Mitt syfte med denna undersökning har varit att studera huruvida det inom den modernistiska konsten och arkitekturen, i detta fall hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, går att återfinna bakomliggande idéer och perspektiv av rationalitet och irrationalitet, utifrån och i form av fyra olika typer av andlighet, känslomässig, transcendent, ockult samt religiös, hos
konstnärerna och arkitekterna ifråga, samt hur deras förhållning till dessa återspeglas i deras konst och arkitektur. Utifrån detta syfte har min frågeställning handlat om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till
arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande.
Vidare har jag i och med detta syfte och denna frågeställning avgränsat min undersökning till att handla om analyser av idéer och perspektiv i sig, frånkopplade från biografiska fakta, hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl; vilka jag i sin tur har begränsat min undersökning till att handla om i ett urval inklusive en uteslutning av andra modernistiska konstnärer, arkitekter samt arkitektur- och konströrelser såsom futurismen, konstruktivismen, kubismen,
surrealismen och dadaismen.
Materialet för denna undersökning har utgjorts av ett antal litteraturkällor, innefattandes originalverk av arkitekter och konstnärer, samt verk av andra författare och forskare, utgörandes den samlade tidigare forskningen på området som jag har återfunnit, av
konstvetenskaplig, sociologisk eller idéhistorisk art, skrivna om Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl.
Metoden som jag har valt för denna undersökning är en litteraturanalys samt en sammanställning av litteraturkällor, genom vilken jag har analyserat de utvalda
litteraturkällorna och deras innehåll gällande perspektiv på rationalitet och irrationalitet i bakomliggande idéer hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl i deras förhållningssätt till sin konst och arkitektur utifrån begreppen om rationalitet och irrationalitet i form av andlighet. Utifrån denna analys, innefattandes tolkning, kritisk granskning, refererande och citerande av texterna, har jag vidare sammanställt dessa litteraturkällor till en helhet genom vilken jag har ämnat få svar på min frågeställning.
Via det ovan beskrivna materialet och den valda metoden, har jag i min analys kommit fram till ett resultat för att besvara min frågeställning samt uppfylla syftet med undersökningen, och som bygger på ett återfinnande av genomgående och enhetliga rationella perspektiv i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, samt genomgående irrationella perspektiv, mer diversifierade än de rationella perspektiven, hos dem. Le Corbusiers idéer har visat sig innehålla perspektiv av
känslomässig, ockult och religiös andlighet, i fallet med Bauhaus perspektiv av känslomässig, transcendent och ockult andlighet samt gällande De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet.
Referenser
Litteratur
Birksted, Jan K., Le Corbusier and the Occult. Cambridge: MIT, 2009.
Bodén, Christer., Modern Arkitektur: Modernismens Uppgång och Fall. Helsingborg: ArchiLibris, 1991.
Bodén, Christer., Modernismens Arkitektur Vol 1: Huset som Konstverk – Konstinflytande och
Stilskiften under Nittonhundratalet. Helsingborg: ArchiLibris,1997.
Colin, Nicole., ’Det Filosofiska Bauhaus – kulturkritik och social utopi’ i J, Fiedler & P, Feierabend (Utg.), Bauhaus. Köln: Könemann, 1999.
Corbusier Le., Den Nya Staden: Planer, Analyser, Visioner, Stockholm: Tema-serien, 1946/1969.
Corbusier Le., The City of To-morrow and its Planning. New York: Dover Publications, 1929/1987.
Corbusier Le., Towards a New Architecture. New York: Dover Publications, 1931/1986.
Frampton, Kenneth., Le Corbusier. London: Thames & Hudson, 2001.
Guneriussen, Willy., Å Förstå det Moderne: Framskrittstro, Rasjonalitet, Ambivalens og
Irrasjonalitet i Diskursen om Modernitet. Oslo: Tano Aschehoug, 1999.
Haus, Andreas., ’Bauhaus – historiskt’ i J,Fiedler & P, Feierabend (Utg.), Bauhaus. Köln: Könemann, 1999.
Itten, Johannes, Birren, Faber (red.)., The elements of color: a treatise on the color system of
Johannes Itten based on his book The art of color. New York: Wiley, 1961/2001.
Jaffé, Hans Ludwig C., De Stijl 1917-1931 – The dutch contribution to modern art, Belknap Press of Harvard University Press, Cambridge, 1986.
Kandinsky, Wassily., Om det Andliga i Konsten. Göteborg: Vinga Press, 1970/1994. Lipsey, Roger., An art of our own: the Spiritual in Twentieth Century Art. Boston: Shambhala, 1988.
Overy, Paul., De Stijl. London: Thames & Hudson, 1991.
Warncke, Carsten-Peter., The ideal as art: De Stijl 1917-1931. Köln: Taschen, 1961/2001.
Whitford, Frank., Bauhaus. London: Thames & Hudson, 1984.
Artiklar
King, Mike., Concerning the Spiritual in Twentieth-century Art and Science, Leonardo, Vol. 31 Issue. 1, 1998.
Bilder
Bild 1. Le Corbusier, Villa Savoy, Poissy, 1928-1929. Foto, Fotograf okänd, http://www.arqhys.com/articulos/Villasavoye.jpg, 2010-12-20.
Bild 2. Le Corbusier, Villa Stein, Garches, 1927. Foto, Fotograf okänd,
http://lh4.ggpht.com/_1QA4dxB4CFY/RudbpBvAByI/AAAAAAAAAGw/qxMptq1aMc8/Vi lla+Stein+3.jpg, 2010-12-20.
Bild 3. Le Corbusier, Le Poème de l’Angle Droit: Le Poème A3, 1947-1953. Litografi, 42,0 x 32,0 cm. Ägare okänd,
http://www.artco.co.uk/artists/119/182, 2010-12-20, 2010-12-20.
Bild 4. Walter Gropius, Bauhausbyggnad, Dessau, 1925-1926. Foto, Fotograf okänd, http://www.essential-architecture.com/STYLE/STY-M04.htm, 2010-12-20.
Bild 5. Ludwig Mies van der Rohe, Villa Tugendhat, Brno, 1928-1930. Foto, Fotograf okänd, http://www.discoverczech.com/brno/villa-tugendhat.php4, 2010-12-20.
Bild 6. Eugen Batz, Spatial effekt av färger och former (från Wassily Kandinskys
undervisningsklass), 1929/1930. Ritning/Teckning/Målning. Bauhaus-Arkiv/Museum för
Gestaltning, Berlin,
http://www.shafe.co.uk/art/Eugen_Batz_-
_Ordering_of_colours_and_forms_from_Kandinsky-s_seminar-_1929-30-.asp, 2010-12-20.
Bild 7. Johannes Itten, Färgklot i sju ljusnyanser och tolv toner, 1921. Litografi, 47,0 x 32,0 cm. Bauhaus-Arkiv/Museum för Gestaltning, Berlin,
http://www.bauhaus.de/bauhaus1919/biographien/johannes_itten.html, 2010-12-20.
Bild 8. Piet Mondrian, Composition with Yellow, Blue and Red, 1937-42. Olja på duk, 72,5 x 69 cm. Tate Gallery, London,
http://www.citygallerymuseum.com/, 2010-12-20.
Bild 9. Gerard Rietvald, Schröderhuis, Utrecht, 1924. Foto, Fotograf okänd,