Arbetets syfte var att ta reda på hur TAKK-tecken som alternativ kompletterande kommunikation och handalfabetet används i verksamheten/undervisningen och att skildra pedagogers och föräldrars uppfattningar och erfarenheter kring användning av detta verktyg i verksamheten/undervisningen. Alla informanterna var positiva till användningen av TAKK och handalfabetet i verksamheten/undervisningen och de menar att TAKK och handalfabetet är ett stöd och verktyg i barns språkutveckling vare sig barnet har en språknedsättning eller inte. Informanterna var även eniga om att tecken förstärker det talade ordet, vilket även tidigare forskning (Trygg 2010,
36
Daniels 1995 och Brereton 2008) poängterat. Några av forskare (Daniels 1995, Rush 2010-2011, Roos 2004) menar att användning av tecken som stöd i barns
språkutveckling inte bara stärker barnens språk utan att användning av tecken har andra funktioner som stärker barnet såsom deras finmotorik men även att
handalfabetet och tecken ger stöd i barns läs- och skrivutveckling.
Förskoleklassläraren påpekade att hon upplevde att eleverna hade det lättare att minnas ord och bokstäver med hjälp av TAKK och handalfabetet, något som Rush (1995:5) även påtalar i sin text och författaren menar att tecknen lagras i
långtidsminnet, vilket gör att eleverna lättare kan komma ihåg orden. Roos
(2004:124–127) menar att döva barn genom handalfabetet lättare kan komma ihåg formen på bokstäverna, då de har fått känna bokstäverna i handen. Min uppfattning är att barn och elever lättare kan komma ihåg formen på bokstäver genom
handalfabetet då de får känna bokstaven i handen och sedan höra ljudet av bokstaven och det ger eleverna olika sätt att lära in alfabetet på. Jag anser att desto fler
möjligheter som lärare kan erbjuda eleverna i sin inlärning desto lättare kan eleverna ta till sig den nya kunskapen. Denna studie har stärkt min syn på hur viktigt det är att ge barn och elever olika verktyg att arbeta med. Vilket även de föräldrarna som deltog i min undersökning påpekade. Föräldrarna menar att ju fler olika arbetssätt som kan ges desto mer gynnar det inlärningen. Alla föräldrarna var positiva till att deras barn får lära sig TAKK och handalfabetet. När det handlar om att lära sig nya ord och ordens betydelse anser jag att TAKK är ett mycket bra verktyg vid inlärningen både för mindre barn och även för äldre barn i skolåldern.
Genom att använda sig av TAKK i undervisningen och verksamheten så förtydligar man ordet/orden och de elever/barn som har svårt med uttal eller har en
språknedsättning ges en möjlighet att delta i undervisningen och de behöver inte lägga fokus på ordet/orden utan de kan göra sig förstådda ändå med hjälp av TAKK. Detta är något som informanterna både i förskolan och i förskoleklassen styrker, då de berättar om sina erfarenheter och några av informanterna ger konkreta exempel på hur de har sett effekten av användningen av TAKK på barn och elever. En förälder menar att det kan vara lättare för ett barn att teckna ordet förlåt än att bara säga ut ordet. Att som pedagog ha kunskap om det och att lära barn att kommunicera även i känsliga situationer som kanske inte alltid faller in i ordinarie lektionssituation är viktigt, anser jag. Då det bland annat ingår i lärarens uppdrag att lära eleverna att
37
visa empati för andra människor och för att göra det måste pedagoger ge barnen/eleverna de hjälpmedel och stöd som de behöver för att klara det.
Föräldrarna beskriver att deras barn tar med sig tecknen hem och vill lära familjen de olika tecknen som de lärt sig. Detta anser jag visar att barnen har tagit till sig detta verktyg och använder sig av det även utanför skolan och förskolan och inte bara när de är i verksamheten.
I litteraturen beskriver några av författarna (Daniels 1995, Roos 2004) och SDR (2013) att de anser att användning av tecken handlar om att eleverna får använda sin kinestetiska sida och att barnen får använda både händer och ansikte när de talar via TAKK. Detta anser jag visar att TAKK och handalfabetet gynnar många, då alla
individer lär på olika sätt och att dessa verktyg är ett sätt för barn/elever att utvecklas i sin språkutveckling.
Några av informanterna beskriver hur de har sett att arbetsklimatet i klassrum har ändrats till att bli lugnare och att de elever som har oro i sig blir lugnare genom användning av TAKK eftersom de har fått ett verktyg som de kan använda sig av för att omgivningen ska förstå det som de vill förmedla. Tidigare forskning stärker detta då man har sett att barn som fått lärt sig använda SEE som motsvarar den svenska benämningen TAKK blir mindre frustrerade och känner att de kan kontrollera sina känslor genom att de kan uttrycka sig genom tecken. I en studie (Brereton 2008) redovisas det att om barnet inte kunde förmedla vad den ville så växlade barnet över till SEE. Detta är något som en av föräldrarna beskriver då hon berättar att hennes barn kan på ett tydligt sätt nu genom TAKK förtydliga sina känslor och ord, vilket föräldern menar är viktigt.
Föräldern och en av förskolelärarna menar att när det handlar om att använda TAKK så måste man även använda ett tydligt kroppsspråk. Det är viktigt att kroppsspråk och ord hänger samman så att inte barnet/eleven blir förvirrad. Till exempel om du säger att du är arg så bör du visa det i ditt minspel ihop med tecknet. Två av
informanterna i förskolan påpekar att det är viktigt att alla i verksamheten använder sig av TAKK och handalfabetet i barnens omgivning för att det ska bli levande, något som även tas upp i tidigare forskning (Claesson 2008), vilket jag anser stämmer, då jag tror att om en människa ska lära sig något nytt vare sig det handlar om att lära sig
38
ett språk eller någon annan ny kunskap så måste det hållas levande och det genom att individen befinner sig i en omgivning där den både kan träna den nya kunskapen men även bli utsatt för den. Omgivningen bör finnas där som ett stöd i individens utveckling. För att barn/elever ska kunna lära sig nya kunskaper och anamma nya verktyg till sin inlärning så måste de få repetera detta kontinuerligt, anser jag.
Kunskapen och verktygen måste kopplas till något som barnen kan ha användning av i sin vardag och att de förstår hur och när man använder det, vilket jag anser att de både gör i förskolan och i förskoleklassen där jag undersökte hur de använder sig av TAKK och handalfabetet konkret med olika material i sina verksamheter. Min
resultatdel (13) som beskriver hur förskolan och förskoleklassen arbetar med de olika artefakterna i sin verksamhet/undervisning, styrker detta, anser jag. Där beskriver jag att i förskolan används TAKK och handalfabetet bland annat i samlingarna och matsituationerna. Det är viktiga vardagliga situationer för barn, anser jag, då det är i dessa situationer som barn får tillfällen att visa sina kunskaper men även att lära sig nya saker och nya ord. Vid matsituationerna får barnen lära sig med hjälp av bilder kopplade till tecknen vad de olika artefakterna heter och vad de används till och barnen kan sedan ta till sig orden och sätta in dem i olika sammanhang. För mig är detta arbetssätt att använda sig av det vidgade textbegreppet men det är även en tydlig pedagogik, eftersom jag kan med hjälp av bilder även förstärka orden med hjälp av tecken. Jag anser att detta stärker både pedagogen men även barnet. Pedagogen blir stärkt i sin roll genom att kunna använda sig av ett verktyg som förtydligar ord i kommunikationen med barnen men det stärker även pedagogen att via TAKK ge barnen ett sätt att lära sig uttrycka sina känslor på om de har svårt att göra det via ord . Barnet stärks då det får tillgång till ett verktyg som ger stöd i barnets kommunikation och samspel med sin omgivning. Som jag tidigare nämnt i texten så anser jag att det alltid är bra att använda sig av flera sätt än ett för att tydliggöra det man menar, eftersom vi alla lär och tar till oss saker på olika sätt. Min studie bidrar till forskningen genom att mina resultat från intervjustudien visar att TAKK och handalfabetet kan användas för såväl hörande som för barn som har en språknedsättning och att de pedagoger och föräldrar som är tillfrågade anser att TAKK och handalfabetet är bra för dessa barns språkutveckling. Jag anser att min studie är relevant för andra då den ger en inblick i hur TAKK och handalfabetet fungerar som ett språkutvecklande verktyg i de olika verksamheterna men studien
39
skildrar även pedagogers och föräldrars syn på användningen av TAKK och handalfabetet i verksamheterna.
8.2.1 Metoddiskussion
Genom mina intervjufrågor har jag fått svar på mina frågeställningar. Användning av filmobservationer hade varit ett alternativ som hade stärker min undersökning men varit svår att genomföra, då jag tror att några av informanterna hade avböjt att delta, men även tidsbristen gjorde att jag inte adderade denna metod till min undersökning. Jag använde mig av muntliga intervjuer istället för enkäter då jag ansåg att muntliga intervjuer skulle ge ett mer djup än enkäter och det skulle ge informanterna mer utrymme till att diskutera kring öppna frågor, men även skapa utrymme för mig att flika in med följdfrågor. Jag har även dokumenterat genom bilder hur två av
informanterna använder material till användningen av TAKK och handalfabetet . Denscombe (2000:103) menar att en metodtriangulering gör att forskaren ser saker ur olika perspektiv och det kan öka trovärdigheten i en studie. Då jag inte har använt mig av denna metod så ger det en viss svaghet åt min studie men studiens styrkor överväger detta. Till studiens styrkor kan räknas att informanternas svar och
beskrivningar i intervjuerna framstod som ärliga och uttömmande, och att de styrks av observerade artefakter. Genom observation av TAKK–relaterade artefakter så ges en konkret bild av hur TAKK och handalfabetet används i
verksamheten/undervisningen.
9 Avslutning
Min uppsats handlar om att synliggöra pedagogers, men även föräldrars, syn på användning av TAKK och handalfabetet i förskolan/förskoleklassen och hur pedagogerna använder sig av dessa verktyg ute i verksamheterna samt hur dessa verktyg kan stödja hörande barn/elever i deras språkutveckling. Jag tycker att jag har kunnat redovisa detta med hjälp av min intervjustudie där det tydligt framgår vad deltagarna tycker om dessa verktyg och hur det påverkar barn i deras
språkutveckling. Mina resultat visar att TAKK och handalfabetet kan användas för såväl hörande barn som för barn med en språknedsättning detta stärks även genom tidigare forskning. För framtida forskning så kan den som finner detta intressant forska i vilken mån TAKK och handalfabetet används mer i skolan, kanske mot
40
bakgrund av att min studie visar att de inblandade anser att TAKK och handalfabetet är bra verktyg som hjälper alla. Det skulle även vara intressant att utföra en studie där man filmar hur dessa verktyg används i de olika verksamheterna, vilket skulle ge en ännu större inblick i hur TAKK och handalfabetet fungerar i barns språkutveckling och inlärning.
41
Litteraturförteckning
Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006) Det svenska teckenspråket. I SOU 2006:29
Teckenspråk och teckenspråkiga – Kunskaps- och forskningsöversikt. S.11-70.
Brereton, A.(2008) Sign language use and the appreciation of diversity in hearing
classrooms. Vol. 28 Early years: In internationell Journal of Research and
Development, No. 3, October 2008, p. 311–324.
Claesson, B.(2008) Att skapa en tecknad miljö. I Lilla boken om tecken – som ett
verktyg för kommunikation och språkutveckling. S. 30-31. Hattenförlaget AB.
Daniels, M.(1995) Seeing language: The effect of sign language on vocabulary
Development in Young Hearing Children. Hämtat den 16 okt. 2013.
http://eric.ed.gov/?id=ED392103
Denscombe, M.(2000)Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Glansholm, L.(2006) Teckenspråket och de dövas situation förr och nu – en
sammanställning av Linus Glansholm. Hämtat den 7 okt. 2013. www.teckenspraket.se Heister Trygg, B(2010) Tecken som AKK. Hämtat den 20 sep. 2013.
http://www.teckna.se/TAKK_folder.htm
Johansson, I.(2009)Vikten av ett språk. I. Lilla boken om tecken – som ett verktyg
för kommunikation och språkutveckling. S. 64. Danderyd: Hatten förlag AB.
Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(2011). Skolverket.
Melhus, H. Melhus, E. & Johansson, U.(1998)Teckenspråksförstärkning vid grav dyslexi - teckenspråkets handalfabet underlättar kopplingen ljud– bokstäver–ord. I Läkartidningen, volym 95, nr. 30–31, 1998 S.3304-3305.
http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18046.pdf. Hämtat den 2/20-13.
NSF Science of learning center on visual language and visual learning. Research
brief no. 1: The importance of fingerspelling for reading(2010). Hämtat den 16 sep. 2013
42
http://www.nidcd.nih.gov/health/hearing/pages/asl.aspx, senast uppdaterat 2012, 9 mars.
Roos, C.(2004) Skriftspråkande döva barn- En studie om skriftspråkligt lärande i
förskola och skola. En avhandling från Göteborgsuniversitet i Institutionen för
pedagogik och didaktik . Hämtat den 5 nov. 2013 http://www.pinfo.se/pages/avhandlingen.pdf
Roos, C.(2006) Teckenspråk och pedagogik. I SOU(2006:29) Teckenspråk och
teckenspråkiga – kunskaps- och forskningsöversikt.
Roos, C.(2010) Handalfabetets funktion och användning i
tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger
forskningen? Kapet, Årgång 6, Nummer 1, 2010. Karlstads Universitet.
Rush, K.(2010-2011) Ready, sign, go! – Using Sign Language to Promote Preschool
Learning. Hämtat 17 sep. 2013.
http://www.highscope.org/file/NewsandInformation/ReSourceReprints/Winter2010- 2011/ReadySignGo.pdf
Rush, K.(2011) Using Sign Language Throughout the Daily Routine. I Extensions – Curriculum Newsletter From Highscope. Volume25. No.6
http://membership.highscope.org/app/Issues/148.pdf
Sacks, O.(1989) Att se röster – En resa in i de dövas värld. Malmö: Beyronds Grafiska AB.
Simpson, C.G & Lynch, S.A. (2007) Sign language: Meeting Diverse Needs in the
Classroom. Hämtat 31 okt. 2013.
http://www.sproutingnewbeginnings.com/Documents/SimpsonLynchPrevatte%20Exchange %20Article.pdf
Strandberg, L.(2006) Samspel grundlägger intellekt. I. Vygotskij i praktiken – bland
plugghästar och fusklappar. S.48. Nordstedts Akademiska Förlag.
Sveriges Dövas Riksförbund (sdr), uppdaterat senast 2013-07-12. Hämtat den 15 sep.
2013. www.sdr.org
Stukát, S.(1995) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
43
SOU(2006:54) Tecknade språk, det svenska teckenspråket och teckenspråkigas
tvåspråkighet.
Tisell, A.(2011) Lilla boken om tecken – som ett verktyg för kommunikation och
44
Bilaga 1
Intervju frågeställningar
1. Vilken funktion har TAKK och handalfabetet i
undervisningen/verksamheten, anser de tillfrågade?
2. Vad stödjer de tillfrågade sig på när det gäller användning av TAKK och handalfabetet i verksamheten/undervisningen?
3. Hur reagerar barnen/eleverna på användning av TAKK och handalfabetet?
4. Hur arbetar ni med TAKK och handalfabetet i er verksamhet/undervisning?
5. Vilken erfarenhet har föräldrarna om TAKK och handalfabet?
6. På vilket sätt har användningen av TAKK och handalfabetet avspeglats hosbarnet?
7. På vilket sätt tror man att barnen har eller kommer att dra fördel av TAKK och handalfabetet som används i undervisningen?
45
Bilaga 2
Observation av TAKK- relaterade artefakter
Under denna rubrik kommer jag att presentera och beskriva de olika TAKK - relaterade artefakter som används på en av förskolorna och i en förskoleklass.
Informanterna på de båda ställena har beskrivit konkret hur de använder materialen i sin verksamhet/undervisning.
Här är bild 1 av handalfabetet i en förskola
Bild 1. Handalfabetet uppsatt på väggen i en förskola.
På bild 1 ser man ett svenskt handalfabet som sitter uppe på en vägg synligt och i barnens höjd på förskolan. Syftet med att handalfabetet sitter där är för att locka nyfikenhet hos barnen förklarar informanten. Några av barnen på förskolan har lärt sig att stava sitt namn genom handalfabetet och andra barn har lärt sig att känna igen bokstäverna i sitt egna namn och forma dem efter handalfabetet.
På nästa bild som är bild 2, ser man bilder med tecken som är kopplade till matsituationer.
46
Bild 2. Tecken med bilder på olika saker som används vid matsituationer.
På bild 2 ser man bilder som är kopplade till matsituationen med tecken för varje redskap, det är till exempel bilder på olika typer av bestick och andra ätredskap. Dessa bilder används för att förtydliga de olika orden för redskapen med hjälp av tecknet på sidan av bilden. Bilderna sitter i höjd med matborden så att de blir synliga för barnen och på så vis ser barnen bilderna hela tiden och det skapar nyfikenhet hos dem. Barnen kan då samtala och lära sig de olika tecknen, förklarar förskoleläraren. Bild 3 nedan visar framsidan från sången ” Sankta Lucia” och på baksidan bilder med tecken till sången
Bild 3. Sångkort med tecknen på baksidan.
På bild 3 ser man ett sångkort med sången ”Sankta Lucia” och det är även en bild från baksidan av kortet där tecknen för de ord som står i sången finns, så att pedagogen kan göra tecknen samtidigt som hon sjunger sången för barnen. Genom att
pedagogen göra tecknen samtidigt som hon sjunger så tydliggörs orden för barnen och de får både känna och höra orden samtidigt.
Här på bild 4 ser man handalfabetet uppsatt på whiteboardtavlan i pedagog 5:s klassrum
47
Bild 4. Handalfabetet uppsatt på en whiteboardtavla i en förskoleklass.
Bilderna 4-9 kommer alla från förskoleklassen. Bild 4 visar det svenska handalfabetet som sitter uppsatt framme på tavlan i klassrummet. Läraren använder sig av
handalfabetet när hon tecknar barnens bokstäver i deras namn, så att de ska lära sig bokstäverna i namnet.
På bild 5 nedan ser man ett arbetsblad med bokstaven B
Bild 5. Ett arbetsblad med bokstaven B på och tecknet för B sitter på.
På bild 5 är det ett arbetsblad på bokstaven B och där kan man se uppe i högra hörnet bild på bokstaven B ur handalfabetet. Tecknet finns med i materialet för att eleverna både ska kunna känna bokstaven i handen genom handalfabetet men även känna formen på bokstaven genom pennan.
48
Bild 6. Ett arbetsblad med månadens namn på och tecknet för samma månad. Bild 6 visar ett arbetsblad med månadens namn och även i detta arbetsblad finns tecknet kopplat till den månaden som eleven arbetar med. Lärarens avsikt är att orden ska tydliggöras genom tecknet för månaden ihop med att eleverna får skriva månaden. Läraren menar att det blir lättare och tydligare för eleverna att komma ihåg ordet för månaden genom att eleven får både höra, skriva och teckna ordet. På bild 7 ser man veckans bokstav med tecknet för bokstaven bredvid
Bild 7. Veckans bokstav uppsatt på whiteboardtavlan ihop med tecknet för bokstaven. Bild 7 där kan man se ”veckans bokstav” uppsatt ihop med tecknet för den aktuella bokstaven. Bokstavens tecken ihop med handalfabetets tecken för bokstaven gör det synligt och tydligt för eleverna hur formen på bokstaven ser ut och känns och inte bara hur bokstavens ljud låter, enligt den tillfrågade läraren.
49
På bild 8 ser man olika sorters frukter med tecknet för vardera frukt på
Bild 8. Bilder på olika sorters frukter ihop med respektive tecken.
På bild 8 visas olika frukter ihop med tecknet för respektive frukt, dessa bilder använder läraren när eleverna har fruktstund och då får eleverna teckna den frukt som de har med sig. Läraren berättar att alla elever i klassen tycker att det är
jätteroligt att få visa sina kamrater genom tecken vilken frukt de har med sig och de övriga eleverna får sedan gissa kompisens frukt. Genom att använda bilder ihop med tecknen och ordet på frukterna så ges eleverna flera olika inlärningsstilar, påtalar läraren.
På bild 9 visas almanackan som pedagog 5 både talar och tecknar till för eleverna
Bild 9. Almanackan uppsatt på whiteboardtavlan i förskoleklassen.
Bild 9 visar almanackan som läraren använder varje dag med eleverna, läraren använder tecken ihop med talet när hon tillsammans med eleverna går igenom den aktuella dagen i almanackan.
50 7 oktober 2013
Bilaga 3
Informationsbrev
Detta är ett informationsbrev som ger information om min undersökning som handlar om att se vilken funktion TAKK(Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och handalfabetet har i verksamheten/undervisningen. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Syftet med denna undersökning är att få vetskap om föräldrars och pedagogers