• No results found

I denna uppsats har engelsk-svensk kodväxling i vloggar publicerade på videoplattformen YouTube av så kallade youtubers undersökts. I Josephson (2013:69) förklaras att fenomenet kodväxling uppstår när det växlas mellan engelska och svenska i samma eller nästan samma samtals- eller skrivsituation. Tidigare studier som undersökt kodväxlingar har gett varierande resultat då olika analysmodeller och definitioner använts. I exempelvis Park (2004) och Falk (2013) är den intrasententiella kodväxlingen mest förekommande, medan ettordsväxlingar är vanligast i Areschoug (2016).

Syftet med denna studie har varit att undersöka kodväxling på YouTube genom att granska vilken typ av kodväxling som används, vilken funktion den har samt vilka skillnader i kodväxling som finns mellan olika youtubers. Kodväxlingar beskrivs som en av tre typer av engelskt inflytande som tillsammans med lånord och domänförlust är närvarande i det svenska samhället (Josephson 2004:7), medan allt fler identifierar sig kulturellt med den grupp som talar engelska (Lainio 2013:303).

För att över huvud taget kunna kodväxla krävs att talaren är tvåspråkig (Sharp 2001:9). Vem som anses tvåspråkig och hur tvåspråkighet ska definieras har dock diskuterats flitigt och några vedertagna avgränsningar finns inte att tillgå. Samtliga youtubers i denna studie anses dock ha en successiv tvåspråkighet då alla fått sin primära kunskap från skolans undervisning istället för hemifrån. Vidare har distinktionen mellan lånord och kodväxlingar visat sig viktig vid studier om kodväxling, där lånord beskrivs som allmänt förekommande, morfologiskt och fonologiskt integrerade samt att de används av enspråkiga personer (Norrby & Håkansson 2015:226). I denna studie räknas engelska ord som kodväxlingar om de inte finns listade i SAOL (2015) eller i nyordslistor från 2010–2017.

För att undersöka kodväxlingarnas grammatiska struktur kan flera olika analysmodeller användas. I denna studie används en modell som presenteras i Lainio (2013) och som utgår från Poplacks (1980) tre huvudkategorier påhängsväxlingar, intrasententiella och intersententiella kodväxlingar men med en tilläggskategori i form av ettordsväxlingar. Även när det gäller kodväxlingsfunktioner finns flera olika kategoriseringar att tillgå. I denna studie har Appel & Muyskens (1987, refererad i Börestam & Huss 2001) generella klassificering använts där kodväxlingarna delas in efter referentiell, direktiv, expressiv, fatisk, metalingvistisk och poetisk funktion. Ytterligare en kategori i form av övrig funktion skapades också eftersom vissa kodväxlingar inte passade in i övriga kategorier.

Studiens material består av åtta vloggar mellan 15–25 minuter långa som publicerats på YouTube mellan november 2017 och april 2018. Två vloggar var har hämtats från fyra olika YouTubers vid namn Amir Akrouti, Felicia Aveklew, LakiDoris och Thomas Sekelius. Anledningen till att just vloggar valdes är för att de vanligtvis saknar manus vilket innebär att talet är fritt och går att analysera. Materialet har transkriberats där kodväxlingar förekommer och fyra korpusar, en för varje youtuber, har skapats. Totalt består studien av 232 kodväxlingar som kategoriserats utifrån grammatisk struktur och funktion inom respektive korpus för att slutligen jämföras sinsemellan.

I studiens resultat framkommer att ettordsväxlingar är den vanligaste typen av kodväxlingar på YouTube då de förekommer 113 gånger och utgör 49 % av alla kodväxlingar. Den vanligaste kodväxlingsfunktionen är den fatiska som används för stilistisk effekt och förekommer 81 gånger, vilket utgör 35 % av alla funktioner. Den interna jämförelsen som genomfördes sist visar att Thomas Sekelius är den youtuber som kodväxlar allra mest, följt av Felicia Aveklew, Amir Akrouti och slutligen LakiDoris.

Referenslista

Litteratur

Appel, René & Muysken, Pieter 2005: Language Contact and Bilingualism. Amsterdam: Amsterdam University Press.

Areschoug, Caroline 2016: Why not liksom? En komparativ studie av engelsk-svensk

kodväxling i svenska och utlandssvenska bloggtexter. Halmstad: Akademin för lärande

humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad.

Birch-Jensen, Jörgen 2011: Från rista till chatta. Svenska språkets historia. Malmö: Jörgen Birch-Jensen.

Blom Jan-Petter & Gumperz, John Joseph 1972: Social Meaning in Linguistic Structures. Code Switching in Northern Norway. I: Gumperz J. J. och Hymes D. (red.) 1972:

Directions in Sociolinguistics. The Ethnography of Communication. New York: Holt,

Rinehart & Winston. S. 407–434.

Bullock, E. Barbara & Toribio, Almeida Jaqueline 2009: Themes in the study of code- switching. I: Bullock, E. Barbara & Toribio, Almeida Jaqueline 2009: The Cambridge

Handbook of Linguistic Code-switching. Cambridge: Cambridge University Press.

Einarsson, Jan 2009: Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Gumperz, John Joseph 1982: Discourse Strategies. Cambridge: Cambridge University Press. Hamers, F. Josiane & Blanc, H. A. Michel 2004: Bilinguality and Bilingualism. Cambridge:

Cambridge University Press.

Börestam, Ulla & Huss, Leena 2001: Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur.

Falk, Ingrid 2013: Code-switching online. A case study of Swedish-English code-switching in

the blog Charlotta Flinkenberg. Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer,

Göteborgs universitet.

Josephson, Olle 2004: Engelskan i 2000-talets Sverige: I: Engelskan i Sverige. Språkval i

utbildning, arbete och kulturliv. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts. S. 7–24.

Josephson, Olle 2013: Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra

språk i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Lainio, Jarmo 2013: Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige. I: Sundgren, Eva (red.) 2013: Sociolingvistik. Stockholm: Liber. S. 275–312.

Myers-Scotton, Carol 2009: Code-switching. I: Coupland, Nikolas & Jaworski, Adam (red.) 2009: The new sociolinguistics reader. Basingstoke: Palgrave Macmillan. S. 473–489.

Nilep, Chad 2006: 'Code switching' in sociocultural linguistics. I: Colorado Research in

Linguistics. Vol. 19. Boulder: University of Colorado. S. 1–22.

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela 2015: Introduktion till sociolingvistik. Lund: Studentlitteratur.

Park, Hyeon-Sook 2004, 2013: Kodväxling som grammatiskt fenomen – exemplet svenska- koreanska. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) 2004, 2013: Svenska som

andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 281–309.

Pettersson, Gertrud 2005: Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och

dess utforskande. Lund: Studentlitteratur.

Poplack, Shana 1980: Sometimes I’ll start a sentence in Spanish y termino en español: toward a typology of code-switching. I: Linguistics 18. S. 581–618.

http://yorkspace.library.yorku.ca/xmlui/bitstream/handle/10315/2506/CRLC00161.pdf?seque nce=1 (hämtad 2018-04-20).

Sharp, Harriet 2001: English in Spoken Swedish. A Corpus Study of Two Discourse Domains. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Stålhammar, Mall 2010: Engelskan i svenskan. Åttahundra år av lånade ord och språkliga

influenser. Stockholm: Norstedts.

Källmaterial

Amir Akrouti: https://www.youtube.com/watch?v=DqLK9QX5jVs&index=8&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s samt https://www.youtube.com/watch?v=Th2z57ZdCX4&index=6&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s (hämtade 2018-04-25). Felicia Aveklew: https://www.youtube.com/watch?v=_y3o6Wzos30&index=5&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s samt https://www.youtube.com/watch?v=oSQF_fwBMOc&index=3&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s (hämtade 2018-04-25). Lakidoris: https://www.youtube.com/watch?v=SYcwOfpdP7I&index=7&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s samt https://www.youtube.com/watch?v=wzjHJP66b8U&index=2&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&t=0s (hämtade 2018-04-25).

Thomas Sekelius: https://www.youtube.com/watch?v=g950C9uDnSI&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&index=4&t=0s samt https://www.youtube.com/watch?v=o2CfQ7f8BU8&list=PLxwGXkY- wtORIo49zSeOTvTevPIBcoKYv&index=9&t=0s (hämtade 2018-04-25).

Ordlistor

Institutet för språk och folkminnen: Nyordslistor 2010–2017.

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistor.html (hämtade 2018-05-01).

Svenska akademiens ordlista över svenska språket 2015. 14 uppl. Stockholm: Svenska

akademien.

Webbsidor

Bab.la: Onlinelexikon för 28 språk: https://bab.la/ (hämtad 2018-05-15). Sökord ’shout-out’. Svenskarna och internet 2017: Youtube: http://www.soi2017.se/titta-lyssna-och-lasa/youtube/ (hämtad 2018-04-05).

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se

Related documents