsteg. Lund: Studentlitteratur.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Falkenström, A. & Strandh, S. (2015). Extra anpassningar och särskilt stöd i särskolan. Linnéuniversitetet.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Runström Nilsson, P. (2014). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers
32 Shabani, K. , Khatib, M. & Ebadi, (2010). Vygotsky´s Zone of Proximal Development: Instructional Implications and Teacher´s Professional Development. English Language
Teaching, Vol 3, No 4, p. 237-245.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar – en kvalitetsgranskningsrapport.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal
och verksamhetsutveckling.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011.
Skolverket (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015). Kunskapsbedömning i träningsskolan. Stockholm: Fritzes.
Spooner, F. & Browder, D. (2015). Raising the Bar: Significant Advances and Future Needs for Promoting Learning for Students With Severe Disabilities. Remedial and Special
Education, 36 (1) p. 28-32
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen skolans inre arbete-
SIA. http://weburn.kb.se/metadata/742/SOU_7257742.htm
Svensk författningssamling (SFS 2010:800) Skollag.
Szklarski, A. (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I A. Fejes & R.Thornberg, (red), Handbok i kvalitativ analys. (s. 106-120). Stockholm: Liber.
33 Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2009). Grundad teori. I A. Fejes & R.Thornberg, (red), Handbok i kvalitativ analys. (s. 38-61). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2007). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2012). Enkätboken. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
WHO
http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/socialutskottets-betankande- i-anledning-av_FW01SoU26/html
Lag (1967:940) Angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, omsorgslagen. Prop. 1967/142
34
Bilaga 1: Intervjuguide Tema 1
Yrkeserfarenhet/ bakgrund
Hur länge har du arbetat som rektor/speciallärare?
Vilken utbildning har du?
Vilken skolform arbetar du inom?
Hur kom du in på den här banan?
Tema 2 Kartläggning
Hur går den dagliga kartläggningen till på er skola?
- Leder den till en diskussion om vilka extra anpassningar som kan fungera för eleven?
Upplever du att det är en tydlig arbetsgång på din skola om hur man går vidare i kartläggningsprocessen om de extra anpassningarna inte fungerar?
Har du erfarenhet av att en kartläggning av en elev varit nästintill felaktig? - Hur påverkade det elevens åtgärder eller skolplacering?
- Hur kan vi undvika att sådant sker?
Om vi tar ett annat fall med en ypperlig kartläggning, hur påverkade den elevens kunskapsutveckling?
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Hur ni arbetar ni med extra anpassningar? - Dokumentation?
- Kollegialt samtal och tipsande?
Vilka åtgärder kan stå i åtgärdsprogrammen på er skola? - Dokumentation?
- Kollegialt samtal och tipsande?
Har förändringen mot extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram påverkat dig i ditt dagliga arbete?
- Ex färre ÅP, mindre dok, tydlighet osv
Tema 3
Skolformer och samarbete
Anser du att grundskolan/grundsärskolan skulle kunna lära av varandra i form av konkreta tips på;
- anpassningar och åtgärder? - lärmiljö?
- bemötande?
- Läromedel/material?
Finns det något annat som du tänkt på skulle kunna gynna elever i ”den andra skolformen”?