Sammanfattningsvis kräver problemlösning att eleverna behärskar olika räknesätt och kan olika begrepp. På något sätt behöver träningen av räknesätt och förståelse för begrepp komma in i undervisningen. Informanterna visar att det kan ske inom ramen för problemlösning. På gymnasiesärskolan vill de ge problemlösningen plats och ser den som betydelsefull för elevens lärande eftersom den knyter matematiken till vardagsproblem som eleven känner till eller kommer att stöta på i vardagen eller yrkeslivet. Matematiken är ju ett av de intellektuella verktyg människan utvecklat i problemsituationer historiskt sett och sett värdet av att föra vidare. Det är av vikt att elever med utvecklingsstörning får hjälp med att se kopplingen
50
mellan matematik som redskap och hur den används i olika sammanhang. Det kan medföra att de klarar att använda matematiken trots lägre abstraktionsnivå och arbetsminne och ges chans att delta självständigt i samhället.
Studien ger en inblick i hur matematisk problemlösningsundervisning kan se ut i
gymnasiesärskolan både vad gäller lärarnas didaktiska överväganden och planering. Läsaren kan därmed bredda sin egen kompetens genom att se exempel på hur andra gör och resonerar. Både gymnasiesärskolans undervisning, didaktik och matematisk problemlösning är områden som behöver vidare forskning. Förhoppningen är att studien ska väcka till reflektion och diskussion över hur särskolans undervisning kan förbättras vad gäller matematisk
problemlösning. Studien kan även väcka en diskussion om vilka samarbetsformer som behövs inom och mellan gymnasiesärskolor för att exempelvis kunna systematisera olika praktiskt material och få en mer laborativ elevaktiv undervisning.
Det skulle vara önskvärt med praktiknära forskning där man provar effekten av olika
användning av praktiskt material och dataprogram/appar som berör problemlösning och vilka förmågor eleven förbättras i. Även vidare forskning på effekt av tränande av problemlösning jämfört med rutinräkning för elever med utvecklingsstörning och hur man kan jobba med problemlösning i olika åldrar och på olika kognitionsnivåer är tänkbara områden, anser jag.
51
Referenslista
Bergsten, C. (2006). En kommentar till den matematiska problemlösningens didaktik i
Häggblom, L., Burman, L. & Röj-Lindberg, A. (red.), (2006). Perspektiv på kunskapens och lärandets villkor, (s. 165-176). Vasa: Åbo Akademi.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad Universitet.
Bingolbali, E. (2011). Multiple Solutions to Problems in Mathematics Teaching: Do Teachers Really Value Them? The Australian Journal of Teacher Education, 36(1), 18-31.
Boeler, J. (1998) Open and Closed Mathematics: Student Experiences and Understandings
Journal for Research in Mathematics Education, 29(1), 41-62.
Braun V. & Clarke V.(2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in
Psychology, 3(2) , 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Codex (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
www.codex.vr.se. Sökdatum 2015-03-09.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys” i Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Freeman S., Eddy S. L., McDonough M., Smith M. K., Okoroafor N., Jordt H. & Wenderoth M. P. (2014). Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 111(23), 8410-8415.
52
Fuchs, L. S., Powel, S. R., Seethaler P. M., Cirino, P. T., Fletcher, J. M., Fuchs, D., Hamlett, C. L. & Zumetra, R. O. (2009). Remediating number combination and word problem deficits among students with mathematics difficulties: A randomized control trial. Journal of
Educational Psychology, 101(3), 561-576.
Gomér Jonasson, A. (2012). Vilka kunskaper behöver lärare för att arbeta med öppna uppgifter i matematik? En undersökning av ett utvecklingsarbete för lärare, med fokus på öppna uppgifter. Linnéuniversitetet.
Granlund, M. & Göransson, K. (2011) ”Utvecklingsstörning” i Söderman, L. & Antonson, S. (red.) (2011). Nya Omsorgsboken. (5., [helt omarb., nya] uppl.) Malmö: Liber.
Göransson, K., Hellblom Thibblin, T. & Axdorph, E. (2011). Matematikundervisning i grundsärskolan En utvärdering av Matematiksatsningen, rapport 368. Skolverket. Harskamp, E. & Suhre, C. (2007). Schoenfeld´s problem solving theory in a student controlled learning environment. Computer & Education 49, 822-839.
Heng, M. A. & Sudarshan, A. (2013). "Bigger number mean you plus!"- Teachers learning to use clinical interviews to understand students´ mathematical thinking. Educational Studies of Mathematics 83(3), 471-485.
Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Høines, M. J. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. (2:6, [utök. och bearb.] uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Imsen, G. (2005). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur.
Jank, W. & Meyer, H., (1997) ”Nyttan av kunskaper i didaktisk teori” i Uljens, M. (red), (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur.
53
Jank, W. & Meyer, H., (1997) ”Didaktikens centrala frågor” i Uljens, M. (red), (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Ji-Eun, L. & Kuong-Tae, K. (2005). Elementary School Teacher Candidates' Perceptions of Good Problems. Issues in the Undergraduate Mathematics Preparation of School Teachers, v1 Sep. (EJ835500).
Kroesbergen, E. H. & Van Luit J. E. H (2003) Mathematics Interventions for Children with Special Educational Needs A Meta-Analysis. Remedial and Special Education, 24(2), 97-114. Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan: begåvning och begåvningshandikapp.
Stockholm: Stiftelsen ALA.
Liljenkvist, Y. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. Karlstads universitet: Universitetstryckeriet.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mamona-Downs, J. & Downs, M. (2005). The identity of problem solving. Journal of Mathematical Behavior, v24 n3-4, 385-401.
Muir, Tracey, Beswick, Kim & Williamson, John (2008). ”I´m not very good at solving problems”: An exploration of students´ problem solving behaviors. The Journal of Mathematical Behaviour, 27, 228-247.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2:8, [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pearce, D. L., Bruun, F., Skinner K., Lopez-Mohler, C., (2013). What Teacher Say About Student Difficulties Solving Mathematical Word Problems in grade 2-5. International Electronic Journal of Mathematics Education, 8(1), 3-19.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Schoenfeld, A. (1992) Studies in mathematical thinking and learning. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum.
54
Schoenfeld, A. (red.) (1994). Mathematical thinking and problem solving. Hillsdale, N.J.: Erlbaum.
SFS (2010:800). Svensk författningssamling Skollag. www.riksdagen.se. Sökdatum 2015-05- 15.
Skolverket (2013:148). Läroplanen för gymnasiesärskolan. www.skolverket.se. Sökdatum 2015-03-26.
Skolverket. Läroplanen för grundsärskolan (2011) kursplan för matematik 1. www.skolverket.se. Sökdatum 2015-03-26.
Skolverket. Läroplanen för gymnasiesärskolan, kurs- och ämnesplaner (2013). www.skolverket.se. Sökdatum 2015-03-26.
Skolverket. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, skolverkets allmänna råd. ISBN 978-91-7559-040-0. www.skolverket.se. Sökdatum 2015-04-12.
Stigler, J.W. & Hiebert, J. (1999). The teaching gap: best ideas from the world's teachers for improving education in the classroom. New York: Free Press.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.
Tafflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärande. Umeå universitet.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wyndhamn, J. (1990). Fyra matematikdidaktiska satser. En sammanställning av fyra skrivna uppsatser (skapande vetande rapport 1990:15). Linköpings, Linköpings universitet.
55