I den här uppsatsen undersöks hur ordet apartheid används i svensk samtida tidningstext, när det inte avser det tidigare politiska systemet för rassegregation i Sydafrika.
I beskrivningen av ordet och av hur dess betydelse modifieras används betydelsekomponenter (jfr Saeed 2016:259). Den grundläggande betydelsen definieras som [ÅTSKILLNAD], [STRUKTURELL], [DISKRIMINERING], [POLITISK], [BASERAT PÅ RAS] och
[SYDAFRIKA].
Studien är en korpusundersökning genomförd i Språkbankens gränssnitt Korp. Materialet är en korpus bestående av tidningstext från korpusarna GP 2001–2013 och Webbnyheter 2001–2013, med text från tidningarna Göteborgsposten, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
En sökning på lemgrammet apartheid, inklusive sammansättningar med apartheid som för- eller efterled gav totalt 2 178 förekomster av ordet apartheid. En manuell genomgång av samtliga träffar sorterade ut de 326 träffar som inte syftar på rassegregationen i Sydafrika, och som utgör studiens primära material. Korpusbeläggen har sedan analyserats dels utifrån dess språkliga form, dels utifrån vilka fenomen som är måldomän för den metaforiska användningen.
I studiens första del undersöks språklig form. Av de 326 förekomsterna är 156 sammansättningar, de flesta av dem med apartheid som förled. De mest frekventa är
apartheidsystem, apartheidstat och apartheidliknande. Bland sammansättningarna med apartheid som efterled är könsapartheid den enda sammansättningen som förekommer med
en hög frekvens, 22 av 36. Generellt om sammansättningarna med apartheid som efterled är slutsatsen att förledet kan användas för att bestämma grunden för apartheid, som i till exempel könsapartheid och generationsapartheid eller för att beskriva en domän, som i
fotbollsapartheid eller bensinmacksapartheid.
De attribut som förekommer tillsammans med apartheid har funktionen att på något sätt modifiera eller nedtona metaforen. Ett slags, en form av och en sorts är exempel på konstruktioner som distanserar användningen från grundbetydelsen. Att användningen distanseras från grundbetydelsen blir också fallet med attribut som mer explicit modifierar betydelsen, attribut som global, amerikansk och social förändrar en eller flera betydelseaspekter och poängterar på så sätt att det är fråga om en metafor.
Den andra delen av studien sorterar korpusbeläggen efter måldomän. De generella slutsatserna är att måldomänen finns inom det politiska fältet och att fenomenen som benämns är geografiskt spridda över världen. Den klart vanligaste måldomänen är Israel/Palestina (110 av 296). Därefter är kategorierna, efter fallande frekvens, etniska/religiösa/nationella grupper (48), kön (38), migration och integration (31), rassegregationen i USA (17), ekonomiska
förutsättningar (10), arbetsmarknad (4), bostadssegregation (4) och övrigt (34). Utöver dessa
metaforiska belägg finns också 30 stycken belägg som uttrycker explicita analogier med adjektivet apartheidliknande och verbet likna. Även bland dessa är Israel/Palestina den dominerande domänen.
Gemensamt för bruket av apartheid som metafor är att betydelsekomponenterna [ÅTSKILLNAD], [DISKRIMINERING] och [STRUKTURELL] överförs till måldomänen. Komponenterna [BASERAT PÅ RAS] och [POLITISK] varierar beroende på måldomän. Slutsatsen
är alltså att apartheid används om fenomen som segregerar grupper (av människor) och där det finns ett ojämlikt förhållande mellan grupperna. Grunden för uppdelningen är i mer än hälften av fallen baserad på människors etniska, religiösa och/eller nationella tillhörighet, men det kan också vara andra definitioner, som kön och migration/integration. Måldomänerna finns inom det politiska fältet, men är inte alltid medvetet politiskt orsakade genom till exempel lagstiftning eller diskriminerande regelverk.
En jämförelse med studierna Ängsal (2017) och Månsson (2017) visar att språkbruket i svenskan och tyskan i hög utsträckning liknar varandra. Metaforisk användning utgör en ungefär lika stor det av det totala antalet förekomster av Apartheid/apartheid och de måldomäner som benämns med orden motsvarar varandra. Detta, tillsammans med att metaforisk användning finns i ordböcker i engelska och franska, talar för utvidgad betydelse och metaforisk användning är etablerat också i det internationella språkbruket.
Referenslista
Korpus
Språkbanken. Korp. https://spraakbanken.gu.se/korp/
Mediearkivet. http://web.retriever-info.com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive?
Litteratur
Caron, David 2005: AIDS/Holocaust: Metaphor and French Universalism. L’Esprit Créateur 45(3). John Hopkins University Press. S. 63–73. http://muse.jhu.edu/article/265011 (hämtad 2018-04-07).
Den danske ordbog = Danske Sprog- og Litteraturselskab (2004–). Den danske ordbog
[Elektronisk resurs] : moderne dansk sprog : [DDO]. Köpenhamn: Det Danske Sprog- og
Litteraturselskab.
Duden Online. http://duden.de (hämtad 2017-11-21).
Ekberg Lena 1993: Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad användning. I: Språk och
Stil 3. S. 105–139.
Giliomee, Hermann 2003: “The Making of the Apartheid Plan, 1929–1948”. I: Journal of
South African Studies 29.2. S. 373–392.
Johansson Lars-Erik & Karlsson, Anna Malin 2017: Från korrelation till konstruktion. Om språkvetarna och det sociala, från variationslingvistik till diskursanalys. I: Håkansson, David & Karlsson, Anna Malin: Varför språkvetenskap. Kunskapsintressen, studieobjekt
och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur.
Le Grand Robert = Dictionnaires Le Robert - Le Grand Robert de la langue française. http://grand-robert.lerobert.com (hämtad 2017-11-28).
McMahan April M.S. 1994: Understanding language change. Cambridge: Cambridge Univ. Press.Melin, Lars & Parkvall, Mikael 2016: Laddade ord. 1. uppl. Stockholm: Morfem. Modras, Ronald 1995: The Holocaust As A Metaphor For Evil: Responsibility And The
Church. I: Proceedings of the Catholic Theological Society of America Vol. 50 (1946–). Catholic Theological Society of America. Tillgänglig https://ejournals.bc.edu/ojs/index.php/ctsa/article/view/4071/3639 (hämtad 2018-04-08) Månsson, Ninnie 2018: Apartheid als Metapher. Eine Korpussstudie deutscher Medientexte
1994–2014 (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer,
Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55062/1/gupea_2077_55062 _1.pdf (hämtad 2018-04-06)
Ne.se. Apartheid. https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5 ng/apartheid (hämtad 2018-03-21)
Ne.se. Medborgarrättsrörelsen. https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/ encyklopedi/l%C3%A5ng/medborgarr%C3%A4ttsr%C3%B6relsen (hämtad 2018-04-29) Niehr, Thomas 2014: Einführung in die Politolinguistik.Gegenstände und Methoden.
Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Ohlsson, Erik 2018: Nu vågar de saudiska kvinnorna tro på ett friare liv. I: Dagens nyheter. 2018-04-01. S. 6–11.
Oxford Dictionairies. https://en.oxforddictionaries.com/definition/apartheid (hämtad 2018-05-27).
Pappas, Christos 2003: Metaforer i det politiska språket: en studie av de socialdemokratiska
millennieskiftet. Diss. Stockholm: Univ. https://pubs.sub.su.se/5972.pdf (hämtad 2018-04-
06).
Saeed, John I. 2016: Semantics. 4. ed. Chichester: Wiley Blackwell.
SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik 1999: Svenska akademiens
grammatik. 1. uppl. Stockholm: Svenska akad. https://svenska.se/SAG.pdf (hämtad 2018-
04-22)
saolhist.se. SAOLhist.
SO = Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien 2009. Stockholm: Norstedts. Språkbanken. Korp. https://spraakbanken.gu.se/korp/
Språktidningen 2013: Veckans nyord: valutaapartheid.
http://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-valutaapartheid (hämtad 2018-03-12)
Stern 2008: Metaphor, Semantics, and Context. I Gibbs, Raymond W. Jr. The Cambridge
handbook of Metaphor and Thought. New York. Cambridge University Press. S. 262–279.
Svanlund, Jan 2001: Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i svenskans vikt- och
tyngdmetaforer. Diss. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.
Sjöström, Sören 2001: Semantisk förändring: Hur ord får nya betydelser. Lund: Studentlitteratur.
United Nations 1973: International Voncention on the Suppression and Punishment of the
Crime of Apartheid. Adopted by the General Assembly of the Unites Nations on 30 November 1973. URL: https://treaties.un.org/doc/publication/unts/volume%201015 /volume-1015-i-14861-english.pdf (hämtad 2017-10-23).
United Nations 2017: Israeli Practices towards the Palestinian People and the Question of
Apartheid. Beirut: ESCWA, Palestine and the Israeli Occupation, Issue No. 1.
https://www.middleeastmonitor.com/wp-
content/uploads/downloads/201703_UN_ESCWA-israeli-practices-palestinian-people- apartheid-occupation-english.pdf (hämtad 2017-11-05).
Ängsal, Magnus P. 2017: „Sprach- und Geschichtsgebrauch. Apartheid-Analogien in deutschen Medientexten nach 1994“. I: Acta Germanica. German Studies in Africa, 45. S. 74–89.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se