Sammanfattning av resultat

Av de två jämförda systemen tyder det sammanslagna resultatet på att KT-systemet påvisar en något större militär nytta. Transparensen i analysen är viktig då beslutsfattande chef i

slutänden avgör frågan. Därmed kan båda systemen vara möjliga alternativ kopplat till de relativt små skillnader som uppvisats. Resultatet stärker i stort Andersson med fleras koncept avseende militär nytta med undantag för den ekonomiska överkomlighetsdimensionen.

9 Diskussion

Syftet med denna studie kan sammanfattas till två huvudsakliga delar. För det första att genom ett åskådliggörande av styrkor och svagheter jämföra militär nytta mellan studiens två system. För det andra att genom ett kvalitativt angreppssätt belysa och pröva Andersson med fleras (2015)koncept för militär nytta. Ett svar på den huvudsakliga frågeställningen har erhållits. Syftet kan därmed sägas vara uppnått.

Teori och metod

Denna studies bidrag till den militärtekniska teoribildningen utgörs av att den genom en kvalitativ ansats prövar och utvecklar Andersson med fleras (2015) koncept för beslutsstöd inom militär nytta. Konceptets förklarande förmåga har i denna studie prövats med viss framgång; genom förda resonemang inom de ramar som konceptet satt upp har studien försökt belysa alla relevanta aspekter för de jämförda systemen i relation till

situationsvariablerna. En styrka med konceptet är etableringen av ett gemensamt språk för att utvärdera militärtekniska system. Den kvalitativa analysen medger en sammanställning av en helhetsbild samtidigt som de relevanta nyanserna kan bibehållas från indikatornivå hela vägen upp till den sammanslagna militära nyttan. Jämfört med ett mer kvantitativt angreppssätt är detta en styrka. Kvantitativa studier riskerar att tolka utfallet som en absolut sanning. I

matematiska beräkningar kan de små nyanserna gå förlorade vilket skulle kunna ge ett mindre transparent, och därmed sämre, beslutsunderlag.

Ett kvantitativt angreppssätt hade varit svårt att tillämpa rakt igenom studien då mätbara värden saknas. Uttolkningen av de uppnådda resultaten hade kunnat kvantifieras

betygsmässigt exempelvis genom multimålmetoden.

I multimålmetoden betygsätts kriterier med siffror. Genom en viktning av kriterierna kan en slutsumma räknas fram vilken kan användas som mått på exempelvis militär nytta.

Om betygssättningen glider i sin konsekvens eller om de utvalda kriterierna överlappar varandra finns en risk för att ett visst område omedvetet ges en för stor vikt i förhållande till övriga. Samtidigt kan svaren som presenteras tolkas som absoluta när de trots allt endast baseras på en modell för att tolka verkliga förhållanden eller egenskaper. (Axberg m.fl., 2013, s. 76, 91) Den kvalitativa metoden möjliggör istället en bedömning där den helhetsbild som presenteras även omfattar icke kvantitativa bedömningsgrunder – något som dock kräver tydliga betygskriterier och intersubjektivitet av forskaren (Esaiasson m.fl., 2012, s. 198).

I ett större sammanhang kopplat till kärnan i begreppet militär nytta kan denna studie sägas stärka delar av Andersson med fleras (2015) framlagda koncept. Vikten av transparensen i analysen samt den militära nyttans koppling till den beslutsfattande chefen understryks.

Resultatets betydelse

Denna studie har jämfört den militära nyttan mellan två kontrollerbara sjöminsystem med den svenska marinen som tänkt brukare utifrån ett antal identifierade kriterier mot bakgrund av ett krisscenario. Det relativt begränsade scenariot har valts för att kunna studera en viktig aspekt med kontrollerbara minor – att de kan fällas före ett krigsutbrott. De dokument som legat till grund för identifiering av kriterier har varit doktrin, taktikreglementen och studier framtagna och brukade inom Försvarsmakten och marinen. De torde därmed kunna sägas spegla den militära aktörens syn på krigföring relativt väl. En annan tolkning av resultatet pekar tillbaka på denna studies inledning – betydelsen av sjöminor.

Det kan uppfattas som en brist att studien inte entydigt utpekar ett av systemen som överlägset det andra; med förändrade situationsvariabler hade resultatet kunnat bli

annorlunda. Det är dock tveksamt om skillnaden mellan systemen blivit större. Ett annat sätt att se på saken är att tolka utfallet som att de närliggande prestationerna från de två likartade systemen faktiskt stärker studiens validitet. En större skillnad i resultat systemen emellan skulle krävt en mycket tydlig och väl definierad orsak.

En annan slutsats utifrån studien är att den senaste teknologiska landvinningen inte alltid innebär en större militär nytta jämfört med ett äldre beprövat system. Den här studien har undersökt hur en aktör med relativt små produktionsekonomiska medel, den svenska marinen, skulle kunna utöka mängden kontrollerbara minor. I en mer ambitiös ansats hade kanske ett sammanhängande undervattensnätverk med autonoma rörliga farkoster i kombination med sensorer och verkansdelar kunnat studeras. En dylik lösning kräver dock mer både i form av ekonomiska resurser och tid för att färdigställas. Vid nyutveckling med spetsteknologi och hög komplexitetsgrad finns alltid en inneboende risk för att både det slutliga ekonomiska utfallet och projektets tidsramar spräcker budget. Kanske kan större framtida projekt för mer komplexa system som fartyg eller stridsflygplan dra nytta av att tänka i sådana banor. Att utgå från befintliga lösningar och modifiera dem utifrån dragna erfarenheter och nytillkommen teknologi kanske ger en större militär nytta än en nyutveckling där alla parametrar är okända. En något mer begränsad militär effektivitet skulle således kunna balanseras av större militär lämplighet och en högre grad av ekonomisk överkomlighet.

I en svensk marin kontext skulle det kunna omsättas i projekteringen av nästa generations ytstridsfartyg. Att utgå från vissa redan gjorda landvinningar och nu fungerande koncept kan spara både tid och pengar när en ny fartygsklass ska byggas. Kanske kan Visbysystemets skrovdesign utgöra grunden. Alternativt skulle en fartygsdesign utvecklad av ett grannland med liknande förutsättningar som de svenska kunna användas med ett minimum av

nödvändiga nationella modifieringar. De finska multifunktionskorvetterna i konceptet flottilj 2020 skulle kunna vara ett intressant objekt att studera ur det hänseendet. Samma resonemang kan rimligen även föras i övriga Försvarsmakten.

10 Fortsatta studier

Undervattensområdet är ett teknikområde som är under stark utveckling. USA och Kina är exempel på aktörer som satsar stora resurser för att hitta nya tekniska lösningar som ska förskjuta förmågebalansen till deras fördel. I det sammanhanget kan det vara intressant att utifrån andra framstående militära aktörers materielutveckling studera deras applikationer inom en svensk kontext.

Ur ett mer svenskt perspektiv skulle betydelsen av undervattensnätverk i en bredare kontext än minfält kunna analyseras och diskuteras utifrån exempelvis det militära nyttoperspektivet. NRIA-U har militära spaningsnätverk inklusive AUV:er som delmål på både kort och lång sikt (Berg, 2016, s. 21–23).

Denna studie har specifikt inriktat sig på ett krisscenario vilket varit en medveten fokusering kopplat till arbetets omfattning. Ett annat alternativ vore att jämföra olika minsystem i ett högkonfliktscenario. Jämförelsen har gjorts på en mer abstrakt och övergripande nivå – en annan vinkel skulle kunna vara en mer detaljerad kvantitativ studie på stridsteknisk nivå. Båda de studerade systemen indikerar militär nytta och väcker frågan hur ett återtagande av svensk sjömineringsförmåga skulle kunna gå till. Finland, som historiskt haft en liknande syn på nyttan med sjöminor som Sverige, har inte genomfört en lika snabb avveckling som Sverige. Kanske kan det bilaterala försvarssamarbetet länderna emellan omfatta även detta område?

11 Litteraturförteckning

Andersson, K., Bang, M., Marcus, C., Persson, B., Sturesson, P., Jensen, E., Hult, G., 2015. Technology in Society 43, 23–32.

Axberg, S., Andersson, K., Bang, M., Bruzelius, N., Bull, P., Eliasson, P., Ericsson, M., Hagenbo, M., Hult, G., Jensen, E., Liwång, H., Löfgren, L., Norsell, M., Sivertun, Å., Svantesson, C.-G., Vretblad, B., 2013. Lärobok i Militärteknik, vol 9: Teori och metod., Första upp. ed. Försvarshögskolan, Stockholm. Axelson, M., Lundmark, M., Olsson, P., Öhrn-Lundin, J., 2018. Förutsättningar för undervattensförmåga –

dagens resurser och morgondagens effekter (FOI Memo 6314). FOI: Kista. Berg, R., 2016. Nationell innovationsagenda för undervattensteknik (NRIA-U).

Bring, O., Körlof, A., 2000. Folkrätt för totalförsvaret : en handbok, 2., [omarb. ed. Norstedts juridik, Stockholm. Bryman, A., 2011. Samhällsvetenskapliga metoder, 2:a ed. Liber.

Bäckström, A., 2016. Det svenska sjöminsystemets nedmontering 1987-2002, vilka var drivkrafterna? Försvarshögskolan.

Chefen för marinen, 1987. Taktikreglemente för flottan : TRFL, 1987:e ed. Chefen för Marinen, Stockholm. Chefen för marinen, 1988. Taktikreglemente för kustartilleriet : TRKA, 1988 [års. ed. Chefen för marinen i

samarbete med Försvarets läromedelscentral (FLC) ; Försvarets bok- och blankettförråd [distributör], Stockholm : Sundbyberg.

Committee for Mine Warfare Assessment, Naval Studies Board, N.R.C., 2001. Naval Mine Warfare. National Academies Press.

Committee on Technology for Future Naval Forces - National Research Council, 1997. Technology for the United States Navy and Marine Corps, 2000-2035. Becoming a 21st-Century Force. National Academies Press.

Edvinsson, R., 2018. Prisomräknare från medeltiden till 2100 [WWW Document]. URL http://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm (åtkomstdatum 5.4.18).

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L., 2012. Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.]. ed. Norstedts juridik, Stockholm.

Fransén, C.G., 2003. Svenska sjöminor under 200 år : (en sammanställning över två sekel). C. G. Fransén i samarbete med Försvarets materielverk och Försvarets museikommitté, Tyresö.

Fältström, H., Wigert, L., 2012. Sjöminan under kalla kriget. Printfabriken, Karlskrona.

Försvarets materielverk, 2017. FMV beställer ny försvarsmaktsgemensam sjömålsrobot [WWW Document]. URL https://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-bestaller-ny-

forsvarsmaktsgemensam-sjomalsrobot/ (åtkomstdatum 2.8.18).

Försvarsdepartementet, 2015a. Regeringsbeslut: Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020.

Försvarsdepartementet, 2015b. Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020.

Försvarsdepartementet, 2018. Peter Hultqvist invigde Nationellt undervattenstekniskt centrum [WWW Document]. URL http://www.regeringen.se/artiklar/2018/04/peter-hultqvist-invigde-nationellt- undervattenstekniskt-centrum/ (åtkomstdatum 5.7.18).

Försvarsmakten, 2000. Mineringsreglemente för kustartilleriet : minsystem M9. Försvarsmakten Marincentrum, Stockholm.

Försvarsmakten, 2003. Örlogsboken, 2003 års u. ed. Försvarsmakten, Operativa insatsledningen, Stockholm. Försvarsmakten, 2010. TRM 1 ( A ) Taktikreglemente för marinstridskrafterna.

Försvarsmakten, 2012. Slutrapport studie Minkrigssystemet 2025. Stockholm. Försvarsmakten, 2016a. Försvarsmaktens beredskapskoncept. Stockholm.

Försvarsmakten, 2016b. Militärstrategisk doktrin. Försvarsmakten, Stockholm. Försvarsmakten, 2018a. Interimsutgåva - Reglemente Sjöminkrig 2018.

Försvarsmakten, 2018b. Tillväxt för ett starkare försvar - Slutredovisning av Försvarsmaktens perspektivstudie 2016-2018. Stockholm.

Giachetti, R.E., 2010. Design of enterprise systems theory, architecture, and methods. CRC Press, Taylor & Francis Group, Boca Raton London New York.

Granholm, N., Malminen, J., Persson, G., 2014. A rude awakening : ramifications of Russian aggression towards Ukraine, FOI-R, 3892. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholm.

Komulainen, A., Nilsson, B., Nilsson, J., Sangfelt, E., Öberg, T., 2014. Undervattenskommunikation 2011-2014 Slutrapport.

Krylstedt, P., Nilsson, B., 2018. Forskningschef respektive 1Fo vid FOI. Intervju 22 februari.* Lindsjö, R., 1993. Marinhistoria. Chefen för Marinen, Stockholm.

Melia, T.M., 1991. Damn the torpedoes: a short history of U.S. naval mine countermeasures, 1777-1991, Contributions to naval history.

Riksrevisionen, 2011. Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten | Riksrevisionen, RiR 2011:13. Stockholm.

Sartori, G., 1970. American political science review 64, 1033–1053. Scholz, T., 2011. Sea Technology 52.

Sivertun, Å., 2012. Kungliga Krigsvetenskapsakademins Tidskrift no 1 13. Skarstind, M., 2018. Sprängämneskemist FOI. Telefonintervju den 10 april.*

Smedberg, M., 1996. Om sjökriget : från Svensksund till smygteknik / av Marco Smedberg. Page One Publ., Stockholm.

Svantesson, M., 2018. Stabsofficer MTS M5 med bakgrund som krigsplacerad minplutonchef. Intervjuer den 22 och 27 mars.*

Tangredi, S.J., 2013. Anti-access warfare : countering A2/AD strategies. Naval Institute Press, Annapolis, Maryland.

Utrikesdepartementet, 2000. Förenta nationernas havsrättskonvention Montego Bay den 10 december 1982 och avtalet om genomförande av Del XI i denna konvention New York den 28 juli 1994 - Sveriges

internationella överenskommelser.

Yin, R.K., Nilsson, B., 2007. Fallstudier : design och genomförande. Liber.