Sammanfattning och slutsats - Från skiss till skiss

5.1 Sammanfattning

I den här uppsatsen har jag sökt sammanföra två skilda förståelser för vad en skiss kan vara, eller snarare hur en skiss kan vara. De två förståelserna har sina ingångar i dels Ragnar Josephsons klassiska konsthistoriska verk Konstverkets födelse, dels Marcia Sá Cavalcante Schubacks samling filosofiska essäer Att tänka i skisser. Josephsons verk avhandlar en konstgenetisk syn på hur en skiss fungerar som en del i process där ett konstverk tar form medan Sá Cavalcante Schubacks essäer använder skissen som en metafor för ett

fenomenologiskt kommande till form. Jag har velat sammanföra dessa två kronologiskt och disciplinärt skilda teoretiker kring just begreppet form och där har jag tagit hjälp av

konstvetaren Henri Focillons tankar kring just form i verket The life of forms in art. Focillon menar att formerna lever det vill säga de är i ständig rörelse. Denna rörelse består enligt Focillon av den konstanta rörligheten i förståelsen av formerna och dess betydelser. Även Josephsons tankar rör sig kring just rörelse. Från konstnärens idé till skissprocessen och sedan till det färdigställda konstverket. En rörelse från det formlösa till det formade. Sá Cavalcante Schubacks fenomenologi behandlar även den rörelse i form av rörelsen till formen. Här kan form förstås som den uppfattning en betraktare har av ett ting och att förstå rörelsen till formen är att förstå hur sagda uppfattning tagit form.

I uppsatsen applicerar jag teorierna på Chapelle du rosaire i Vence vilket Henri Matisse formgett och utsmyckat. Genom att studera det specifika (kapellet) hoppas jag kunnat säga något om det allmänna (skissen).

Uppsatsens analysavsnitt berör först skisser och förstudier och sedan de ”färdiga” konstverken och kyrkorummet. I analysens första del belystes först en serie studier där Matisse tecknat händer sedan två stycken skisser till väggmålningen S:t Dominic och sist två maquetter till kapellets glasmålningar samt modeller av kyrkorummet. Här diskuterade jag Josephsons tankar om hur studier av tidigare konstverk leder till att konstnären tar ”steget ur förebilden” och skapar sin egen stil och applicerar sitt eget formspråk. Den tanken fick föra en dialog med Sá Cavalcante Schubacks tankar kring det abstrakta och abstraktionen. I analysens andra avsnitt har jag låtit kyrkorummet utgöra den bild som analyseras utifrån premissen att det skisserar eller närvarogör något. Analysens sista del rör det som Sá Cavalcante Schuback kallar för utrymmet mellan begrepp och bild. I hennes text tar detta mellan skissens uttryck. Här försöker jag vidga detta mellan genom att läsa tänka det i relation till Josephson och den konstnärliga materiella skissen.

46 5.2 Slutsats

Uppsatsens resultat kan ses som grunden till en vidare utforskning av skissens vad och hur. Jag har varken presenterat eller haft ambitionen att presentera någon slutgiltig definition av vad en skiss är eller hur en skiss fungerar.⁹² Istället har jag fört en diskussion där verk och teorier haft ett utbyte med varandra i förhoppningen om att kunna visa hur skissbegreppet går att vidga. Uppsatsens analysobjekt- skisserna och förstudierna samt själva Chapelle du

rosaire har varit fruktbart att föra in i dialog med den presenterade teorin. I uppsatsen tycker

jag mig ha kunnat se hur de begrepp och idéer jag valt att diskutera gått att förankra i

skisserna, de färdiga konstverken och kyrkorummet som helhet. Det har även varit lönsamt att låta Josephsons och Sá Cavalcante Schubacks teorier mötas och föra en dialog. Det har

framförallt lett till en omläsning av Josephsons Konstverkets födelse. Jag anser att när hans verk lästs sida vida sida med Sá Cavalcante Schubacks så har en ny förståelse både för texten och för vad en skiss kan vara och göra vuxit fram.

Min analys resulterar i att skissen, vare sig den används som en metafor för ett tankesätt eller som en arbetsprocess, är något rörligt. Rörelsen till form är det som förenar skissen. I konstnärens skiss rör det sig om en process där något tar form som sedan blir en del av ett konstverk. Focillon talar om rörelse i den mån att förståelsen för formerna och deras uttryck är satt i ständig rörelse medan rörelsen hos Sá Cavalcante Schuback utgör ett framträdande. Blicken ska vändas till tinget för att förstå på vilket sätt det kommit att inneha den form det har. Skissen fungerar alltså som en framarbetning av form för både Josephson och Sá

Cavalcante Schuback. Båda söker efter den process där formen framvuxit eller framträtt. Den ena söker det i skisserna och den andra i tanken och förståelsen av tingen. Jag har försökt visa i uppsatsen hur skissbegreppet går att sträcka ut och inkludera både begrepp och bilder.

Skissen blir på så vis ett framträdande och ett blivande – ett kommande till form.

Huruvida det är möjligt att definiera vad en skiss är kan och bör såklart diskuteras men det finns inte utrymme för den diskussionen i den här uppsatsen.

Litteratur

Alighieri, Dante, Den gudomliga komedin, Övers. Mikael Argenziano, Stockholm: Vulkan, 2014

Barr, Alfred Hamilton, Matisse: his art and his public, New York: Museum of Modern Art, 1951

Bergholtz, Ralph, Glasmålning och nutida arkitektur, Paletten, 1955 nr.1, s.16-17

Bock-Weiss, Catherine C., Henri Matisse: a guide to research, New York: Garland, 1996 Focillon, Henri, The life of forms in art, New York: Zone Books, 1989 [1948]

Fuchs, Helen, Glasmåleri, modernitet och modernism: studier i glasmåleriets (konst)historia

1851-1955, Lund: Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet, 2005

Grammont, Claudine, ”The object as actor”, Burnham, Helen & McBreen, Ellen (red.),

Matisse in the studio, Boston: Museum of fine arts, 2017

Honour, Hugh & Fleming, John, A world history of art, Rev. 7. ed., London: Laurence King, 2009

Hård av Segerstad, Ulf, Abstrakta kyrkfönster, Paletten, 1953 nr.3, s 120-121

Janson, Horst Woldemar, Janson's history of art: the western tradition, 7th ed., Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, 2007

Josephson, Ragnar, Konstverkets födelse, 3:e uppl., Stockholm: Natur och Kultur, 1946 [1940]

Kennedy, Trinita (red.), Sanctity pictured: the art of the Dominican and Franciscan orders in

Renaissance Italy, London: Philip Wilson, 2014

Langdon, Gabrielle, ”A spiritual space: Matisse’s chapel of the dominicans at Vence”,

Zeitschrift für Kunstgeschichte, 51, 1988, s. 542-573

Matisse, Henri, Jazz, München: Prestel, 2001

Matisse, Henri, Om konst, Övers. Carl G. Liungman, Stockholm: Raster, 1997 [1972]

Matisse, Henri, Marie-Alain Couturier & Louis-Bertrand Rayssiguier, The Vence Chapel: the

archive of a creation, Milano: Skira, 1999

Matisse, Henri, Chapelle du rosaire des dominicaines de Vence, Vence, 1951 Néret, Gilles, Matisse, Övers. Lisa Davidson, London: Cromwell, 1993

Sá Cavalcante Schuback, Marcia, Att tänka i skisser: essäer om bildens filosofi & filosofins

Schneider, Pierre, Matisse, London: Thames and Hudson, 1984

Stokstad, Marilyn, Cateforis, David & Addiss, Stephen, Art history, 2nd ed., New York: Prentice-Hall, 2002

Ville de Vence, ”The rosaire chapel”, http://www.vence.fr/the-rosaire-chapel?lang=en, Hämtad 15-01-2018.

Bilder

Bild 2 Planritning, Foto Gotthard Jedlicka

Bild 8 Henri Matisse, Studier av händer trol. efter Grünewald, Svart bläck på rutat papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 9 Henri Matisse, Studier av händer trol. efter Dürer, Svart bläck på rutat papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 10 Henri Matisse, Skiss till S:t Dominicus hand 1, Svart bläck på rutat papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 11 Henri Matisse, Skiss till S:t Dominicus hand 2, Svart bläck på rutat papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 12 Henri Matisse, Studie av S:t Dominicus efter Fader Couturier, Blyerts på papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 13 Henri Matisse, Skiss till S:t Dominic, Svart bläck på rutat papper, Chapelle du Rosaire, Vence, 2017, Foto Författaren.

Bild 14 Henri Matisse, Modell till tidig iteration av Chapelle du rosaire, Kartong, Chapelle du rosaire, Vence, 2017, Foto författaren.

Bild 15 Henri Matisse, Modell av Chapelle du rosaire, Kartong, Chapelle du rosaire, Vence, 2017, Foto författaren.

Bild 16 Henri Matisse, Crockery on a table, 1900, Olja på duk, 97x82 cm, Eremitaget, Sankt Petersburg, https://www.arthermitage.org/Henri-Matisse/Crockery-on-a-Table.html, Hämtad 14-01-2018

In document Från skiss till skiss (Page 45-49)