Den ekonomiska ställningen på balansdagen visar att Herrljunga kommun har brutit en posi-tiv trend med tidigare års goda resultat. Årets resultat visar på bokslutsdagen ett minus på 2,3 mnkr, vilket understiger budgeterat resultat rejält med en avvikelse på drygt 14 mnkr. Under flertalet år har kommunen haft goda resultat och uppfyllt resultatkraven/målen med råge. De historiska siffrorna har bättrat på det egna kapitalet och likaså höjt soliditeten. Årets negativa resultat är ett trendbrott och kan framför allt förklaras med två olika orsaker. Den ena är att befolkningsutvecklingen varit sämre än förväntat och budgeterat. En negativ befolkningsut-veckling resulterade i betydligt lägre utfall i skatteintäkter och generella statsbidrag än vad som budgeterats. Ökningen i statsbidrag blev blygsamma 5 mnkr mot 2017 års utfall. Den andra orsaken till det negativa resultatet är en mycket hög tilläggspremie för förmånsbestämd ålderspension. Tilläggspremien kunde inte rymmas inom beräknat personalomkostnadspålägg (38,46 procent av lönesummorna), och belastade kommunens ekonomi negativt.
I detta kapitel görs en analys av de finansiella målen i en modell som kallas RK-modellen.
De olika delarna visar att kommunen haft ett år med finansiella utfall som inte kan uppfyllas för två av de tre målen. De två målen 2 procents resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag och 100 procents självfinansieringsgrad har inte kunnat uppfyllas för
2018. En lite längre tidperiod visar dock att resultatmålet på 2 procent kan infrias, 2,6 pro-cent i genomsitt under de senaste tre åren och 2,4 propro-cent i genomsnitt under de senaste fem åren. Målet kan uppfyllas i och med att målvärdet ses ur ett treårsperspektiv. Däremot kan inte självfinansieringsmålet infrias under en längre period, detta då investeringsutgifterna i snitt varit högre än resultatet tillsammans med avskrivningskonstnaderna. Kommande behov av nyinvesteringar kommer att bidra till att självfinansieringsgraden i snitt över åren kommer att sjunka ytterligare framöver, vilket kommer att påverka de likvida medlen negativt. Risk-faktorer att beakta i framtiden är eventuella behov av tillskott av likvida medel samt en större driftspåverkan i och med högre kapitalkostnader och förändringar i demografi. Utmaningar finns också framöver i att skapa starka resultat som kommer upp i minst 2 procent. Högkon-junkturen har nått sin högsta topp i Sverige och vi ser framöver att kommunerna kommer att få det svårt att hålla utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag på en lika hög eller högre nivå än nettokostnadsutvecklingen. Vi kommer att se allt högre driftskosnader i form av högre kapitalkostnader och på grund av förändrad demografi (fler älde och yngre i förhållande till de som är i arbetsför ålder). För att stävja en för hög kostnadsutveckling i förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag behöver kommunen se över olika typer av effektiviseringar i verksamheterna.
Resultat
Finansiellt mål: Resultatet skall under en treårsperiod uppgå till minst 2 procent av kommu-nens skatteintäkter och generella statsbidrag.
-5
Tabell 32 Kommunens resultat i mnkr, av det egna kapitalet och av skatteintäkterna för de senaste fem åren, 2014-2018.
Resultatet för 2018 uppgår till -2,3 mnkr jämfört med budgeterat 11,9 mnkr. Jämfört med föregående år är årets resultat en försämring med 25,9 mnkr.
vilket lett till 13,0 mnkr sämre skatteintäkter än budgeterat och också på grund av engångspre-mier för pensionsfakturor inklusive löneskatt om 7,6 mnkr.
Under den senaste treårsperioden har kommunens resultat uppgått till 2,6 procent av skattein-täkter och generella statsbidrag, vilket överstiger kommunens finansiella resultatmål. Under en längre period, fem år, redovisar kommunen sammantaget resultat på 2,4 procent av skatte-intäkter och generella statsbidrag.
För 2018 uppvisar nämnderna tillsammans med politisk verksamhet en positiv avvikelse på 5,9 (6,4) mnkr. Tekniska nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget med 0,3 mnkr men övriga nämder redovisar positiva avvikelser mot budget.
Årets kostnader för pensioner inklusive särskild löneskatt har under året uppgått till 39,8 (27,7) mnkr, vilket jämfört med 2017 är en ökning med 12 mnkr. Årets avskrivningskostna-der uppgår till 19,7 (18,9) mnkr. Ökningen beror framförallt på aktiveringen av Molla skola.
Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till totalt 529,9 (524,8) mnkr vilket understiger budgeten med 10,5 mnkr.
Intäkter
Intäkterna består av skatteintäkter och generella statsbidrag men även av intäkter från verk-samhet-erna och uppgår till totalt 664,3 (670,4) mnkr. Av intäkterna kommer 80 procent från skatteintäkter och generella statsbidrag. Resterande intäkter kommer från taxor och avgifter 3 procent, försälj-ningar av verksamheter 3 procent, driftbidrag 10 procent (framför allt från Migrationsverket), hyror och arrenden 1 procent och övrigt 4 procent.
Kostnader
För 2018 uppgick verksamhetenernas kostnader till 647,8 (628,5) mnkr. Av kommunens kostnader utgör ca 65 procent arbetskraftskostnader, vilket är en något högre andel jämfört med 2017. Näst efter arbetskraftskostnader kommer entreprenad och köp av verksamhet som står för 13 procent av kostnaderna. Värdet av personalens innestående semesterdagar uppgick vid årsskiftet till 13,7 mnkr vilket är en liten minskning med 0,1 mnkr jämfört med 2017. Av verksamhetens kostnader stod vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet för 55 procent, vilket är något högre än föregående år. Den största verksamheten är den pedagogiska som förbrukar 29 procent av verksamheternas kostnader.
Avskrivningar
Årets avskrivningskostnad uppgår till 19,7 (18,9) mnkr. Avskrivningskostnadens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag är 3,7 procent, vilket är något under den genomsnittli-ga andelen under en tioårsperiod. Med stora investeringsbehov kommer denna andel sannolikt att öka under kommande år vilket ger mindre utrymme till verksamhetens övriga behov.
Verksamhetens nettokostnad
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan lö-pande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att analysera den årliga förändring-en av skatteintäkter och gförändring-enerella statsbidrag i förhållande till verksamhetförändring-ens nettokostnader.
Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och gene-rella statsbidrag.