Denna kvalitativa studie handlar om pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Tidigare forskning har visat att språket är människans viktigaste kulturella redskap, språk kan innebära mer än bara det verbala språket. Forskningen om flerspråkighet har visat att pedagoger har en central roll i barns utveckling och lärande. Det har också visat att det är viktigt att pedagogerna utmanar barnen för att barnen ska utveckla sitt språk. Barns identitet hänger samman med deras språkutveckling, det är därför av stor vikt att barnen också ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Den pedagogiska miljön och materialet är också av stor vikt för språkutvecklingen, miljön ska därför uppmana till lek då lärandet sker i leken.
Samspel och kommunikation mellan pedagoger och barn är den röda tråden som finns i lärande processen för flerspråkiga barns språkutveckling.
För att besvara studiens frågeställningar gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer för att kunna få en helhet på resultatet. Resultatet av denna studie visar att flerspråkighet inte endast innebär att man behärskar mer än ett språk, utan det som framkom från pedagogerna var att flerspråkighet innebär alla språk både verbalt och icke-verbalt. Resultatet visade också att pedagogerna använder sig av alla möjliga pedagogiska material för att stimulera barnens språkutveckling. Det visade också att det inte behövs särskilda pedagogiska material för att de flerspråkiga barnen ska lära sig det svenska språket, utan det räcker med att pedagogerna talar tydligt med barnen. De flerspråkiga barnen har samma utgångspunkter som alla andra barn att lära sig ett nytt språk. Däremot uttryckte pedagogerna en stark vilja till att det bör finnas modersmålsundervisning för alla barn. Utveckling av arbetet med de flerspråkiga barnen går framåt och man har kommit på nya material för att underlätta kommunikationen med barnen.
De intervjuade pedagogerna var positiva i deras arbete med flerspråkiga barn, vilket är en förutsättning för utvecklingen av arbetet med flerspråkiga barn samt att man har en positiv inställning till att man kan prata med alla bara man vill, som en pedagog påpekade. Flera möjligheter skapas med detta tankesätt.
Denna studie har gett oss mer kunskap om hur vi som blivande förskollärare kan jobba med flerspråkiga barn, då vi innan studien var lite osäkra på hur vi skulle gå tillväga. Vi hoppas att denna studie kommer ge en klarare bild om pedagogers arbetssätt med flerspråkiga barns
Referenser
Andersson, Ulla M. (2014). Smartare av språk. Special pedagogik.
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/06/03/smartare-sprak Hämtat: 2015-03-01.
Barnombudsmannen. (2015). Artikel 29.
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konventionstexten/
Hämtat 2015-04-01.
Beijer, Mai. (2006). Växelvis på modersmål och svenska. Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga barn och ungdomar. Myndigheten för skolutveckling.
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin. (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett referens- och metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling. http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2075 Hämtat: 2015-01-26.
Bozarslan, Aycan. (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration.
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund.
Hatten förlag.(2015).
http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainId=105&cat1=109&cat2=200&show=200 Hämtat 2015-02-26.
Heister Trygg, Boel. (2004). TAKK -Tecken som AKK. Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Umeå: Specialpedagogiska institutet.
Holme, Idar Magne & Sovang, Bernt Krohn. (1996). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund.
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa.(2009). Leka för att lära, utveckling, kognition och kultur.
Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). ”Att lära är nästan som att leka” Lek och lärande i förskola och skola. Liber AB Stockholm.
Kennedy, Birgitta.(1999). Glasfåglar i molnen, om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm.
Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande.
Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborg: Göteborgs Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf. Hämtat: 2015-01-24.
Lindahl, Marita. (1998). Lärande små barn., Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Ljunggren, Åsa. (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola, Fria och riktade handlingsområden., Malmö: Service Point Holmbergs.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/15895/Ljunggren%20Lic%20MUEP.pdf;j sessionid=FF58956F4BEFE39E5D1500865539A584?sequence=5 Hämtat 2014-11-24.
Lunneblad, Johannes. (2009). Den mångkulturella förskolan, motsägelser och möjligheter.
Lund: Studentlitteratur.
Migrationsinfo. Forskning och statistik om integration och migration i Sverige.
http://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skne-ln/ Hämtat: 2015-03-01.
Nationalencyklopedin.
Hämtat: 2014-11-24.
Nordin- Hultman, Elisabeth. (2011). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj. (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Salameh, Eva-Kristina.(2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 4-13. SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association).
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/87/87153_salameh-scira.pdf Hämtat 2015-03-01.
Skans, Anders. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö Studies in Educational Sciences. Licentiate Dissertation Series 2011:16.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2.
Hämtat 2014-12-10.
Skaremyr, Ellinor. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan.
LICENTIATUPPSATS. Karlstad: Karlstad University Studies. 2014:41.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm.
Skolverket. (2009). Två språk eller flera? Råd till flerspråkigafamiljer. Two languages or more? Advice for multilingual families. Språkforskningsinstitutet i Stockholm.
Skutnabb-Kangas. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber.
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Svensson, Ann-Katrin. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger. (2013). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
Vygotskij, Lev S & Öberg Lindsten, Kajsa (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg.
Yazici, Zeliha, Ilter, Binnur Genc & Glover, Philip. (2010). How bilingual is bilingual?
Mother-tongue proficiency and learning through a second language.
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09669760.2010.521297#.VQWwBY6G9Ao Hämtat: 2015-03-10.