Alléer har betydelse – eller det är i alla fall vad de flesta böcker,
broschyrer eller personer inom branschen påstår, men på få ställen ges påståendet en utförligare motivering eller analys. Ämnet för denna uppsats är framtaget tillsammans med Hans Åström vid Trafikverket, då de varje år lägger stora pengar på återplantering och vård av alléer – på motiveringen att de är något värt att bevara. Målet med denna uppsats är därför att utreda alléns betydelse för att ge en grund till påståendet.
Uppsatsens syfte är att utreda alléns betydelse, vad den är kopplad till samt hur den har och kan komma att förändras. Alléns betydelse är kopplat till människans värderingar och därmed handlar frågeställningarna både om alléns betydelse för landskap och för människa. Den huvudsakliga frågeställningen lyder därför:
Hur har allén betydelse för landskap och människa? Därtill diskuteras även:
Vilken roll omgivningen spelar för alléns betydelse?
Samt huruvida betydelsen har förändrats under de senaste 300
åren?
För att besvara frågorna är uppsatsen uppdelad i en teoretisk studie och en fallstudie. Den teoretiska studien fokuserar på att ge en bakgrund till vad landskap är, alléns skånska historia sammanvävt med landskapets och samhällets utveckling. Tre aspekter av alléns betydelse finns med genom hela uppsatsen – socialt, visuellt och funktionellt. Ämnets komplexitet och mångsidighet har krävt att litteraturen hämtats från flera olika akademiska inriktningar. Därför är materialet bakom den teoretiska studien hämtat från till exempel landskapsarkitektur, landskapsteknologi, kulturvård, agrarhistoria
och kulturgeografi. Fallstudien bygger på en studie av ett geografiskt begränsat område med 6 gods inom Eslövs kommun, vilket har ett välutvecklat allésystem. Med hjälp av fallstudien kan den teoretiska studiens teorier och fakta appliceras på ett verkligt exempel och det är möjligt att studera alléns betydelse för människa och landskap. Fallstudien bygger på material från arkiv och litteratur som beskriver godsens framväxt.
Landskap är en helhet, vilken styrs och förändras av olika krafter kontinuerligt. Allén är en del i denna helhet. I landskapet finns olika lager av historia och kan förstärkas av minnen eller historier som är kopplade till en plats. Inget landskapselement kan eller bör isoleras utan sin kontext – likaså gäller det alléer. Den europeiska landskapskonventionen är en viktig bakgrund i uppsatsen och det är främst utifrån dess syn på landskap som alléns betydelse är diskuterad.
Allt är sammanlänkat och utvecklingen av landskapet är beroende av politiska, ekonomiska och sociala krafter liksom det är av kulturella och naturliga. Alléer har planterats i över 4000 år och bygger därför på en tradition. Symboliken och motiven har skiftat genom olika religioner och kulturer, men deras starka uttryck gör dem till ett återkommande arkitektoniskt tema i stads-, bonde- och godslandskap. I Sverige och Skåne började de planteras under barocken på slutet av 1600-talet. Från att först och främst varit en symbol för godset, blev de under 1800-talet även vanliga vid de fria böndernas gårdar. Klassamhällets upplösning, förändringen i ekonomi och politik, samt den tekniska och biologiska utvecklingen kom alla att ha påverkan för alléns tillvaro. Exempel är planteringen av fruktträdsalléer under början av 1900-talet, då man förespråkade självhushållning och nyttoväxter – det i en samtid som dominerades av krig och dålig ekonomi. Den politiska frågan om trafiksäkerhet
98 har också fått stora konsekvenser för allébeståndet. Idag är kanske almsjukan en av de största påverkande faktorerna för landets alléer. Allén kan ha betydelse på flera olika sätt – i denna uppsats fokuseras det främst på de tekniska, estetiska och kulturhistoriska och inte på de biologiska fördelarna. De tre aspekterna; visuellt, socialt och funktionellt visar hur betydelsen kan variera beroende på vilken synvinkel de studeras. Den visuella aspekten handlar om människans upplevelse av allén som arkitektur. Exteriört(sedd utifrån) är allén en linje i landskapet och ger struktur i landskapet. Interiört(sedd inifrån) erbjuder den en rumslig upplevelse där rörelsen framåt är en av förutsättningarna. Alléns betydelse bygger på människan och dess relation till den och upplevelse av den. Forskning inom landskapspreferens håller teorier vilket visar att allén har många egenskaper som instinktivt uppskattas av människan. Allén är ofta del i en kulturmiljö och har genom tiden betytt olika saker för olika personer. Eftersom allén på många sätt är ett rum är det intressant att applicera Henri Lefabvres teorier om bruksrummet, upplevelserummet och det symboliska rummet. De tre aspekterna liknar den visuella, sociala och funktionella, men utgår enbart från alléns interiör. Allén är planterad av människan och för människan. I flera omgångar har påbud gått ut om plantering av alléer, kanske främst för dess funktionella egenskaper. I det skånska öppna landskapet har de varit viktiga mot vinderosion, men även för sikt och som virkes- och foderresurs.
Fallstudien visade ett område med ett rikt allésystem som knutit ihop 6 gods. Idag finns några av ursprungsalléerna kvar, medan en del försvunnit och stora delar återplanterats av Trafikverket. Godsen har planterat sina separata alléer vid olika tillfällen, men alla började inom andra halvan av 1700-talet. Med tiden har antalet alléer ökat och de separata godsen länkats ihop. Kartmaterial visar att alléerna
ofta anlagts i samband att vägarna upprustades och denna infrastruktur finns kvar idag nästintill intakt. Idag är andelen pendlare som passerar området stor, medan andelen boende och arbetande i landskapet är betydligt mindre.
En allés betydelse beror på flera faktorer, däribland: plats, omgivning, tidpunkt, karaktär, integritet samt vem som tittar. Alléerna fungerar som förmedlare av till exempel visuella upplevelser, minnen, personer, något som varit, något som är, närvaron av gods, geografisk punkt, infrastrukturen. Resultatet och slutsatserna efter fallstudien visade att allén är viktig för platsens
identitet och är en viktig förmedlare av godslandskapet. Godsens
tidigare roll som noder i landskapet är fortfarande utläsbart, framförallt på grund av nätet av alléer som utgår därifrån. De flesta alléerna i området har fortfarande kvar sin funktion, men speciellt ett gods ligger inom ett område med stor förändring och där alléerna dels försvunnit, förlorat sin framträdande plats eller sin funktion. Många av alléerna har blivit en symbol för kontinuitet i ett landskap och jordbruk som förändrats. Likaså har många av alléerna i området liknande dimensioner, vilket bidrar till dess sammanhållning. Alla alléer i området har anlagts med åkermark på minst en sida, vanligast på båda, vilket betyder att allén är viktig i ett öppet
landskap – kanske framförallt visuellt och funktionellt. Det är tydligt
att de utgör en viktig linje i helåkerslandskapet och att de bildar en
grön struktur i landskapet. Andelen vertikala objekt tycks öka i
landskapet samtidigt som andelen horisontella minskar – allén utgör både ett vertikalt och horisontellt landskapselement. Alléns arkitektoniska uppbyggnad kan ge en intensiv upplevelse, vilket bidrar till deras visuella och sociala betydelse. Men symboliken och deras visuella betydelse kan ha förändrats i takt med att människans relation till landskapet förändrats. De har en funktionell betydelse genom att de förtydligar infrastrukturen och vägen. Allén kan ha
99 olika betydelse i den exteriöra och interiöra upplevelsen, liksom att den kan påverkas olika av störningar i dessa två synsätt.
Fallstudie och teoretisk studie har visat flera exempel på hur allén
kan ha betydelse för såväl människa som landskap. Det tycks
finnas en koppling mellan de olika betydelserna – den visuella och funktionella kan i vissa fall ligga till grund för den sociala. Däremot borde det vara svårare för den sociala att ligga till grund för den visuella, eftersom upplevelsen av allén är individuell. Omgivningen kan påverka alléns visuella och funktionella betydelse på det sätt att de tekniska egenskaperna och alléns exteriör blir tydligare. men eftersom den visuella och funktionella betydelsen påverkas, så kan också den sociala betydelsen bli större i ett öppet landskap. Sedd ur den sociala aspekten så omgivningen också avgörande för alléns betydelse eftersom denne är med i en helhet och beroende av det områdets identitet. Vilket betyder att omgivningen kan ha
inverkan på alléns betydelse. Men huruvida alléns betydelse förändrats är beroende på individ och plats. Dels är det bundet till
den symbolik de kan hålla samt till människans förhållande till landskapet. Människans relation till allén och landskapet bör förändrats i takt med att människans roll i landskapet förändrats. Under 4000 år har alléer funnits, kanske inte till namn men till
tradition. I Skåne har de under 300 år planterats och försvunnit och
planterats igen. Detta innebär att inte enbart den fysiska allén är ett kulturarv, utan hela traditionen att plantera dem är ett kulturarv. 300 år av tradition innebär att det måste finnas goda anledningar till plantering och att allén är av stor betydelse för människan, vare sig det är för deras funktion, den visuella upplevelsen eller för deras symboliska betydelse.
100