Ett av målen för det expertmöte, med forskare från olika delar av världen som hölls 2015 i Stockholm, var att identifiera områden för framtida forskning. Syftet var att identifiera vilken forskning som behövs för att vi ska veta mer om sambandet, alternativt kausalite
ten mellan cannabis och dess hälso- och sociala effekter. De områden som identifierats av experterna var de som följer i en kort sammanfattning nedan.
13.1 Substans och prevalens
13.1.1 Cannabis THC styrka och användningsmönster Globalt behöver vi veta mer om:
• THC-halten i cannabisprodukter (d.v.s. både i marijuana, hasch, oljor m.m.) som används av flertalet cannabisanvändare, i olika länder.
• Vilken dos som är den typiska dosen av THC som kroppen tar emot hos de som regelbundet an
vänder cannabis, och om de som använder cannabis titrerar sin dos av THC när de använder mer potenta cannabisprodukter.
• Om det ökade antalet som söker vård kan bero på användningen av cannabis med högre THC-halt.
• Om cannabisprodukter med högre THC-halt ligger bakom de rapporterade negativa hälsoeffekterna av cannabisanvändning och om ökad THC-halt har åtföljts av en minskad CBD-halt i cannabispro
dukterna.
• Hur cannabisanvändningen i befolkningen ser ut i många låg- och medelinkomstländer.
• I vilken utsträckning de hushålls- och skolundersökningar som genomförs når alla som använder cannabis.
• Den globala situationen och globala data om förekomsten av skadliga användningsmönster.
• Om det har skett förändringar i sättet att använda cannabis (t.ex. hur användningen av vaporatorer och ätbara cannabisprodukter ser ut).
• Om den globala prevalensen av regelbunden och hög cannabisanvändning och cannabisbrukssyn
drom.
I Sverige behöver vi särskilt veta mer om:
• Hur cannabisanvändningen, frekvens, regelbundenhet m.m. ser ut i den vuxna befolkningen.
• Sambandet mellan THC/CBD-nivåer och vårdbehov.
13.1.2 Neurobiologi av cannabisanvändning Vi behöver veta mer om:
• I vilken utsträckning neurobiologiska förändringar och särskilt kognitiva funktionsnedsättningar är reversibla hos personer som använder cannabis länge och regelbundet.
• Varaktigheten av akuta försämringar som är effekten av cannabis, d.v.s. hur lång tid efter att en per
son använt cannabis som personens psykomotoriska och kognitiva prestanda är nedsatta.
• Vad resultatet skulle bli om fler longitudinella studier genomförs som kombinerar både epidemiolo
giska och neuroradiologiska metoder för att studera effekterna av cannabisanvändning på hjärnans funktion.
• Det går att replikera neuroradiologiska studier av personer som använder cannabis med hjälp av standardiserade avbildningsmetoder, bättre statistiska analyser och insamling av större prover.
• Det finns genetiska förklaringar till resultaten som visat att personer som har högre poäng på ”sen
sationssökande”, aggression och antisocialt beteende har ökad risk för att utveckla cannabisbruks
syndrom.
13.1.3 Hälsokonsekvenser Vi behöver veta mer om:
• Randomiserade fallkontrollstudier om effekterna av cannabisanvändning på trafikolyckor, och för
hållandet mellan cannabisanvändning och andra typer av skador/olyckor.
• Hur en ökad tolerans mot cannabis som utvecklats hos regelbundna cannabisanvändare kan påver
kar förmågan att köra.
• De utlösande effekterna av cannabis på kardiovaskulära sjukdomar, särskilt hjärtinfarkt.
• Effekterna av cannabisanvändning under graviditet eller befruktning genom att använda förbättrade undersökningsmetoder för att bedöma cannabisanvändningen (hur mycket, när, på vilket sätt o.s.v).
• Effekterna av regelbunden och långvarig cannabisanvändning på olika cancerrisker, särskilt: övre aeromag-tarmkanalcancer, studier som också tar hänsyn till hur effekterna påverkas av samtidigt alkohol- och tobaksbruk.
• Cannabis betydelse för luftvägscancer genom att bättre kontrollera för effekterna av tobaksrökning.
• Huvud- och halscancer som stratifierar för HPV-status.
• I länder med hög prevalens av cannabisanvändning, undersöka sambandet mellan rökning av cannabis och kardiovaskulära sjukdomar hos unga vuxna, särskilt: hjärtsyndrom och infarkter, stroke och ischemiska effekter i hjärnan.
• De potentiellt kausala effekterna av långvarig cannabisanvändning på risken att utveckla olika psy
kiska syndrom, särskilt psykoser; schizofreni; allvarlig depression, bipolär- och ångestsyndrom.
• Effekterna av akut eller regelbunden cannabisanvändning på självmordstankar, självmordsförsök och dödsfall genom självmord, samtidigt som man undersöker dos − responsrelationerna och kon
trollerar för annan droganvändning.
131.4 Samhälleliga kostnader Vi behöver veta mer om:
• epidemiologiska uppskattningar av de samhälleliga kostnaderna kopplade till cannabisanvändning.
Idag finns i huvudsak denna typ av uppskattningar gjorda för tobak och alkohol.
131.5 Prevention Vi behöver veta mer om:
• Effekten av förebyggande program för barn som växer upp i familjer där någon använder/är beroen
de av cannabis (som resultat av mer longitudinell forskning).
• Hur man bäst kan bygga upp och öka de förebyggande insatserna som riktar sig till personer i olika åldersgrupper och i olika miljöer.
• Hur man bättre kan utvärdera betydelsen av hur insatserna genomförs, gäller särskilt för implemen
teringen av manualbaserade program.
• Vad som fungerar i indikerat förebyggande arbete.
• Vilka effekter som prevention kan få för att förebygga andra problem kopplade till cannabisanvänd
ning, t.ex. skolproblem och kriminalitet.
13.1.6 Behandling Vi behöver veta mer om:
• Effektiviteten och kostnadseffektiviteten av screening och korta interventioner för personer med hög och regelbunden cannabisanvändning.
• Effektiviteten och kostnadseffektiviteten av mobiltelefon- och internetbaserade interventioner för personer som utvecklat cannabisbrukssyndrom.
• Effektiviteten och kostnadseffektiviteten av familjeinterventioner i familjer där någon utvecklat cananbisbrukssyndrom.
• Potentiell effektiv farmakoterapi vid behandling av cannabisbrukssyndrom.
• Hur många unga och vuxna som söker vård och behandling som har cannabis som sin primärdrog, som omfattar både öppen och slutenvård, hälso- och sjukvård, kriminalvård och socialtjänst.
Bilaga 1.
ACKNOWLEDGEMENTS
The WHO report was prepared by the Management of Substance Abuse (MSB) unit in the Department of Mental Health and Substance Abuse (MSD) of the World Health Organiza
tion (WHO), Geneva, Switzerland.
Executive editors: Wayne Hall, Maria Renström and Vladimir Poznyak.
The WHO staff involved in production of this document, developed under the over
all guidance of Shekhar Saxena, Director, Department of Mental Health and Substance Abuse, were: Vladimir Poznyak, Maria Renström, Elise Gehring, Dag Rekve and Nicolas Clark. The report benefited from technical inputs to all chapters by Lauren Chidsey in her capacity as a consultant, Dr Meleckidzedeck Khayesi, Department of Management NCDs, Disability, Violence & Injury Prevention (NVI), Dr Eda Lopato, Department of Essenti
al Medicines and Health Products (EMP) and Dr Lars Moller, WHO Regional Office for Europe.
WHO wishes to acknowledge the particular contribution of Wayne Hall, Centre for Youth Substance Abuse Research, Australia, as the main writer and editor of this do
cument. Furthermore, special thanks are due to the members of the drafting group, na
mely: Louisa Degenhardt, National Drug and Alcohol Research Centre (NDARC), Austra
lia; Jurgen Rehm, Centre for Addiction and Mental Health (CAMH), Canada; and Amy PorathWaller, Canadian Centre on Substance Abuse (CCSA), Canada.
WHO would like to acknowledge the contributions made by the following individu
als to the development of this document: Peter Allebeck, Karolinska Institute, Sweden;
Courtney L Bagge, University of Mississippi Medical Center, USA; Ruben Baler, Natio
nal Institute on Drug Abuse (NIDA), USA; Vivek Benegal, National Institute of Mental Health and Neurosciences, India; Guilherme Borges, Institute of Psychiatry, Mexico;
Bruna Brands, University of Toronto, Canada; Paul Dargan, Guy’s and St. Thomas’ NHS Foundation Trust, United Kingdom;
Marica Ferri, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA);
Valerie Wolff Galani,
University Hospital of Strasbourg, France; Gilberto Gerra, United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC); Paul Griffiths, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA); Hongxing Hu, Xinjiang Medical University, China; Carlos Ibanez Pina, University of Chile, Chile; Emilie Jouanjus, University of Toulouse, France;
Bertha K Madras, Harvard Medical School, USA; David Ndetei, Africa Mental Health Foundation, Kenya; Rajat Ray, Himalayan Institute of Medical Sciences, India; Jallal Toufiq, Ar-razi University Psychiatric Hospital and the National Center on Drug Abuse Prevention, Treatment and Research, Morocco; Roy Robertson, University of Edinburgh, United Kingdom; Camila Silveira, Institute of Psychiatry, University of São Paulo Medical School, Brazil; Kurt Straif, International Agency for Research on Cancer (IARC); Donald Tashkin, David Geffen School of Medicine at UCLA, USA; Nora Volkow, National Institu
te on Drug Abuse (NIDA), USA.
David Bramley edited the report with the help of Lauren Chidsey, and Irène R. Lengui was responsible for the graphic design and layout.
Administrative support was provided by Divina Maramba.
WHO interns who contributed to the report include: Enying Gong, Cesar Leos-Toro, Sharon Lee and Sergio Scro. WHO gratefully acknowledges the financial and organizatio
nal support provided to this project by the Ministry of Health and Social Affairs, Sweden.
This publication contains the collective views of an international group of experts, and does not necessarily represent the decisions or the stated policy of the World Health Organization.
Bilaga 2
För de som vill veta mer om vilka källor som ligger till grund för WHO:s rapport följer en fullständig referenslista sorterad per sakområde. Nytillkommande källor i den svenska översättningen finns angivna som fotnnötter.