6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
6.1.5 Sammanfattning av resultatdiskussion
Sammanfattningsvis bidrar resultaten i föreliggande studie till en ökad kunskap om att avkodningsförmågan är nedsatt vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Det är framförallt de två förmågorna: fonologisk medvetenhet och RAN, som har en signifikant påverkan på avkodningsförmågan. Vad gäller läsförståelsen kan föreliggande studie stärka tidigare forskning som pekar på att språkförståelse, avkodning och ordförråd är av vikt för förmågan samt att nedsättningar förekommer hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I stora drag tycks samma språkliga förmågor påverka läsförmågan hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning som hos den övriga populationen. Framträdande är att grammatisk förståelse inte tycks ha samma inverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning som den har hos individer med typisk utveckling. Viktigt är dock att notera att föreliggande studies resultat visar en stor spridning vad gäller deltagarnas min- och maxvärden på respektive deltest, vilket innebär att det i likhet med Ratz och Lenhards studie (2012) samt i studien av David med kollegor (2014) förekommer en stor variation i respektive deltagares läs-, avkodnings- och språkförmågor. Även om språkliga förmågor kan förklara en stor del av variansen i läsförmågan i föreliggande studie saknas ännu kunskap som kan förklara resterande varians.
6.2Metoddiskussion
6.2.1 Deltagare
Försiktighet gällande generalisering av studiens resultat på barn, ungdomar och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning bör beaktas i och med att deltagarnas diagnoser enbart har säkerställts via intygande från vårdnadshavare och/eller deltagares lärare och ej via medicinska utlåtanden. Noteras bör dock att samtliga deltagare varit inskrivna på grundsärskola, gymnasiesärskola eller kurser på folkhögskola med inriktning mot elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning under studiens gång. Åldersspannet hos deltagarna leder även till att resultaten i studien ej bör appliceras på en yngre population eftersom medelåldern hos deltagarna var så pass hög och då Kylén (1986) betonar att yngre individer inom samma IQ- intervall kan befinna sig på väldigt olika utvecklingsstadier. Deltagargruppen som helhets bedömdes vara en mycket heterogen grupp med inslag av både neuropsykiatrisk problematik och flerspråkighet, vilket kan ha påverkat resultaten
27
som studien har gett upphov till (Lervåg & Grover-Aukrust, 2010; Ghelani et al., 2004; Dynia et al., 2016).
6.2.2 Testsituation
Deltagarna testades vid olika tidpunkter på dygnet, vilket kan ha lett till olika förutsättningar för deltagarna. Vissa deltagare testades tidigt på morgonen och andra deltagare sent på eftermiddagen. Det gjordes dock försök att anpassa testsituationen efter individernas behov. Samtliga deltagare utsattes för olika grad av störande ljud, så som ventilationstrummor och/eller andra elever på skolan som hade rast utanför testrummet. Störande ljud kan ha påverkat koncentrationen hos deltagarna, framförallt för de som har koncentrationssvårigheter i sin diagnosbild (till exempel ADHD), vilket är vanligt hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (Emerson & Hatton, 2008; Lindblad et al., 2011). Anpassningar gjordes för att minimera störande ljud.
De deltester som mätte fonologisk medvetenhet var uppdelade på två olika tillfällen under testgången, vilket kan ha påverkat deltagarna och deras prestation. Detta gjordes dock för att minimera risken för uttröttning då dessa deltester var kognitivt krävande. Risken att deltagarna blev uttröttade under testningens gång förebyggdes genom att erbjuda pauser då deltagaren upplevdes trött eller okoncentrerad. Inga pauser erbjöds under ett och samma deltest utan förlades mellan de olika testen för att upprätthålla koncentrationen på uppgiften. Att många deltagare närmade sig takpoäng på testerna mot slutet av testgången skulle kunna tolkas som att deltagarna inte blev uttröttade men det skulle även kunna bero på annat, för vidare diskussion kring detta se 6.2.3.material.
6.2.3 Material
Såväl testning med TROG som CELF resulterade i höga medelvärden och låg spridning av råpoängen, vilket gör att dessa resultats starka samband till läsförståelse bör beaktas med försiktighet då det ej går att säkerställa om resultaten beror på deltagarnas prestationer eller om testerna var för enkla för deltagarna sett till deras mentala ålder. Det bör dock noteras att sett till “the simple view of reading” (Hoover & Gough, 1990) är dessa starka samband mellan grammatisk förståelse, språkförståelse och läsförståelse rimliga.
Fonologisk medvetenhet är en av de språkliga delförmågorna som i föreliggande studie bedömts ha starkast påverkan på avkodningsförmågan.
28
Fonologisk medvetenhet har dock inte bedömts utifrån samtliga komponenter som anses utgöra denna språkliga förmåga. De starka samband som har uppvisats kan därmed främst tillskrivas förmågan till fonemdeletion och fonemsyntes.
7. Framtida studier
Framtida studier av läsförmågan hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning med svenska som modersmål behövs då resultaten i föreliggande studie både bekräftar och visar annat resultat än tidigare forskning. Studier som kan bekräfta resultaten i föreliggande studier efterfrågas, samt studier med större deltagarantal, vilket skulle möjliggöra andra typer av analyser som skulle kunna säkerställa eventuella indirekta samband. Framtida studier bör även inkludera fler variabler t ex socioekonomisk status, kognition och motivation då språkliga förmågor ej kunde förklara 100 % av variansen i läsförmågan. Tidigare studier har noterat skillnader i läsförståelse gällande implicit och explicit information hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (Fajardo et al., 2014; van Wingerden et al., 2014). Då denna aspekt inte inkluderats i föreliggande studie vore den bra att ta hänsyn till i kommande studier. När de språkliga förmågornas inverkan på läsningen är fastställd bör ett nästa steg vara att utföra interventionsstudier för att se om träning av språkliga förmågor ger ökad läsförmåga hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.
8. Slutsats
Föreliggande studie bidrar med kunskap om att språkliga förmågor till stor del förklarar den varians som uppvisas i läsförmåga hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Mer forskning krävs dock för att säkerställa vilka faktorer och förmågor samt i vilken utsträckning dessa påverkar läsförmågan hos denna grupp. Resultaten visar på stora individuella skillnader inom respektive språkförmåga vilket visar vikten av individuella bedömningar då IQ inte nödvändigtvis är den starkaste prediktorn för läsförmågan som man tidigare antagit. Då språkliga förmågor ändå tycks kunna förklara en stor del av variansen av läsförmågan är det rimligt att anta att språklig intervention skulle kunna leda till en förbättrad läsförmåga. Sett till att ”the simple view of reading” verkar vara applicerbar även på individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning föreslås att framtida interventionsstudier i ett första led bör fokusera på både avkodningsförmåga och läsförståelse. Interventionsstudierna bör rikta sig mot att
29
stärka de språkliga förmågor som har visat sig ha mest signifikant samband med avkodning (fonologisk medvetenhet och RAN) och läsförståelse (avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd) för att utvärdera om en stärkning av dessa förmågor leder till en ökad läsförmåga.
30
Referenser
Aikens, N. L., & Barbarin, O. (2008). Socioeconomic Differences in Reading Trajectories: The contribution of family, neighborhood, and school contexts. Journal of Educational Psychology, 100(2), 235– 251. Doi:10.1037/0022- 0663.100.2.235
Babayigit, S. (2014). The Role of Oral Language Skills in Reading and Listening Comprehension of Text: a comparison of monolingual (L1) and bilingual (L2) speakers of English language. Journal of Research in Reading, 37(1), 22– 47. Doi:10.111/j.1467-9817.2012.01538.x
Baddeley, A. D. (2007). The Phonological Loop. I A. D. Baddeley (Red.), Working Memory (s.35–62). Oxford: Clarendon.
Baker, S. K., Simmons, D. C., & Kameenui, E. J. (1998). Vocabulary Acquisition: Reserch bases. In D. C. Simmons & E. J. Kameenui (Red.), What Reading Research Tells Us About Children with Diverse Learning Needs: Bases and basics (s.183–317). Mahwah, NJ, US: Lawrence Erlbaum Associates Publishers.
Bishop, D. (1998). T.R.O.G. svensk manual (E. Holmberg & E. Lundälv, Övers.). Göteborg: SIH Läromedel (Originalarbete publicerat 1983).
Bradley, L., & Bryant, P. E. (1983). Categorizing Sounds and Learning to Read-a causal connection. Nature, 301, 419–421. Doi:10.1038/301419a0
Braze, D., Katz, L., Magnuson, J. S., Mencl, W. E., Tabor, W., Van Dyke, J. A., Gong, T., Johns, C. L, & Shankweiler, D. P. (2016). Vocabulary does Not Complicate the Simple View of Reading. Reading and writing, 29(3), 435– 451. Doi:0.1007/s11145-015-9608-6
Cain, K., Oakhill, J., & Bryant, P. (2004). Children’s Reading Comprehension Ability: Concurrent prediction by working memory, verbal ability, and component skills. Journal of Educational Psychology, 96(1), 31–42. Doi:10.1037/0022-0663.96.1.31.
Cain, K., Oakhill, J., & Lemmon, K. (2004). Individual Differences in the Inference of Word Meanings from Context: The influence of reading comprehension, vocabulary knowledge, and memory capacity. Journal of Educational Psychology, 96(4), 671–681. Doi:10.1037/0022-0663.96.4.671.
31
Channell, M., Loveall, S. & Conners, F. (2013). Strenghts and Weaknesses in Reading Skills of Youth with Intellectual Disabilities. Research in
Developmental Disabilities, 34(2), 776–787. Doi:10.1016/j.ridd.2012.10.010 Cohen, D., Riviére, J-F., Plaza, M., Thompson, C., Chauvin, D, Hambourg, N.,
Lanthier, O., Mazet, P. & Flament, M. (2001). Word Identification in Adults with Mild Mental Retardation: Does IQ influence reading achievement? Brain and Cognition, 46(1-2), 69–73. Doi:10.1016/S0278-2626(01)80037-3
Cohen, J. (1988). The significance of a Product Moment r. I Cohen, J. (Red.), Statistical Power Analysis for the Behavioral Sciences. (s. 75–105) (2. uppl.) Hillsdale: L. Erlbaum Associates.
Coltheart, M., Curtis, B., Atkins, P., & Haller, M. (1993). Models of Reading Aloud: Dual-route and parallel-distributed-processing approaches. Psychological
Review, 100(4), 589–608. Doi:10.1037/0033-295X.100.4.589
Conners, F. A., Atwell, J. A., Rosenquist, C. J., & Sligh, A. C. (2001). Abilities Underlying Decoding Differences in Children with Intellectual Disability. Journal of Intellectual Disability Research, 45(4), 292–299. Doi:
10.1046/j.1365-2788.2001.00319.x
Dahlström, K. (2012). Faktablad om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar [Broschyr]. Stockholm: Attention Stockholms län. Från http://attention-
stockholmslan.se/images/stories/NPF/pdf/NPF/1.1_Neuropsykatriska%20funkti onsnedsattningar_webb.pdf
Daneman, M., & Merikle, P. M. (1996). Working Memory and Language
Comprehension: A metaanalysis. Psychonomic Bulletin Review, 3(4), 422–433. Doi: 10.3758/BF03214546.
David, M., Dieterich, K., Billette de Villemeur, A., Jouk, P. S., Counillon, J.,
Larroque, B., ... & Cans, C. (2014). Prevalence and Characteristics of Children with Mild Intellectual Disability in a French County. Journal of Intellectual Disability Research, 58(7), 591–602. Doi:10.1111/jir.12057
Dessemontet, R. & Chambrier, A-F. (2015). The Role of Phonological Awareness and Letter-sound Knowledge in the Reading Development of Children with
Intellectual Disabilities. Research in Developmental Disabilities, 41, 1–12. Doi: 10.1016/j.ridd.2015.04.001
Diagnostic and StatisticalMmanual of Mental Disorders. [Elektronisk resurs]: DSM- 5. (2013). Arlington, VA: American Psychiatric Association.
32
Dunn, L. M. & Dunn, L. M. (2001). Peabody Picture Vocabulary Test- Third Edition (Å.Fyrberg, I. Gustafsson & E. Lundälv, Övers.). Circle Pines, Minnesota: American Guidance Service.(Oroginalarbete publicerat 1997).
Dynia, J. M., Brock, M. E., Logan, J. R., Justice, L. M., & Kaderavek, J. N. (2016). Comparing Children with ASD and Their Peers’ Growth in Print Knowledge. Journal of Autism and Developmental Disorders, 46(7), 2490–2500.
Doi:10.1007/s10803-016-2790-9
Einfeld, S. L., Ellis, L. A., & Emerson, E. (2011). Comorbidity of Intellectual Disability and Mental Disorder in Children and Adolescents: A systematic review. Journal of Intellectual and Developmental Disability, 36(2), 137– 143. Doi:10.1016/j.ridd.2015.04.001
Elwér, Å., Fridlofsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2013). Test i läsning och stavning för åk 1-6: handledning. Stockholm: Hogrefe psykologiförlaget AB. Elwér, Å., Gustafson, S., Byrne, B., Olson, R. K., Keenan, J. M., & Samuelsson, S.
(2015). A Retrospective Longitudinal Study of Cognitive and Language Skills in Poor Reading Comprehension. Scandinavian Journal of Psychology, 56(2), 157–166. Doi:10.1111/sjop.12188
Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R. K., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal Stability and Predictors of Poor Oral Comprehenders and Poor Decoders. Journal of Experimental Child Psychology, 115(3), 497–516. Doi: 10.1016/j.jecp.2012.12.001
Emerson, E., & Hatton, C. (2007). Mental Health of Children and Adolescents with Intellectual Disabilities in Britain. The British Journal of Psychiatry, 191(6), 493–499. Doi:10.1192/bjp.bp.107.038729
Facon, B., Facon-Bollengier, T., & Grubar, J. (2002). Chronological Age, Receptive Vocabulary, and Syntax Comprehension in Children and Adolescents with Mental Retardation. American Journal on Mental Retardation, 107(2), 91– 98. Doi: 10.1016/j.ridd.2012.10.010
Facon, B., & Bollengier, T. (2009). Does Language Experience Influence the
Acquisition of Lexicon? Insights from the intellectual disability field. In M. A. Reed (Red), Children and Language: Development, impairment and training (s. 223–242). New York: Nova Science Publishers Inc.
Fajardo, I., Ávila, V., Ferrer, A., Tavares, G., Gómez, M., & Hernández, A. (2014). Easy-to-read Texts for Students with Intellectual Disability: Linguistic Factors
33
Affecting Comprehension. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 27(3), 212–225. Doi:10.1111/jar.12065
Field, A. (2009). Regression. I A. Field (Red.), Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics: and Sex and Drugs and Rock 'n' roll (3 uppl., s.197–263). Los Angeles: London: Sage
Gathercole, S., & Baddeley, A. (1989). Evaluation of the Role of Phonological STM in the Development of Vocabulary in Children: A longitudinal study. Journal of Memory and Language, 28(2), 200–213. Doi:10.1016/0749-596X(89)90044-2 Gathercole, S. E., & Baddeley, A. D. (1990). Phonological Memory Deficits in
Language Disordered Children: Is there a causal connection? Journal of
Memory and Language, 29(3), 336–360. Doi:10.1016/0749-596X(90)90004-J Gathercole, S. E., Willis, C. S., Emslie, H., & Baddeley, A. D. (1992). Phonological
Memory and Vocabulary Development During the Early School Years: A longitudinal study. Developmental Psychology, 28(5), 887–898.
Doi:10.1037/0012-1649.28.5.887
Ghelani, K., Sidhu, R., Jain, U., & Tannock, R. (2004). Reading Comprehension and Reading Related Abilities in Adolescents with Reading Disabilities and
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Dyslexia: An International Journal of Research and Practice, 10(4), 364–384. Doi:10.1002/dys.285
Gronna, S. S., Jenkins, A. A., & Chin-Chance, S. A. (1998). The Performance of Students with Disabilities in a Norm-referenced, Statewide Standardized Testing Program. Journal of Learning Disabilities, 31(5), 482–493. Doi: 10.1177/002221949803100506
Guthrie, J. T., Wigfield, A., & You, W. (2012). Instructional Contexts for
Engagement and Achievement in Reading. I S. L. Christenson, A. L. Reschly, C. Wylie, S. L. Christenson, A. L. Reschly, C. Wylie (Red.), Handbook of Research on Student Engagement (s. 601–634). New York, NY, US: Springer Science + Business Media.
Henry, L. A. (2001). How Does the Severity of a Learning Disability Affect Working Memory Performance? Memory, 9(4-6), 233–247.
Doi:10.1080/09658210042000085
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and
34
Hulslander, J., Olson, R. K., Willcutt, E. G., & Wadsworth, S. J. (2010). Longitudinal Stability of Reading-Related Skills and Their Prediction of Reading
Development. Scientific Studies of Reading, 14(2), 111–136. Doi: 10.1080/10888431003604058
Håkansson, G. & Hansson, K. (2007). Grammatisk utveckling. I U., Nettelbladt & E- K., Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn del 1 (s.136– 168). Lund: Studentlitteratur AB
Jones, F. W., Long, K., & Finlay, W. L. (2006). Assessing the Reading
Comprehension of Adults with Learning Disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 50(6), 410–418. Doi:10.1111/j.1365-2788.2006.00787.x Joshi, R. M. (2005). Vocabulary: A critical component of comprehension. Reading &
Writing Quarterly, 21(3), 209–219. Doi:10.1080/10573560590949278
Kieffer, M. J., Petscher, Y., Proctor, C. P., & Silverman, R. D. (2016). Is the Whole Greater than the Sum of Its Parts? Modeling the contributions of language comprehension skills to reading comprehension in the upper elementary grades. Scientific Studies of Reading, 20(6), 436–454. Doi:
10.1080/10888438.2016.1214591
Kirby, J. R., Deacon, S. H., Bowers, P.N., Izenberg, L., Wade-Woolley, L., & Parrila, R. (2012). Children's Morphological Awareness and Reading Ability. Reading and Writing: An interdisciplinary journal, 25(2), 389–410. Doi:
10.1007/s11145-010-9276-5
Kirby, J. R., Georgiou, G. K., Martinussen, R., & Parrila, R. (2010). Naming Speed and Reading: From prediction to instruction. Reading Research Quarterly,
45(3), 341–362. Doi:10.1598/RRQ.45.3.4
Koritsas, S., & Iacono, T. (2011). Secondary Conditions in People with
Developmental Disability. American Journal on Intellectual and Developmental Disabilities, 116, s. 36–47. Doi: 10.1352/1944-7558-116.1.36
Kylén, G. (1986). Begåvningshandikapp. I G. Kylén & I. A. Sandberg (Red.), Begåvning och begåvningshandikapp (s.27–40).
Stockholm: Handikappsinstitutionen.
Lepola, J., Lynch, J., Kiuru, N., Laakkonen, E. & Nieme, P. (2016). Early Oral Language Comprehension, Task Orientation, and Foundational Reading Skills as Predictors of Grade 3 Reading Comprehension. Reading Reserarch Quartly, 51(4), 373–390. Doi:10.1002/rrq.145
35
Lervåg, A. & Aukrust, V. G. (2010). Vocabulary Knowledge is a Critical Determinant of the Difference in Reading Comprehension Growth between First and Second Language Learners. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 51, 612–620. Doi:10.1111/j.1469-7610.2009.02185.x
Lervåg, A., & Hulme, C. (2009). Rapid Automatized Naming (RAN) Taps a Mechanism that Places Constraints on the Development of Early Reading Fluency. Psychological Science, 20(8), 1040–1048. Doi :10.1111/j.1467- 9280.2009.02405.x
Lindblad, I., Gillberg, C., & Fernell, E. (2011). ADHD and Other Associated
Developmental Problems in Children with Mild Mental Retardation. The use of the “Five-To-Fifteen” questionnaire in a population-based sample. Research in Developmental Disabilities, 32(6), 2805–2809. Doi:10.1016/j.ridd.2011.05.026 Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing Reading Comprehension
Among Students with Lindrig Intellectual Disabilities: An intervention study. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), 89–100.
Doi:10.1080/00313831.2011.623179
Manis, F. R., Seidenberg, M. S., & Doi, L. M. (1999). See Dick RAN: Rapid Naming and the Longitudinal Prediction of Reading Subskills in First and Second Graders. Scientific Studies Of Reading, 3(2), 129–157.
Doi:10.1207/s1532799xssr0302_3
McLeod, S., Harrison, L., Whiteford, C. & Walker, S. (2015). Multilingualism and Speech-language Competence in Early Childhood: Impact on academic and social-emotional outcomes at school. Early Childhood Research Quartlerly, 34 (1), 53–66. Doi:10.1016/j.ecresq.2015.08.005
Melby-Lervåg, M., Halaas-Lyster, S-A. & Hulme, C. (2012). Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-analytic review. American
Psycological Association, 138(2), 322–352. Doi:10.1037/a0026744
Melin, L. (1989). Läsutveckling. I L. Melin & S. Lange (Red.), Läsning (125–139). Lund: Studentlitteratur.
van der Molen, M. J., van Luit, J. H., Jongmans, M. J., & van der Molen, M. W. (2007). Verbal Working Memory in Children with Mild Intellectual Disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 51(2), s. 162–169.
36
Nation, K. & Snowling, M. (2004). Beyond Phonological Skills: Broader language skills contribute to the development of reading. Journal of Research in Reading, 27(4), 342–354. Doi:10.1111/j.1467-9817.2004.00238.x
Nau, R. (2017). Statistical Forecasting: Notes on regression and time series analysis: Linear regression models. Hämtad 2 Maj, 2017, från Duke University,
http://people.duke.edu/~rnau/testing.htm
Noble, K. G., Farah, M. J., & McCandliss, B. D. (2006). Socioeconomic Background Modulates Cognition–achievement Relationships in Reading. Cognitive
Development, 21(3), 349–368. Doi:10.1016/j.cogdev.2006.01.007
Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., ... & Pickles, A. (2016). The Impact of Nonverbal Ability on Prevalence and Clinical Presentation of Language Disorder: evidence from a population study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(11), 1247–1257. Doi:
10.1111/jcpp.12573
Norton, E. S., & Wolf, M. (2012). Rapid Automatized Naming (RAN) and Reading Fluency: Implications for understanding and treatment of reading disabilities. Annual Review of Psychology, 63, 427–452. Doi:10.1146/annurev-psych- 120710-100431
Nouwens, S., Groen, M., & Verhoeven, L. (2017). How Working Memory Relates to Children’s Reading Comprehension: The importance of domain-specificity in storage and processing. Reading and Writing, 30(1), 105–120.
Doi:10.1007/s11145-016-9665-5
Numminen, H., Service, E., Ahonen, T., Korhonen, T., Tolvanen, A., Patja, K., & Ruoppila, I. (2000). Working Memory Structure and Intellectual Disability. Journal of Intellectual Disability Research, 44(5), 579–590. Doi:
10.1046/j.1365-2788.2000.00279.x
Ouellette, G., & Beers, A. (2010). A Not-so-Simple View of Reading: How oral vocabulary and visual-word recognition complicate the story. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 23(2), 189–208. Doi:10.1007/s11145- 008-9159-1
Papadimitriou, A., & Vlachos, F. (2014). Which Specific Skills Developing During Preschool Years Predict the Reading Performance in the First and Second Grade of Primary School? Early Child Development and Care, 184(11), 1706–1722. Doi:10.1080/03004430.2013.875542
37
Paynter, J., Westerveld, M. F., & Trembath, D. (2016). Reading Assessment in Children with Autism Spectrum Disorder. Journal of Psychologists & Counsellors in Schools, 26(2), 205–217. Doi:10.1017/jgc.2016.15
Perfetti, C. (2007). Reading Ability: Lexical quality to comprehension. Scientific
Studies of Reading, 11(4), 357–383. Doi:10.1080/10888430701530730
Perfetti, C., & Stafura, J. (2014). Word Knowledge in a Theory of Reading Comprehension. Scientific Studies of Reading, 18(1), 22–37. Doi: 10.1080/10888438.2013.827687
Ratz, C., & Lenhard, W. (2013). Reading Skills Among Students with Intellectual Disabilities. Research in Developmental Disabilities, 34(5), 1740–1748. Doi: 10.1016/j.ridd.2013.01.021
Rayner, K. (2009). Eye Movements and Attention in Reading, Scene Perception, and Visual Search. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 62(8), 1457–1506. Doi:10.1080/17470210902816461
Rice, M., Tomblin, J-B., Hoffman, L., Richman, A-W. & Marquis, M. (2004). Grammatical Tense Deficits in Children With SLI and Nonspecific Language Impairment: Relationships With Nonverbal IQ Over Time. Journal of Speech,
Language and Hearing, 47, 816–834. Doi:
10.1044/1092-4388(2004/061)
Samuelsson, S., Byrne, B., Quain, P., Wadsworth, S., Corley, R., DeFries, J. C., ... & Olson, R. (2005). Environmental and Genetic Influences on Prereading Skills in Australia, Scandinavia, and the United States. Journal of Educational
Psychology, 97(4), 705–722. Doi:10.1037/0022-0663.97.4.705
Semel, E., Wiig, E. & Secord, W. (2013). CELF-4–Clinical Evaluation of Language Fundamentals. Manual-svensk version. (M, Garsell, Övers.). Enschede:
Ipskamp Drukkers BV. (Originalarbete publicerat 2003). SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Soltani, A. & Roslan, S. (2013). Contributions of Phonological Awareness, Phonological Short-term Memory, and Rapid Automated Naming, Toward Decoding Ability in Students with Mild Intellectual Disability. Research in Developmental Disabilities, 34(3), 1090–1099. Doi:10.1016/j.ridd.2012.12.005 van Steensel, R., Oostdam, R., van Gelderen, A., & van Schooten, E. (2016). The
Role of Word Decoding, Vocabulary Knowledge and Meta-Cognitive
38
Comprehension. Journal of Research in Reading, 39, 312–329. Doi: 10.1111/1467-9817.12042.
Tennant, K. E. (2014). Test Review: Comprehensive Test of Phonological Processing–Second Edition (CTOPP-2). Journal of Psychoeducational
Assessment 32(7), 678–681. Doi: 10.1177/0734282914525028
The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. [Elektronisk resurs] Clinical descriptions and diagnostic guidelines. (1992). Geneva: World Health Organization.
van Tilborg, A., Segers, E., van Balkom, H., & Verhoeven, L. (2014). Predictors of Early Literacy Skills in Children with Intellectual Disabilities: A clinical perspective. Research in Developmental Disabilities, 35(7), 1674–1685. Doi: 10.1016/j.ridd.2014.03.025
Tong, X., Deacon, S. H., Kirby, J. R., Cain, K., & Parrila, R. (2011). Morphological Awareness: A key to understanding poor reading comprehension in English. Journal of Educational Psychology, 103(3), 523–534.
Doi:10.1037/a0023495Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. and Scanlon, D. M. (2004), Specific Reading Disability (Dyslexia): What have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45, 2–40. Doi:10.1046/j.0021-9630.2003.00305.x
Wagner, R. K., Torgesen, J. K. & Rashotte, C. A. (1999). The Comprehensive Test of Phonological Processes (CTOPP). Austin, TX: Pro-ed.
Wechsler, D. (2002). WISC-III- Manual. (K. Sonnander, Övers.). Stockholm: Psykologiförbundet AB. (Originalarbete publicerat 1991).
Wigfield, A., Gladstone, J. R., & Turci, L. (2016). Beyond Cognition: Reading
motivation and reading comprehension. Child Development Perspectives, 10(3), 190–195. Doi:10.1111/cdep.12184
Willcutt, E. G., Pennington, B. F., Boada, R., Ogline, J. S., Tunick, R. A., Chhabildas, N. A., & Olson, R. K. (2001). A Comparison of the Cognitive Deficits in
Reading Disability and Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Journal of Abnormal Psychology, 110(1), 157–172. Doi:10.1037/0021-843X.110.1.157 van Wingerden, E., Segers, E., van Balkom, H., & Verhoeven, L. (2014). Cognitive
and Linguistic Predictors of Reading Comprehension in Children with
Intellectual Disabilities. Research in Developmental Disabilities, 35(11), 3139– 3147. Doi:10.1016/j.ridd.2014.07.054
39
van Wingerden, E., Segers, E., van Balkom, H., & Verhoeven, L. (2017). Foundations of Reading Comprehension in Children with Intellectual Disabilities. Research in Developmental Disabilities, 60, 211–222. Doi:10.1016/j.ridd.2016.10.015 Wise, J., Sevcik, R., Romski, R. & Morris, R. (2010). The Relationship Between
Phonological Processing Skills and Word and Nonword Identification Performance in Children with Mild Intellectual Disabilities. Research in Developmental Disabilities, 31(6), s. 1170–1175. Doi:
10.1016/j.ridd.2010.08.004
Wren, S. (2000). The Framework Elements. I S. Wren (Red.), The Cognitive Foundations of Learning to Read: A Framework (s. 19–47). Austin, Texas: Southwest Educational Development Laboratory.
40
Bilagor
41
Bilaga 2