Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningar samt vilka implikationer det skapar. Jag kommer här att sammanfatta de viktigaste resultaten och diskutera kring dem.
Talet om val och vilja – den nya mannens giv
Att vara en ny sorts man handlar inte endast om att vara föräldraledig, utan lika mycket om att göra projektet föräldraledighet – för barnets skull. I Diskursen om en ny syn på mäns
föräldraledighet konstrueras manlig föräldraledighet därför som något som händer ”nu”
och som görs som ett aktivt val, av män som vill och väljer att vara föräldralediga. Män vill nu, enligt den nya synens diskurs, komma nära sina barn – vara närvarande. Det handlar om att vara kärleksfull, lyhörd, att ha en förmåga till nära relationer och en vilja att möta sina barns känslomässiga behov – d.v.s. egenskaper som tidigare har varit knutna till ett kvinnligt genus.
Den tydligaste motidentifikationen för subjektspositionen Den nya mannen inom denna diskurs sker inte gentemot det motsatta könet – kvinnan – utan inom könskategorin män. De egenskaper som den nya mannen strävar efter att erövra genom sin föräldraledighet, dessa har redan kvinnan. Traditionellt kvinnliga praktiker uppvärderas och ses alltså som något eftersträvansvärt. Talet om vilja och val kan här tänkas fylla som en central funktion. Att inte tala om val eller om vilja när mannen är föräldraledig skulle kunna betraktas som ett dubbelt hot mot maskuliniteten, dels genom att mannen blir passiviserad, dels genom att gränsen mellan maskulint och feminint föräldraskap i någon mån suddas ut. Genom att mannen aktivt väljer sin föräldraledighet inom denna diskurs, kan han också hålla kvar det tecken som tillhör en traditionellt manlig domän – att vara aktivt agerande och göra valet själv. På så sätt fylls också de feminina dragen inom diskursen med ett manligt innehåll.
Trots att diskursen om en ny syn på mäns föräldraledighet är påtaglig i det empiriska materialet, vill jag ändå hävda att diskursen om män som familjeförsörjare med heltidsarbete och karriärambitioner i högsta grad är levande. De diskurser som den nya och den traditionella mannens konstrueras inom, existerar sida vid sida och kämpar för att låsa
fast betydelsen på sitt eget sätt. De män som i textform träder fram i empirin lever med motstridiga diskurser som måste hanteras. Och även här – i balansen och förhandlandet mellan dessa båda diskurser – spelar talet av val och vilja en avgörande betydelse, inte minst för att öppna upp diskursen om manlig föräldraledighet och för att skapa nya diskursiva utrymmen. I detta ges positionen för den nya mannen möjlighet att vidgas, från att inte enbart omfatta föräldralediga män utan också till att omfatta män som vill vara föräldralediga eller göra föräldraledighet. Det blir då möjligt för fler män att identifiera sig som den nya sortens män – samtidigt som man lever diskursen som traditionell heltidsarbetande familjeförsörjare med karriärambitioner. Valet och viljan förefaller alltså att utgöra en diskursiv punkt där både två motstridiga diskurser kan balanseras – och där den nya mannen trots allt fortfarande kan konstrueras som traditionellt manlig i relation till det feminiserade innehåll som manlig föräldraledighet inom den nya diskursen kopplas till.
Ett exkluderande eller inkluderande projekt
I empirin tydliggörs även ett alternativt sätt att tala om mäns föräldraledighet. Där den nya diskursen har barnet i centrum för projektet pappaledighet, har denna diskurs pappan i centrum. Pappan ska vara föräldraledig för sin egen skull, som ett slags självutvecklings- eller karriärutvecklingsprojekt. Något som tidigare har setts som en belastning omkonstrueras inom denna diskurs till en tillgång. Sättet att artikulera mäns föräldraledighet på inom den alternativa diskursen kan därför ses som ett sätt att ge föräldraledigheten ett maskulint kodat innehåll.
Denna managementvariant av manlig föräldraledighet är däremot enbart till för en utvald del av befolkningen. Mäns föräldraledighet blir inom denna diskurs därför också något av ett exkluderande projekt. Detta kan jämföras med pappaledighet för barnens skull, som genom sitt fokus på relationen till barnen snarare konstrueras som ett inkluderande projekt, i alla fall gentemot barnet. Nära relationer, lyhördhet och känslomässig närhet är något som alla barn kan sägas behöva. Gemensamt för de båda diskurserna är att motidentifikationen sker inom könskategorin män. I den alternativa diskursen är mamman dessutom nästan helt osynlig. I den tidigare diskursen är det också de traditionella männen som fungerar som ”den andre”. I den alternativa diskursen är skiljelinjen istället klass och hudfärg. Föräldraledig ekvivaleras här med vit och medelklass, men däremot inte med t.ex.
arbetarklass och invandrare. När pappaledighet artikuleras som något som endast är till för en utvald elit av vita medelklassmän får det betydelse för vem som kan identifiera sig som en föräldraledig man. Många män stängs därmed ute från positionen ”föräldraledig på managementmässigt vis”.
Aktiva agenter – passiv struktur
En politiserad och strukturerad jämställdhetsdiskurs syns främst när strukturella aktörer refereras. Jämställdhet behöver enligt diskursen ökas och detta kan uppnås med hjälp av politiska interventioner. Snarare än ett mål i sig, framträder mäns föräldraledighet inom denna diskurs främst som ett medel för att uppnå jämställdhet. Och om män i de båda förra diskurserna i allra högsta grad var aktiva – genom att vilja, välja och göra föräldraledighet – konstrueras de i den politiserade jämställdhetsdiskursen snarare som passiva. De gör inte föräldraledighet, de ska bara vara det.
De artiklar i empirin som är mer av reportagekaraktär refererar inte främst till strukturella aktörer i sitt tal om manlig föräldraledighet. Istället bygger de framför allt på intervjuer med ”vanliga” föräldrar. I dessa texter syns inte heller den politiserade och strukturella jämställdhetsdiskursen. I männens eget tal om föräldraledighet i reportageartiklarna blir alltså jämställdhetsimplikationerna ganska ointressanta – och osynliga. De lyfts inte fram som en primär anledning för män att ta ut föräldraledighet. I reportagens sätt att tala om manlig föräldraledighet görs istället maskulina praktiker till feminina – och traditionellt feminina praktiker till maskulina. Manlig föräldraledighet handlar i praktiken alltså inte om att göra jämställdhet mellan könen. Snarare görs det till ett projekt i barnens – eller männens egen – tjänst.
Jämställdhet som förutsättning för nya diskursiva utrymmen
Trots det paradoxala förhållande som påvisas mellan den nya synen på mäns föräldraledighet och den strukturella diskursen, tror jag att den strukturella och politiserade
jämställdhetsdiskursen till stor del har varit en förutsättning för diskursen om en ny syn på mäns föräldraledighet. Inom den strukturella och politiserade diskursen antas att mäns
ökade uttag av föräldraledighet leder till en ökad jämställdhet (Bekkengen 1999:44, Bekkengen 2003:181, Bäck-Wiklund & Bergsten 1997:17f, Chronholm 2004:29, Klinth
2003:23f, Klinth 2005 m.fl.). Den strukturella och politiserade jämställdhetsdiskursen finns också inbyggd i föräldraförsäkringssystemet. Som alla diskurser pekar den ut vad som ses som ”sant”, ”förnuftigt” och ”gott” (Börjesson 2003:16ff). Detta gäller inte minst för mäns föräldraledighet. Diskurser styr vilka uppgifter som ekvivaleras med män respektive kvinnor – ja till och med vilka uppgifter som är möjliga för män och kvinnor.
Den politiserade och strukturella jämställdhetsdiskursen som följdes av s.k. könsneutrala riktlinjer för föräldraledighet på 1970-talet möjliggjorde nya och förändrade praktiker för män och kvinnor (Klinth 2005:207). Om denna jämställdhetsdiskurs inte skapat pappaledighet hade diskursen om en ny syn på mäns föräldraledighet inte heller varit möjlig. Trots detta har en materialisering av jämställdhetsdiskursen till viss del uteblivit. Visserligen är diskussionen om mäns föräldraledighet i allra högsta grad levande. En tydlig effekt av diskursen är t.ex. införandet av två s.k. pappamånader i föräldraförsäkringen. Men mäns uttag av föräldraledighet är fortfarande långt ifrån den eftersträvansvärda hälften. Den stannar på runt 20 procent. Statistik från Riksförsäkringsverket visar samtidigt att det framförallt är högutbildade män som har ett högre uttag av föräldraledighet. De tio procent av landets pappor som idag inte tar ut någon föräldrapenning alls, har mycket lägre inkomster och utbildningsnivå än genomsnittet. En större andel pappor i denna grupp är även födda utomlands11.
Så trots en institutionaliserad praktik, alltså möjligheten för män att vara föräldralediga genom lagstiftning, verkar inte detta ha gett förändrade praktiker varken i hemmet, på arbetsplatsen eller – minst av allt – på det strukturella planet. Uppsatsens resultat tyder däremot på att olika former av diskursiva rekonstruktioner håller på att omförhandla manlig föräldraledighet till ett projekt som kan göras antingen i barnens eller i männens tjänst. En starkare diskurs om en ny syn på mäns föräldraledighet förefaller alltså ge ett större utrymme för män att vara föräldralediga – i alla fall genom vissa diskursiva praktiker för vissa sociala och etniska grupper. Vilka implikationer det framöver kan tänkas få för de politiserade jämställdhetsmålen som ligger inbakade i föräldraförsäkringen – och bär på ideal om lika villkor för alla – utgör därför en intressant forskningsfråga för framtiden.
11
7 Referenslista
Ahrne; Göran/Roman, Christine (1997) Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om
arbete och pengar i familje. Rapport till Utredningen om fördelning av ekonomisk makt
och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, SOU 1997:139. Stockholm: Fritzes Alstam, Kristina (2006) Män och mammor. Diskursanalys av kön och föräldraskap. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, C-uppsats
Alvesson, Mats/Sköldberg, Kaj (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bekkengen, Lisbeth (1996) Mäns föräldraledighet – en kunskapsöversikt. Karlstad: Högskolan i Karlstad, Samhällsvetenskap, Jämställdhetscentrum. Arbetsrapport 96:12 Bekkengen, Lisbeth (1999) ”Män som ’pappor’ och kvinnor som ’föräldrar’” i
Kvinnovetenskaplig tidskrift 1999:1. Stockholm
Bekkengen, Lisbeth (2002) Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i
arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber
Bekkengen, Lisbeth (2003) ”Föräldralediga män och barnorienterad maskulinitet” i Johansson, Thomas/Kuosmanen, Jari (red.) (2003) Manlighetens många ansikten – fäder,
feminister, frisörer och andra män. Malmö: Liber
Bekkengen, Lisbeth (2005) ”Mannens föräldraledighet – kvinnans beslut eller anpassning? Om konsekvenser av olika forskningsmetoder” i Forsberg, Christina/Grenhol, Christina (red) …och likväl rör det sig. Genusrelationer i förändring. Karlstad: Karlstad University Press
Burr, Vivien (1995) An Introduction to Social Cunstructionism. London: Sage
Bäck-Wiklund, Margareta/Bergsten, Birgitta (1997) Det moderna familjelivet. En studie av
familj och kön i förändring. Natur och Kultur
Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner. En slags metodbok. Lund: Studentlitteratur
Chronholm, Anders (2004) Föräldraledig pappa. Mäns erfarenheter av delad
föräldraledighet. Göteborg: Department of Sociology, Göteborg University
DN. DN i siffror. URL http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602&a=493183 (hämtad 2008-10-20)
DN. Om tidningen. URL http://www.dn.se//DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602 (hämtad 2008-10-20)
Foucault, Michel (1993) Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Försäkringskassan (Publicerad 2008-09-02) Statistik och analys. Föräldrapenning. URL http://forsakringskassan.se/omfk/analys/barnfamilj/foraldrap/ (hämtad 2008-09-10) GP. Info om GP. URL http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=721&a=431599 (hämtad 2008-10-20)
Hagström, Charlotte (1999) Man blir pappa. Föräldraskap och maskulinitet i förändring. Lund: Nordic Academic Press
Hobson, Barbara (2004) ”Pappavänligt samhälle. Faderskap, papparoll och pappor i välfärdssamhällen” i Florin, Christina/Bergqvist, Christina (red.) (2004) Framtiden i
samtiden: könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden. Stockholm: Institutet för
framtidsstudier
Johansson, Thomas/Klinth, Roger (2007) ”De nya fäderna. Om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner” i Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007. Malmö: Malmö högskola
Klinth, Roger (2002) Göra pappa med barn. Den svenska pappapolitiken 1960-1995. Umeå: Borea
Klinth, Roger (2005) ”Pappaledighet som jämställdhetsprojekt” i Forskarrapporter till
Jämställdhetspolitiska utredningen, SOU 2005:66. Stockholm: Statens offentliga
utredningar
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lakoff, George (1995), ”Metaphor, Morality, and Politics, Or, Why Conservatives have Left Liberals In the dust.” Social Research, Vol. 62 (2): 177–213
Neumann, Iver B (2003) Mening. materialitet. Makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Plantin, Lars (2003a) ”Det ’Nya faderskapet’ – ett faderskap för alla? Om kön, klass och faderskap” i Johansson, Thomas/Kuosmanen, Jari (red.) (2003) Manlighetens många
ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra män. Malmö: Liber
Plantin, Lars (2003b) ”Mäns föräldraskap” i Johansson, Thomas/Kuosmanen, Jari (red.) (2003) Manlighetens många ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra män. Malmö: Liber
Plantin, Lars/Månsson, Sven Axel (1999) Mäns föräldraskap. Om faderskap och manlighet
i ett livsperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete,
Rapport 1999:6
RFV (2000) Båda blir bäst – Attityden till delad föräldraledighet. RFV Redovisar 2000:1. Riksförsäkringsverket. URL http://forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/red0001.pdf (hämtad 2008-09-10)
RFV (2002) Spelade pappamånaden någon roll? Pappornas uttag av föräldrapenning. RFV Analyserar 2002:14. Riksförsäkringsverket. URL
http://forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/ana0214.pdf (hämtad 2008-09-10) Thurén, Torsten (1998) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Tidningsstatistik AB. Upplagor och siffror: Topplistor. URL
http://www.ts.se/Public/PDF/Upplagestatistik/dags_08_22feb.pdf (hämtad 2008-10-14)
Vetenskapsrådet (årtal saknas) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. URL
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf (hämtad 2008-10-15)
Wagner, Ina/Wodak, Ruth (2006) ”Performing success: identifying strategies of
self-presentation in womens’s biographical narratives” Discourse & Society Vol 17(3): 385-411 Winther Jørgensen, Marianne/Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentitteratur
Analysmaterial
DN (2005-10-25a) Isländska män avskedas när den är hemma med barnen av Gunnarsson, Helena. URL htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=478774 (hämtad 2008-11-03)
DN (2005-10-25b) Klent stöd för kvoterad föräldraledighet av Brors, Henrik. URL htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=478769 (hämtad 2008-11-03)
DN (2005-10-25c) Pappor vill att föräldrar ska bestämma över ledigheten av Gunnarsson, Helena. URL htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=478772 (hämtad 2008-11-03)
DN (2005-10-25d) Ändrade regler kan förändra könsroller eller minska valfrihet. URL htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=478769&maNo=0 (hämtad 2008-11-03)
DN (2006-11-15) Babystim av Arvidsson, Henrik. URL
htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=588845 (hämtad 2008-11-03)
DN (2006-06-28) Ekonomin styr inte föräldraledigheten av Letmark, Peter. URL
htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=666025 (hämtad 2008-11-03)
DN (2007-11-11a) Föräldraledig på pappors vis. Dagens Nyheter, Söndag.
DN (2007-11-11b) Världen över är det främst mammorna som tar hand om barnen. Duger
inte männen? Jovisst, säger journalisten Dan Josefsson. Och ger argumenten som berövar de frånvarande papporna deras sista ursäkter av Josefsson, Dan. Dagens Nyheter, Söndag
DN (2008-05-25a) Bonus ändrar inget av Flood, Linda. URL
htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=772603 (hämtad 2008-11-03)
DN (2008-05-25b) Pussel för nyblivna föräldrar av Crofts, Maria. URL http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=772602 (hämtad 2008-11-30)
DN (2008-05-25c) Så kan du tjäna på de nya föräldrareglerna av Crofts, Maria. URL htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=772604 (hämtad 2008-11-03)
DN (2008-05-25d) Vårdnadsbidrag kan ge 3.000 av Crofts, Maria. URL
htttp://www.dn.se/Dnet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=772606 (hämtad 2008-11-03)
GP (2006-09-03) Konsten att leva småbarnsliv i lagom tempo av Andersch, Katarina.. URL
https://web-retriever-info-com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=0508 02200609033911509&serviceId=2 (hämtad 2008-11-03)
GP (2007-07-01a) Den delade ledigheten blev något annat…av Corneliusson, Marie. URL
https://web-retriever-info-com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=0508 02200707014985025&serviceId=2 (hämtad 2008-11-03)
GP (2007-07-01b) Taket utan effekt för pappalediga – höginkomsttagare är mest hemma
med barnen trots att de förlorar mest ekonomiskt av Corneliusson, Marie. URL
https://web-
retriever-info-com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=0508 02200707014985025&serviceId=2 (hämtad 2008-11-03)
GP (2007-11-04b) ”Jag vill vara närvarande” av Lindqvist, Åsa. Göteborgs-Posten, del 3. GP (2007-11-04c) ”Jag är glad över privilegiet” av Lindqvist, Åsa. Göteborgs-Posten, del 3.
GP (2007-11-04d) ”Karriären får jag ta sedan” av Lindqvist, Åsa. Göteborgs-Posten, del 3.
GP (2008-04-06a) Barnledighet kan bli dyr. Lägre tjänstepension och risk att jobbet -
…försvinner av Sköld, Maria. URL
https://web-retriever-info-com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=0508 02200804066585101&serviceId=2 (hämtad 2008-11-03)
GP (2008-04-06b) Tankarna på jobbet långt borta av Sköld, Maria. URL https://web-
retriever-info-com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=0508 02200804066585102&serviceId=2 (hämtad 2008-11-03)
GP (2008-09-16a) De isländska männen bäst i Europa på att ta ut pappaledighet av Eriksson, Mathias. Göteborgs-Posten, del 1.
GP (2008-09-16b) Hallå! av Torgny, Karin. Göteborgs-Posten, del 1.
GP (2008-09-16c) Josef Lane väljer att stanna hemma med barnen av Eriksson, Matihias. Göteborgs-Posten, del 1.