Ett antal möjliga konkreta åtgärder att använda i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende har lyfts fram. Dessa är både av förebyggande karaktär och användbara vid skrivandet av ett åtgärdsprogram. De åtgärder som lyfts fram präglas av att de handlar om skapandet av struktur, rutiner och tydlighet. Det kan på organisationsnivå handla om schematekniska bitar, strukturerade raster, handledning, resurser och kompetenshöjande insatser. På gruppnivå nämns placering i klassrummet, eftertanke vid gruppindelningar, tydliggörande av lektionens början och slut och studieteknik. Då det gäller individnivån framhålls bland annat tydliggjorda scheman, timglas, hörlurar, grupprum, olika former av samtal, kompensatoriska hjälpmedel och individuella genomgångar som möjliga åtgärder.
Vikten av föräldrars delaktighet och betonandet av värdet av den goda kontakten med dem återkommer hos de flesta av specialpedagogerna. Det framgår också att olika former av samtal med lärarna och handledning är framkomliga vägar att gå för att förbättra en elevers situation i klassrummet. Flera av specialpedagogerna betonar vikten av en relation till eleven och att ha barnet med i processen för att hitta en lösning på det problemskapande beteendet.
Specialpedagogens syn på problemskapande beteende präglas av miljöns betydelse. De definierar problemskapande beteende utifrån ett beteende som faller utanför de gängse ramar som finns i klassrummet. Beteendet är beroende av den omgivande miljöns förmåga och kunskap i bemötandet. Det problemskapande beteendet kan därmed skifta utifrån det klassrum eleven befinner sig i - relationen till pedagogen, pedagogens förmåga att bemöta och strukturen i arbetsmiljön anses vara faktorer som påverkar huruvida och i vilken omfattning ett problemskapande beteende uppstår eller ej.
Kunskap och tid visar sig vara viktigt att beakta då det gäller elever i ett problemskapande beteende. I begreppet tid inryms både tid för pedagoger att förkovra sig och i samtal reflektera kring verksamheten, men också tid att ge eleven möjlighet till mer vuxenkontakt.
klassrummet.
90
REFERENSER
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Studentlitteratur. Lund.
Ahlberg, A. (2007a). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. Nilholm, Claes &
Björck-Åkesson, E. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66- 84). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (2007b). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon., Specialpedagogik.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 12 (2) . s 84-95.
Ahlberg, A. (2007c). Handledning för förändring? Kroksmark, T. & Åberg, K. (Red) Handledning i pedagogiskt arbete. (s. 241-268). Studentlitteratur AB.
Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Studentlitteratur. Lund.
Asmervik, S. (2001). Psykisk utvecklingsstörning. Ogden, T. & Rygvold A-L (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 161-185). Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken – att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Axberg, U. (2007). Assessing and treating three to twelve year olds displaying disruptive behavior problems. Göteborgs universitet.
Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A. & Wirtberg, I. (2006) The Develeopment of a Systemic School-Based Intervention: Marte Meo and Coordination Meetings. Family Process, Vol 45, No 3: 375-389
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2010). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner.
Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 85- 99). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstads universitet.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Experiments by nature and design. Harvard University Press.
Bärmark, J. (1985). Självförverkligandets psykologi. Ett centralt tema i Maslows tänkande.
Borås: Natur och Kultur.
91
Cholewa, B., Smith-Adcock, S., Amatea, E. (2010). Decreasing Elementery School Children´s Disruptive Behaviors: A Review of Four Evidence-Based Programs for School Counselors. Journal of School Counseling, 8(3), s. 2-34.
Danielsson L. & Liljeroth I. (1998). Vägval och växande. Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm. Liber
Denscombe, M. (2000), Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Drewsen, A. (2011). Fel metod ger stökiga elever. En skola för alla, Magasin 360 Forskning och utveckling i skola och förskola. (2), s. 16-17.
Emanuelsson, I., Persson, B., Rosenqvist J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Emanuelsson, I. & Persson, B. (2002). Differentiering, specialpedagogik
och likvärdighet. En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter.
Pedagogisk forskning i Sverige 7(3) s. 183–199.
Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola.
I J. Tøssebro (red.), Integrering och inkludering. (s.101-120). Lund: Studentlitteratur.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (17-35). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gifta, J & Lundborg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd – omfattning, former och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs universitet, IPD-rapport 2007:03.
Granér, R. (1991). Arbetsgruppen. Den professionella gruppens psykologi. Lund;
Studentlitteratur.
Greene, W. R. (2003). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura bokförlag och Utbildning AB.
Greene W. R, (2008). Vilse i skolan, Cura Bokförlag och Utbildning AB; Stockholm.
Greene, W. R., (110810-120811). Collaborative Problem Solving, Personlig kommunikation, Stockholm.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser -aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Luleå tekniska universitet: Institutionen för utbildningsvetenskap.
Gunnarsson, B. (1999). En annorlunda skolverklighet. Elevers upplevelse av traditionell och alternativ skolmiljö, Malmö högskola: Institutionen för pedagogik.
Gunnarsson, B. (2009). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
92
Hedström, L. (2005). Hur hanterar vi bråkiga barn?, Specialpedagogik (5), s. 3.
Hejlskov Elvén, B. (2011). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E. (2004). Excluding for inclusion? Göteborgs universitet.
Hjörne, E. & Säljö R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Norstedts Akademiska Förlag.
Holmqvist, M. (2004). En främmande värld. – Om lärande och autism. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, J. (2011). Undvik små grupper, En skola för alla, Magasin 360 Forskning och utveckling i skola och förskola. (3), 48-49.
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens. Stockholm: Liber AB
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa.
Kadesjö, B., (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm. Liber.
Karlberg, M., (2011). Skol-komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. Institutionen för didaktik; Uppsala Universitet.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning; Ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lgr-11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket. Stockholm.
Lpo-94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm. Utbildningsdepartementet.
Lundkvist G. (2007). När tålamodsburken rinner över – om att ritprata, Specialpedagogiska institutet, Alfa Printa; Sundbyberg.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund; Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education Vol. 25, No. 3, 239–252.
Nilholm, C., (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – vad betyder det och vad vet vi?, Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus nr 28, ISSN 1651-3460.
Nilholm, C., (2007a). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
93
Nilholm, C. (2007b). Vad och vems är kunskapsobjektet? – Reflektioner över hur den specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 100- 113). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C., Person, B., Hjerm, M., & Runesson, S. (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd - En enkätundersökning. Insikt 2007:2. Vetenskaplig rapport, Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping.
Nordahl T., Sörlie M., Manger T. & Tveit A. . (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Liber.
Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar- Kunskap, känslor och relationer. Lund:
Studentlitteratur.
Ogden, T. (2001). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. Rygvold A-L (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 84-124). Lund: Studentlitteratur
Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan – kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2007a) Svenska specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. Nilholm, Claes &
Björck-Åkesson, Eva (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 52-65). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, B. (2007b). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Regeringen. Proposition 1998/99:105. Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd.
Restori, A., Gresham F., Chang, T., Lee, H. & Laija-Rodriques W., (2007). Functional Assessment-Based Interventions for Children At-Risk for Emotional and Behavioral Disorders. The California School Psychologist. (12), 9-30.
Rosenqvist, J. (2007). Några specialpedagogiska forskningstrender. Nilholm, C. & Björck-Åkesson, E. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna s. 36-51. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rökenes, O. H. & Hanssen, P-H. (2007.) Bära eller brista. Kommunikation och relationer mellan människor. Gleerups.
Sandén, I. (2000). Skoldaghem – Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd.
Lärarhögskolan Malmö: Institutionen för pedagogik.
94
Skollagen. Svensk facklitteratur. (2011). Ny skollag i praktiken. Lagen med kommentarer.
Andra upplagen. Svensk facklitteratur AB. Stockholm.
Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm.
Skolverket. (2008a, rev. 2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm.
Skolverket. (2008b). För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm.
Skolverket. (2009). Kraften av samverkan. Stockholm.
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan Lgr-80. Stockholm.
Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens institutionsstyrelse (2009). För alla elevers rätt till lärande och utveckling! ISBN 978-91-28-00164-9.
Steinberg, J. (2005). Ledarskap i klassrummet – en kursbok. Falköping: Ekelund Gleerups Utbildning AB.
Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4. Salamancadeklarationen.
Tideman, M, Rosenqvist J., Lanshein B., Ranagarden L., & Jacobsen K. (2004). Den stora utmaningen: om att se olikhet som resurs i skolan: en studie om ”elever i behov av särskilt stöd” och definitionen av normalitet och avvikelse i skolan. Halmstad (Wigforsinstitutet för välfärdsforskning) Högskolan.
Utbildningsdepartementet. (1994). FN:s konvention om barnets rättigheter. Sveriges internationella överenskommelser SÖ 1990:20.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wadström, O. (2004). Att förstå och påverka beteendeproblem. Linköping: Psykologinsats AB.
Wiking, B. (1991). Bråkiga barn. Stockholm: Liber utbildning AB.
Wormnäs, S. (2001). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. Rygvold A-L (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 315-339). Lund: Studentlitteratur.
Internet
Lovén, H. (2007). Det finns metoder som fungerar för bråkiga barn, www.skolporten.com, 111021.
Hellström, A. (2008). Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn med ADHD.
http://publicerat.habilitering.se/sll/export/sites/sll/downloads/att-undervisa-och-pedagogiskt-bemota-barn-elever-med-adhd.pdf, 111124.
95
BILAGOR
Bilaga I
96
Bilaga II Hässleholm 120123
Hej!
Jag är specialpedagogstuderande vid Specialpedagogiska programmet på Högskolan i Kristianstad. Under denna, sjätte och sista, terminen genomför jag en studie som ska mynna ut i en uppsats att lägga fram under slutet av våren 2012. Studiens syfte är att kartlägga möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen avseende elever i ett problemskapande beteende.
Fokus riktas mot elever i årskurs 1-6. Jag vill lyfta fram specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende.
Med anledning av detta hoppas jag få möjlighet att komma i kontakt med den/de specialpedagog/er som du har anställd/a på ditt rektorsområde. Det är värdefullt för mig om du kan maila dennes mailadress så jag kan ta kontakt och närmare beskriva studien jag avser göra. Jag kommer att genomföra ett samtal/en intervju med specialpedagogen där innehållet kommer att kretsa kring elever i ett problemskapande beteende och möjliga åtgärder kring dessa. Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att den intervjuade själv bestämmer över sin medverkan, att uppgifter ges konfidentialitet och att personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem och att uppgifterna endast används för forskningsändamål.
Då jag fått specialpedagogens mailadress kommer jag att sända ett brev med närmare information och sedan ta kontakt med honom/henne för bokning av tid och plats för genomförandet av intervjun/samtalet.
Har du frågor eller funderingar på detta får du gärna kontakta mig.
Mvh Jenny Elmevik Tel: 070-6073807
97
Bilaga III Hässleholm 120125
Hej!
Jag är specialpedagogstuderande vid Specialpedagogiska programmet på Högskolan i Kristianstad. Under denna, sjätte och sista, terminen genomför jag en studie som ska mynna ut i en uppsats att lägga fram under slutet av våren 2012. Studiens syfte är att kartlägga möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen avseende elever i ett problemskapande beteende.
Fokus riktas mot elever i årskurs 1-6. Jag vill lyfta fram specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende.
Min studie består av en litteraturgenomgång och sedan intervjuer av specialpedagoger, som är anställda som sådana och som verkar i någon eller några av årskurserna ett till sex.
Intervjuerna kommer att spelas in. Eventuellt förs också enkla noteringar under intervjun, men målet är att få till stånd ett samtal kring elever i ett problemskapande beteende och möjliga åtgärder kring dessa. Efter intervjun kommer de meningsbärande delarna av samtliga intervjuer att skrivas ner. Dessa kommer sedan i komprimerad form, utifrån studiens syfte, att återges i uppsatsen.
Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att du, som intervjuad, har rätt att själva bestämma över sin medverkan, att dina uppgifter ska ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem och att uppgifterna endast används för forskningsändamål. Jag vill också betona att du har rätt att när som helst dra dig ur intervjun och din medverkan i studien.
Givetvis är ditt deltagande frivilligt, men min förhoppning är att du vill medverka.
Intervjun/samtalet förväntas ta cirka 45-60 minuter. Av hänsyn till din tid skickar jag inte dig frågorna i förväg, utan eftersträvar spontana svar på ovanstående nämnda ämne. Då du tagit del av denna information har vi en mailkontakt och bokar lämplig tid och plats för intervjun/samtalet.
Har du frågor eller funderingar på detta får du gärna kontakta mig.
Mvh Jenny Elmevik Tel: 070-6073807
98
Bilaga IV
Frågor i samband med intervju
Berätta kort om din erfarenhet som specialpedagog och hur dina arbetsuppgifter ser ut idag.
Specialpedagogens syn på problemskapande beteende.
Hur skulle du vilja definiera problemskapande beteende?
Ge exempel på det som kan uppfattas som problemskapande beteende inom klassrummets ramar?
Möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen avseende elever i ett problemskapande beteende.
Vilka konkreta åtgärder, inom klassrummets ramar, vill du lyfta fram då det gäller elever som är i ett problemskapande beteende?
På vilket sätt kan du stötta pedagogen respektive eleven avseende detta?
Hur skulle du sammanfatta de åtgärder du/ni på skolan använder då det gäller elever i ett problemskapande beteende?
Åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende.
Vilka konkreta åtgärder, som berör en elev i ett problemskapande beteende, kan skrivas in i ett åtgärdsprogram?
Förebyggande insatser.
Vilka förebyggande insatser och åtgärder vill du lyfta fram för att undvika problemskapande beteende?
Styrdokumentens krav.
Hur tänker du kring styrdokumentens krav på att...
99
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen, 5 kap, 3§, 2011, s.
51)
”...Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.”
(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,s. 14)
”...Särskilt stöd ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör…om det finns särskilda skäl… får beslut innebära att stödet ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den eleven normalt hör till.” (Skollagen, 2011, s. 38-41)
Om du fick fria händer; finns det andra åtgärder, än de du redan nämnt, du skulle vilja genomföra kring elever i ett problemskapande beteende?