Att flickor skulle få studera har under en stor del av den svenska historien inte varit någon självklarhet. När pojkar fick möjlighet att studera vid de statliga läroverken så var privata flickskolor vägen många borgerliga flickor gick. Synen på flickan var in på 1920-talet fortfarande präglad av föreställningar om att flickan skulle vara sämre lämpad för
intellektuellt arbete än pojken. Vid flickskolorna utbildades flickorna främst i humanistiska ämnen. Denna uppsats har undersökt synen på skolflickan och synen på skolflickans uppförande vid Risbergska skolan i Örebro mellan åren 1920 till 1932. Syftet har varit att studera hur lärarna vid skolan såg på skolflickornas beteende och uppförande i källmaterial som journaler för mitterminskollegier och lärarnas anmärkningsjournal. På detta vis har ny kunskap velat tillföras forskningen om flickskolorna och den lokalhistoriska forskningen i Örebro stad.
Frågeställningarna har omfattat med vilka ord lärarna beskriver skolflickorna och om lärarna främst kommenterar flickornas intellektuella förmåga eller deras personlighet. Vad lärarna har bedömt som ett sämre uppförande och om denna bedömning har påverkats av samhällets syn på flickan har också varit viktiga frågor. Både kvalitativ textanalys och kvantitativ analys har använts när källmaterialen har granskats. Analyserna har i undersökningens första del
resulterat i bilden av att det var önskvärt att skolflickan var begåvad. Att hon var flitig kunde till viss del väga upp för en sämre begåvning men hon kunde ändå beskrivas som intellektuellt klen. Bedömdes skolflickan som mycket lite begåvad eller slö kunde lärarna beskriva att flickan inte borde studera. Skolflickan skulle vara snäll och ordningssam och visa sina kunskaper. Om hon tog för mycket plats i klassrummet kunde hon dock bedömas som självsvåldig. Ett intersektionellt maktperspektiv kunde appliceras där den meritokratiska ideologin var framträdande. Skolflickan var bedömd efter både sitt kön och sin begåvning.
28 Undersökningens andra del föreföll visa att årskurserna 3, 4 och 5 var de som uppförde sig illa. Dock verkade uppförandet jämna ut sig under tidsperiodens gång, vilket istället kunde tyda på att den enskilda individens uppförande. Skolflickorna straffades främst för fusk, oskick och olydnad, samt osanning. Även här visade anmärkningsjournalen på att många av anmärkningarna omfattade samma flickor. Beteendena visade bland annat på vikten av respekt gentemot läraren, att skolflickan var snäll mot sina kamrater och vikten av
kristendomen i samhället. Intressant nog fanns det inga tydliga tecken på uppföranden som bedömdes som olydigt på grund av föreställningar om flickan. Det är mycket möjligt att även pojkar straffades för dessa beteenden. Däremot kunde tolkningar om normalisering tillämpas. Intressanta iakttagelser var att många av skolflickornas beteenden liknade beteenden som än idag inte anses som godtagbara.
29
Käll- och litteraturförteckning
Källförteckning
Örebro stadsarkiv (ÖSA)
Elementarskolan för flickor (EFF) Handlingar rörande elever
Journaler för mitterminskollegierna 1920-1933 Läsåren: 1920-1921 1921-1922 1922-1923 1923-1924 1924-1925 1925-1926 1926-1927 1927-1928 1928-1929 1930-1931 1931-1932
Elementarskolan för flickor (EFF) Register och liggare
Anmärkningsjournal omfattande 1921-1931 Skolkataloger
Litteraturförteckning
Backman Prytz, Sara (2014), Borgerlighetens döttrar och söner: kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880-1930, Uppsala: Uppsala universitet.
Berglund, Louise, Ney, Agneta (2015), Historikerns hantverk – om historieskrivning, teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB.
Bromander, Henrik (2010), Den disciplinära diskursen – En analys av Jan Björklunds skolpolitik, Göteborg: Göteborgs universitet.
Cox, Pamela (2003), Gender, justice and wellfare: Bad Girls in Britain, 1900-1950, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Ekström, Anna (2010), Därför blir tjejerna toppstudenter, Stockholm: Aftonbladet Hierta AB. Elektronisk källa: <www.aftonbladet.se>. Hämtad: 2015-05-25.
30 Florin, Christina, Johansson, Ulla (1993), Där de härliga lagrarna gro…” – Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914, Kristianstad: Tidens förlag.
Freidenwall, Lenita, Jansson, Maria (2011), ”Inledning” i Freidenwall, Lenita, Jansson, Maria (red) Politik och kritik – En feministisk guide till stadsvetenskap, Lund: Studentlitteratur AB. Frih, Anna-Karin (2007), Flickan i medicinen: Ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930, Örebro: Örebro universitetsbibliotek.
Grönvall, Martha (1932), Risbergska skolan 1863-1932, Örebro: Lindhska boktryckeriet. Johansson, Ulla (2000), Normalitet, kön och klass: Liv och lärande i svenska läroverk 1927– 1960, Umeå: Umeå universitet.
KvinnSam (2015) Årtalslistor. Göteborg: Göteborgs universitet. Elektronisk källa: <www.ub.gu.se>. Hämtad 2015-05-27. (http://www.ub.gu.se/kvinn/artal/)
Kyle, Gunhild (1972), Svensk flickskola under 1800-talet, Göteborg: Universitetsbiblioteket, kvinnohistoriskt arkiv.
Lilja, Sven, Nilsson, Lars (2015): ”Örebro” (NE, Hämtad 2015-05-22).
Nationella sekretariatet för genusforskning (2011), Kunskapsöversikt: Könsskillnader i skolprestationer och pojkar i utbildning. Göteborg: Göteborgs universitet. Elektronisk källa: <www.genus.se>. Hämtad 2015-04-08.
(http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader- i-skolprestationer-och-pojkar-i-utbildning).
Nerikes Allehanda (2015), Bilder: Risbergska skolan 1972-2015. Örebro: Nerikes Allehanda. Elektronisk källa: <www.na.se>. Hämtad 2015-05-25. (http://na.se/nyheter/orebro/1.2939180- bilder-risbergska-skolan-1972-2015).
Nerikes Allehanda (2015), NA frågar: Hur minns du Risbergska?. Örebro: Nerikes Allehanda. Elektronisk källa: <www.na.se>. Hämtad 2015-05-25.
(http://na.se/nyheter/orebro/1.2939102-na-fragar-hur-minns-du-risbergska-). Odén, Birgitta (2015): ”Ellen Fries” (NE, Hämtad 2015-05-06).
31 Okänd författare (2015): ”Självsvåldig”. (NE, Hämtad 2015-04-25).
Rönnholm, Tord (1999), Kunskapens kvinnor: sekelskiftets studentskor i mötet med den manliga universitetsvärlden. Umeå: Institutionen för historiska studier.
Schånberg, Ingela (2004), De dubbla budskapen – Kvinnors bildning och utbildning i Sverige under 1800- och 1900-talen, Lund: Studentlitteratur AB.
Schånberg, Ingela (2010), Flickskolornas utveckling och avveckling, Okänd: Lärarnas historia.
Schånberg, Ingela (1997), ”Kvinnors utbildning och ’livskarriärer’. Flickskolorna i Lund på 1920- och 1930-talet”, i Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2.
Söderberg, Åsa-Karin (2014), Karolinska skolans historia, Örebro: Karolinska skolan. Elektronisk källa: <www.karro.orebro.se>. Hämtad: 2015-04-30.
(http://www.karro.orebro.se/omskolan/karolinskagymnasiethistoria.4.84cdf4113306f4185680 001378.html.)
Wallach Scott, Joan (1985), ”Genus – en användbar kategori i historisk analys”, i Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red), Genushistoria – En historiografisk exposé, Lund: Studentlitteratur AB.
Wiker, Lisbeth (2015) Förslag att flytta Risbergskas gymnasieprogram till hösten 2016, Örebro: Risbergska gymnasiet. Elektronisk källa: <www.risbergska.orebro.se>. Hämtad 2015-04-24.
(http://www.risbergska.orebro.se/nyhetsarkiv/nyheter20142015/forslagattflyttarisbergskasgy mnasieprogramtillhosten2016.5.20128b1014ccaa6c2679de.html)
Wiker, Lisbeth (2014) Skolans historia, Örebro: Risbergska gymnasiet. Elektronisk källa: <www.risbergska.orebro.se>. Hämtad 2015-03-30.
(http://www.risbergska.orebro.se/omrisbergskagymnasiet/skolanshistoria.4.7517f71115bc73b 540800015390.html)
Örebro stadsarkiv (2010), Gymnasier och läroverkr A-Ka. Förteckningar för Örebro stad. Elementarskolan för flickor. Historik, Örebro: Örebro stadsarkiv.
Örebro stadsarkiv (2015) Gymnasier och läroverkr A-Ka. Ko-Ö. Förteckningar för Örebro stad, Örebro: Örebro stadsarkiv.
32 Örebro stadsarkiv (2010) Gymnasier och läroverkr A-Ka. Förteckningar för Örebro stad. Enskilda flickskolan. Historik, Örebro: Örebro stadsarkiv.
Örebro stadsarkiv (2010) Gymnasier och läroverkr A-Ka. Förteckningar för Örebro stad. Fernanderska skolan/Örebro nya elementarskola för flickor. Historik, Örebro: Örebro stadsarkiv.
Örebro stadsarkiv (2010), Gymnasier och läroverkr A-Ka. Förteckningar för Örebro stad. Karolinska skolan. Historik, Örebro: Örebro stadsarkiv.
Östberg, Kjell (2001), ”Demokratiskt genombrott med förhinder: Kvinnorna och det
demokratiska genombrottet under mellankrigstiden” i Jönsson, Christer (red), Rösträtten 80 år, Stockholm: Justitiedepartementet.
Bildförteckning
Omslagsbilder:
Skolklass vid Risbergska skolan cirka 1924. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/fotograf. Läraranteckningar i Risbergska skolans anmärkningsjournal vid Örebro stadsarkiv. Foto: Beatrice Hargefeldt
Övriga bilder: