Det pågår ett aktivt och mycket medvetet arbete med digitala verktyg och digitala hjälpmedel inom särskola och det är till stor del för att skapa tillgänglighet till undervisning för dessa elever. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i särskola beskriver sina förutsättningar för detta arbete och det framkommer att samtliga respondenter anser sig ha god tillgång till digital utrustning, men önskar mer utbildning och support kring dem. Det framkommer även att det är många faktorer som påverkar, både positivt och negativt, huruvida den digitala utrustningen används eller inte. Den tekniska och digitala utvecklingen i samhället fortgår i en rasande takt och vi kan inte främja oss för den. Oavsett vad vi tycker om den digitala
utvecklingen så har eleverna, med stöd i styrdokumenten, rätt att få utvecklas genom att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen upplever vi (Skolverket 2013; 2018).
Som en avslutning på detta arbete vill vi citera två respondenter som uttryckte eftertänksamt och bestämt, när vi ställde frågan om det var något de ville tillägga;
“Jag kanske inte är jättepositiv till digitala lär... vad heter det… läromedel i stort men däremot använder jag det som ett verktyg och där tycker jag att det är suveränt. Allt ska inte digitaliseras tycker jag” (L5).
“Digitala verktyg är en del av våra... vår pedagogiska palett. Vi får inte sluta med allt annat som vi hållit på med liksom att känna, lukta och smaka. Det är också viktigt tänker jag” (L1).
Med tanke på att förekomsten av och därmed även forskning kring digitala verktyg och digitala hjälpmedel är förhållandevis nytt skulle det vara intressant att återkomma om några år för att få en uppfattning om vad som hänt över tid. Det skulle även vara av intresse att få ta del av hur elever och/eller skolledare upplever förutsättningarna för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning, både generellt och till förmån för ökad delaktighet.
6.0 REFERENSER
Adams Hill, D., Flores M., M. (2014). Comparing the Picture Exchange Communication System and the iPad for Communication of Students with Autism Spectrum Disorder and Developmental Delay [Elektronisk version]. TechTrends: Linking Research &
Practice to Improve Learning, 58, 45-53. Hämtat 29 mars, 2019, från EBSCOhost.
Agelii Grenlott, A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested [Elektronisk version]. Computers
& Education, 67, 98-104. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2013.03.007
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Estetisk-
filosofiska fakulteten, Pedagogik. Hämtat 4 september, 2018, från SwePub.
Barnombudsmannen. (2016). Respekt: Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. Hämtat 30 juli, 2017, från Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se Brodin, J. (2010). Can ICT give children with disabilities equal opportunities in School?
[Elektronisk version]. Improving schools, 13(1), 99-112. Hämtat 15 april, 2019, från EBCSOhost.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:dje uppl.). Stockholm: Liber. Burden, K., Hopkins, P., Dr Male, T., Dr Martin, S. & Trala, C. (2012). iPads Scotland
Evaluation [Elektronisk version]. The University of Hull, Faculty of Education.
Hämtat 3 april, 2019, från: http://www.janhylen.se/wp- content/uploads/2013/01/Skottland.pdf
Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2017). Fenomenografi. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (ss.167 -171). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eligi, I. & Mwantimwa, K. (2017). ICT accessibility and usability to support learning of visually-impaired students in Tanzania [Elektronisk version]. International Journal of
Education and Development using Information and Communication Technology (IJEDICT), 13, 87-102. Hämtat 17 januari, 2019, från ERIC.
European Agency for Development in Special Needs Education. (2013). Informations- och
kommunikationsteknik som främjar inkludering: Utveckling och möjligheter för de europeiska länderna. Hämtat 14 april, 2019, från Specialpedagogiska
Forsling, K. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: Design och
iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Avhandling,
Åbo Akademi.
Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning: Delaktighetens villkor för personer med
utvecklingsstörning. Doktorsavhandling, Växjö Universitet, Institutionen för
pedagogik.
Gaffney, M. (2010). Enhancing Teachers´Take-Up of Digital Content: Factors and Design
Principles in Technology Adoption [Elektronisk version]. Hämtat 10 april, 2019, från:
www.ndlrn.edu.au/verve/_resources/Enhancing_Teacher_Takeup_of_Digital_Content _Report.PDF
Hylén, J. (2017). Digitalisering i skolan: Att tillsammans utveckla digital kompetens. Stockholm: Ifous. Hämtat 7 maj, 2019, från: http://www.ifous.se/slutrapport- digitalisering-skolan/
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2015). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur & kultur.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2015). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Ismaili, J. & Ibrahimi, El H. O. (2016). Mobile learning as alternative to assistive technology devices for special needs students [Elektronisk version]. Education and Information
Technologies, 22, 883-899. Hämtat 16 april, 2019, från EBSCOhost.
Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: Om den intentionella människan (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kagohara, D., van der Meer, L., Ramdoss, S., O´Reilly, M., Lancioni, G., Davis, T., m fl. (2012). Using iPods and iPads in teaching programs for individuals with
developmental disabilities: A systematic review [Elektronisk version]. Research in
Developmental Disabilities, 34, 147-156. Hämtat 20 april, 2019, från EBSCOhost.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:dje uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kylén, G. (2008). Helhetssyn på människan. Stockholm: Stiftelsen ala. Hämtat 30 juli, 2017, från:
www.fungerandemedier.se/sites/default/files/bifogade_filer/helhetssyn_print_0.pdf Limaye, S. (2016). Factors Influencing the Accessibility of Education for Children with
Disabilities in India [Elektronisk version]. Global Education Review, 3, 43-56. Hämtat 17 januari, 2019, från EBSCOhost.
Lindström, G & Pennlert, L.Å. (2016) Undervisning i teori och praktik: En introduktion i
didaktik (6:e uppl.). Fundo Förlag.
Miller, B., Krockover, G. & Doughty. T. (2013). Using iPads to Teach Inquiry Science to Students With a Moderate to Severe Intellectual Disability: A Pilot Study [Elektronisk version]. Journal of research in science teaching, 50, 887-911.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1002/tea.21091
Myndigheten för delaktighet. (2019). Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018. Hämtat 10 april, 2019, från Myndigheten för delaktighet: http://www.mfd.se/stod-och-
verktyg/publikationer/rapporter/rapporter-2019/uppfoljning-av- funktionshinderspolitiken-2018/
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära sig av
forskningen. FOU-skriftserie nr 3. SPSM.
Otterborn, A.; Schönborn, K.; Hulténm M. (2018). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: General and technology education related findings [Elektronisk version]. International Journal of Technology and Design Education, 28, 1-21. https://dx.doi.org/10.1007/s10798-018-9469-9
Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat 15 februari, 2019, från regeringen:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument
Rodriguez. C. D., Strnadová, I. & Cumming, T. (2013). Using iPads With Students With Disabilities: Lessons Learned from Students; Teachers and Parents [Elektronisk version]. Intervention in School and Clinic. 49, 244-250.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1053451213509488
Rökenes, O H. & Hansen, P-H. (2016). Bära eller brista: Kommunikation och relationer i
arbetet med människor (2:a uppl.). Malmö: Gleerups.
Sagen, L. M. & Ytterhus, B. (2014). Self-determination of pupils with intellectual disabilities in Norwegian secondary school [Elektronisk version]. European Journal of Special
Needs Education, 29, 244-35.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/08856257.2014.909174
Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet IKT-användning i skolan och elevers tekniska
kapital. Doktorsavhandling, Jönköpings universitet. Hämtat 10 april, 2019, från
SwePub.
af Sandeberg, J. (2015). Forskare underkänner digitala lärverktyg. Hämtat 6 maj, 2019, från: https://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg
Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket. Hämtat 10 april, 2019, från Skolverket: www.skolverket.se
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? Stockholm: Wolters Kluwers. Hämtat 10 mars, 2019, från Skolverket:
www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/tillgangliga-larmiljoer
Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: Ett kommentarsmaterial
till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Stockholm:
Wolters Kluwers. Hämtat 5 april, 2019, från Skolverket:
www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/fa-syn-pa- digitaliseringen-pa-grundskoleniva
Skolverket. (2018a). Läroplan för grundsärskolan 2011 (4:e uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018b). Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till
gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm: Skolverket. Hämtat 13 april,
2019, från Skolverket: www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2018/ Socialstyrelsen. (u.å.). Funktionshinder. Hämtat 9 maj, 2019 från Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/funktionshinder
Socialstyrelsen. (2016). Förskrivning av hjälpmedel: Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till
personer med funktionsnedsättning. Hämtat 15 april, 2019, från:
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20189/2016-8-2.pdf SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst: En ljusnande framtid kan bli vår.
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
SPSM. (2012a). Att erövra sin vardag: Genom samverkansarbete i flera steg säkras och
utvecklas delaktighet för barn och unga med flera funktionsnedsättningar. Hämtat 15
april, 2019 från Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.webbutiken.spsm.se SPSM. (2012b). Digitala verktyg. Hämtat 6 januari 2019 från Specialpedagogiska skolmyndigheten: https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt- larande/stod-med-digitala-verktyg/
SPSM. (2012c). Där man söker får man svar. Hämtat 25 februari, 2019, från Specialpedagogiska skolmyndigheten: https://webbutiken.spsm.se
SPSM. (2013). Lära tillsammans: Samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet. Hämtat 20 april, 2019, från Specialpedagogiska skolmyndigheten:
https://webbutiken.spsm.se/lara-tillsammans-samarbetsorienterat-larande-for-okad- delaktighet/
SPSM. (2015a). Delaktighet: Ett arbetssätt i skolan. Hämtat 15 april, 2019 från Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.webbutiken.spsm.se
SPSM. (2015b). It i lärandet för att nå målen. Hämtat 15 april, 2019 från Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.webbutiken.spsm.se
Svenska Unescorådet. (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv (1:a uppl.). Stockholm: Prisma.
SÖ 2008:26. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Utrikesdepartementet. Hämtat 15 april, 2019, från Regeringen:
www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella- overenskommelser/2008/01/so-200826/
Watts, L., Brennan, S. & Phelps, R. (2013). iPadican: Trialling iPads to support primary and secondary students with disabilities. Australian Educational Computing, 27, 4-12. Hämtat 15 april, 2019, från EBSCOhost.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat 10 oktober, 2018, från Göteborgs
universitet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Hämtad 15 april,
2019, från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Westlund, I. (2017). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ
analys (ss.73) (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Öppen källkod. (2019, 19 mars). I Wikipedia. Hämtat 9 maj, 2019 från: https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppen_k%C3%A4llkod
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat (3:dje uppl.). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: Fem träningsskoleklassers
pedagogiska praktik. Avhandling, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och
7.0 Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter vid Mälardalens högskola där vi nu läser sista terminen på
speciallärarprogrammet med inriktning utvecklingsstörning. Som avslutande arbete i
utbildningen på avancerad nivå kommer vi att göra en kvalitativ intervjustudie. Syfte är att ta reda på hur lärare inom grundsärskola beskriver förutsättningar för att låta elever arbeta med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen för att främja delaktighet utifrån tillgänglighet och samhandling. Vi vänder oss till dig som är undervisande behörig lärare i grundsärskola och använder digitala verktyg och/eller digitala hjälpmedel i undervisning med elever.
Intervjutillfället kommer att ta ca 40 minuter. Intervjun kommer att spelas in genom ljudupptagning och sedan transkriberas. Syftet är att underlätta analysen av innehållet i intervjuerna. När studien är klar kommer det inspelade materialet att raderas och
transkriberingarna kommer att förstöras. Under hela processen av examensarbetet följer vi vetenskapsrådets fyra etiska principer (www.vr.se). Detta innebär att du deltar helt frivilligt och kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att förklara varför. Det insamlade
materialet kommer att avidentifieras och resultatet kommer enbart att användas till denna studie. Det insamlade materialet kommer att förvaras oåtkomligt för andra. Studien kommer att publiceras i Diva.
Om du är intresserad och vill delta så hör gärna av dig till någon av oss (se kontaktuppgifter nedan). Vi kommer då tillsammans med dig att boka tid och plats för intervju.
Har du några frågor så är du välkommen att höra av dig till oss.
Med vänliga hälsningar
Maria Ekblad Elisabeth Wilhelmsson
Bilaga 2 Intervjuguide
Innan själva intervjun (och ljudupptagningen startar) ● Berätta (återigen) om syftet med studien
● Är du bekant med begreppen samhandling samt tillgänglighet? (SPSM´s
definition.)
Starta ljudupptagning: Bakgrund
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat inom grundsärskolan/träningsskolan?
3. Vilka ämnen/ämnesområden arbetar du med?
4. Hur många elever i grundsärskola går här?
5. Hur många elever har du i din klass och hur stor andel har förskrivna digitala
hjälpmedel?
6. I vilka olika syften använder du digitala verktyg och digitala hjälpmedel i din
undervisning?
Digitala verktyg/digitala hjälpmedel?
1. Hur använder du digitala verktyg/digitala hjälpmedel i undervisning för att skapa
tillgänglighet?
● och samhandling?
2. Vilka digitala verktyg/digitala hjälpmedel handlar det då om?
3. Vilka förutsättningar har du idag för att använda digitala verktyg/hjälpmedel i
undervisningen?
● och är det optimalt?
4. Vilka förutsättningar behöver du ha för att användandet av digitala verktyg/digitala
hjälpmedel ska bli optimalt?
5. Finns det lektionstillfällen idag där du tror att samhandling skulle kunna öka med
hjälp av digitala verktyg eller hjälpmedel? ● och tillgänglighet? ... berätta mer
Möjligheter/hinder
6. Vilka möjligheter/fördelar ser du med just digitala verktyg och hjälpmedel i
undervisning?
7. Vilka hinder/nackdelar ser du?
Kompletterande frågor
8. Har ni it-stöd för särskola inom kommunen?
● Hur fungerar det?
9. Vilken form av specialpedagogisk handledning/support erbjuds gällande
användandet av digitala verktyg/digitala hjälpmedel i undervisning? 10. Vad innebär begreppet delaktighet för dig?
11. Vad är signifikant för att eleverna är delaktiga i undervisningen enligt dig?
12. Hur ser du på tillgänglighet i undervisningen?
● och samhandling?
13. Vilka styrdokument ligger till grund för planering och genomförande av
undervisning gällande lärande med digitala verktyg/hjälpmedel?
● Vad mer inspirerar dig till användande? T.ex. andra stora pedagoger,
metoder t.ex.
14. Har du elever som du tror skulle kunna bli hjälpta av digitala verktyg eller
hjälpmedel i undervisning, men som idag inte har den möjligheten? ● Hur kan undervisningen göras digitalt tillgänglig för dem?