Sammanfattning och slutsats

Syftet med studien var att studera vilka tankar kring barns lärande och utveckling som ligger bakom förskolegårdens utformning och användning. Samt hur en förskolas utegård används av barn och pedagoger.

Förskolegården vi besökte har varierade vegetation. Den innehåller såväl öppna som plana ytor som vegetation och kuperad mark. Barnen erbjuds inte bara leksaker och klätterställningar, utan även naturmaterial i form av träd, stubbar och löv att själva skapa sina lekredskap utifrån. Pedagogerna anser att gården är för liten, men observationerna visar att inte hela gården utnyttjas av barnen. Något som uppmärksammades genom intervjuerna var att personalen inte varit med och utformat förskolegården i så stor utsträckning, utan det var de som en gång byggde gården som utformade den. Däremot är pedagogerna delaktiga i beslut som rör det materialet som finns i förråden som exempelvis, spadar, hinkar samt bilar. Intervjupersonerna ser på förskolegården som en viktig del för barns utveckling och lärande. Pedagogerna anser att gården har möjligheter för barnen att exempelvis träna sin motorik samt ge utrymme för olika lekar. Dahlgren m.fl. (2007:23-24) menar att utomhusvistelser främjar barns motoriska utveckling, är bra för barnens hälsa samt att det främjar koncentrationsförmågan. Rörelsefriheten är större utomhus än inomhus.

34

Barnen använde vid observationstillfällena gärna det material som förskolan erbjöd, och vi såg att barnens aktiviteter ofta utgick från leksakerna och redskapen. De flesta barn hämtade material från förrådet i större utsträckning än de använde naturmaterialet. Vygotskij menar att människor är i behov av hjälpmedel som blir ett stöd för människors tänkande (Strandberg, 2006:30). Observationerna visade att barnen använde det färdiga materialet som fanns i förrådet som verktyg för sitt tänkande eftersom det materialet redan hade ett förutbestämt användningsområde som barnen inte själva behövde tillskriva. Däremot kunde barnen efter en stund även använda naturmaterialet i sina lekar men de flesta krävde det färdiga materialet till en början av leken vilket Vygotskij kallar för verktyg. Men Vygotskij menar även att platser där barn vistas på måste ha utrymme för barns tankar och idéer samt så barnen kan utföra dessa aktiviteter. På förskolegården finns det mycket färdigt material inte bara i förrådet utan även lekredskapen på gården. Vygotskij hävdar emellertid att för mycket färdigt material kan motverka barnens kreativitet. Vi tyckte oss kunna se att det färdiga materialet gjorde så att barnens tankar och idéer inte kom fram i så stor utsträckning utan det färdiga materialet tog över och styrde vad barnen lekte med (Strandberg, 2006:35). Barnen lekte mestadels könsuppdelat och de lekte inte ofta med barn från någon annan avdelning under utevistelsen. Precis när barnen kom ut på gården och hade hämtat material från förrådet befann sig de flesta barnen nära pedagogerna i mitten av gården vilket kan bero på att barnen inte riktigt visste vad de skulle göra. När barnen sedan har kommit på vad de ska göra förflyttar några av de äldre barnen sig längre bort till andra platser. Kanske beror detta precis som respondenterna berättade, på att barnen vill leka mer distanserat från pedagogerna.

Utifrån observationerna kunde vi inte se att pedagogerna använde sig av planerade aktiviteter utan den fria leken prioriterades på gården. Vi kunde utläsa att om pedagogerna engagerade sig i någon av barnens aktiviteter på gården blev det större uppslutning kring de aktiviteterna. Vi tolkade detta som att barnen tyckte det var roligt när pedagogerna lekta med dem. Men trots detta var inte pedagogerna så särskilt aktiva på gården. Pedagogerna framhöll vid intervjuerna att om de gick till skogen använde de sig mer av planerade aktiviteter än vad de gjorde om de befann sig på gården. Vygotskij menar att det är viktigt att pedagoger är i dialog och samspel med barnen. Han hävdar att det är av stor vikt att det sker samspel inte bara mellan barnen utan även mellan barn och pedagoger. Det är detta som Vygotskij menar är en stor bidragande faktor som leder till ökad utveckling och lärande hos barn (Strandberg, 2006:49) Barnen får inte endast frisk luft utomhus utan möjligen så är det så att barnen blir sedan lugnare vid inomhusvistelsen eftersom utegården erbjuder barnen att vara fysiskt aktiva. Därför är det av stor vikt att samtliga pedagoger tänker igenom hur utemiljön används

35

och försöker se utevistelsen som en plats för barns lärande. Barn får genom att vara utomhus möjligheter att uppleva en del praktiska saker som inte är genomförbara inomhus. Förskolegården behöver inte endast vara en lekplats utan den ska även ses som en resurs i barns lärande och utveckling. Den ska vara en plats där det sker ett samspel mellan människan och naturen där lärande sker i verkligheten. Att få upptäcka och lära genom att odla, klättra och genom att leka skapar en ytterligare mening för lärandet. Vygotskij menar att barnens relation till miljön varierar beroende på vilka aktiviteter som barnen uträttar. Miljön är inget neutralt för barn, det finns alltid antingen kunskap, känslor eller värderingar i den. När barnen är aktiva i den miljön som de befinner sig i använder de det som är vikigt för att de ska utvecklas (Strandberg, 2006:19-20). Det behövs utvärderingar kring hur utegården är utformad och hur den kan utvecklas för att stimulera barn till lärande och nyfikenhet. Det är även viktigt att barn får tillåtelse till att leka fritt för att på så sätt utveckla den sociala kompetensen och träna sin självständighet. Det är även bra om pedagogerna är med i olika aktiviteter för att vidareutveckla barnens sociala regler men också för att bidra med ny kunskap till gruppen. Precis som inomhus så behövs det utomhus ett allsidigt material som barnen kan använda sig av.

Vi såg genom intervjuer och observationer att idag kan det förefalla som om en förskola ofta består av för lite personal till följd av besparingar. Det krävs ändå att pedagoger finner lösningar på hur de på bästa sätt kan arbeta med gruppen såväl inomhus som utomhus har vi lärt oss av studien. Studiens syfte och frågeställningar anser vi att vi fått besvarat genom våra intervjuer och observationer. Förskolegården borde prioriteras mer än vad den gör, vi har förstått att gården är av betydelse för barns lärande och utveckling. Några viktiga saker som förskolegårdar bör ha är kuperade ytor, utrymme så barnen kan träna sin motorik samt växtligheter. Materialet är av stor betydelse för vad barnen väljer att göra på gården, därför bör materialet och gårdens utformning få en betydande roll för pedagogerna när de planerar utomhusverksamheten.

36

5. Diskussion

I diskussionen kommer vi att kritiskt granska val av metoder samt presentera nya frågor som uppstått under samt efter studiens gång.