Sammanfattning och slutsats

I min studie framkommer utifrån elevernas erfarenheter den komplexitet som ligger till grund för att ett fruktbart och utvecklande lärande ska komma till stånd samt vad som kan inverka på att önskade effekter inte uppstår. Den visar vikten av att skolan organiseras på

vetenskapliga grunder innan åtgärder och omorganiseringar görs. Däremot kan det också tilläggas att beroende på vilket syfte skolan har med sina åtgärder och vilka forskningsresultat man väljer att stödja sina beslut emot kan ha stor betydelse för utfallen och hur dessa tolkas.

29

Att erfarenheter (i detta fall elevers erfarenheter) inte alltid behöver stämma överens med vad forskning pekar emot är en slutsats som kan dras utifrån mina resultat. Något jag grundar på att det i jämförelser inte framkom några stora kontraster mellan deltagarnas uttalanden men inte heller några tydligt uttalade erfarenheter som direkt kan kopplas till de effekter som ofta finns beskrivna i forskningsöversikter. Däremot vill jag återigen betona att det är elevernas erfarenheter jag har utgått från. Även om vissa effekter går att skönja i deras uttalande är det uttalade erfarenheterna som ligger till grund. För en vidare forskning inom området hade det varit intressant att vinkla syftet mot vilka mer direkta effekter eleverna själva kan se av hur de varit organiserade. Som ett bidrag till det specialpedagogiska forskningsfältet belyser min studie betydelsen av skolans organisation och vad som kan ha betydelse för elevers lärande när det gäller matematikundervisning, samt att den visar på hur olika faktorer samverkar och har inverkan på elevers lärande. Speciallärarens arbete i en skola för alla kan därför inte betraktas som isolerade åtgärder för enstaka elever eller endast inriktas mot de elever som befinner sig i ytterkanterna. För att en utveckling ska komma till stånd behöver det finnas ett samarbete mellan alla aktörer i skolan där det specialpedagogiska arbetet ingår i helheten.

30 Referenser

Ahlberg, A., Klasson, J-Å. & Nordevall, E. (2003). Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling (INSIKT 2002:2) Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). (Red.) Handbok i kvalitativa metoder. (upplaga 1:2) Malmö: Liber AB.

Backlund, L.(2011). (Red.). Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv. Stockholm:

Stockholms Universitets förlag.

Bentley, P-O. & Bentley, C. (2011). Det beror på hur man räknar. Stockholm: Liber AB.

Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion.

(Arbetsrapporter vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 8) Örebro: Örebro universitet.

Giota, J., Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? (RIPS:

Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik,nr1). Göteborg:

Göteborgs universitet. Hämtad från: http://www.ips.gu.se/forskning/publikationer/rips Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber AB.

Harris, D M. (2012). Varying Teacher Expectations and Standards : Curriculum

Differentiation in the Age of Standards-Based Reform. Education and Urban Society 2012 44: 128.

DOI: 10.1177/0013124511431568

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Håkansson, J., Sundberg, D. (2012). Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.

Stockholm: Natur & kultur.

Illeris, K. (2009). Contemporary theories of learning. New York: Routledge.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.

Stockholm:Myndigheten för skolutveckling.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.) Lund:

Studentlitteratur AB.

Lave, J., Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation (24.uppl.) Cambridge University Press.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemma. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur AB.

.

31

Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (2 uppl.) Stockholm:

Liber AB.

Persson, B., Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. Malmö: Liber AB.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen 2010:14.(2010). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. (Skolverkets rapport nr.22.) Örebro: Skolverket.

Skolverkets nyhetsbrev nr.9/december 2008

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148704!/Menu/article/attachment/Nyhbrev0809.pdf Skolverket 09:1126. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm:

Skolverket.

Skolverket 11:1250. (2011). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.

Slavin, Robert. (1990). Achievement effects of ability grouping in secondary schools: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research. Volume 60 nr.3 1990.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. (2.uppl.) Stockholm: Norstedts.

Wallby, K., Carlsson, S., Nyström, P. (2001). Elevers olikheter – organisationsproblem eller undervisningsutmaning? NCM-Rapport 2001:1. Göteborg: Göteborgs universitet.

Wallby, K., Carlsson, S., Nyström, P. (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.

Wibeck, V. Fokusgrupper. (2010). Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.

(2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

32

Bilaga 1

Hej!

Jag håller nu på att genom ett examensarbete avsluta mina studier på Special-lärarprogrammet vid Karlstad Universitet. Mitt arbete handlar om nivågruppering och vilka erfarenheter elever har från grupperingar i matematikundervisningen.

Min tanke är att genom gruppintervjuer få ta del av elevernas erfarenheter och det är här jag behöver hjälp av era barn!

Intervjuerna kommer att ta ca 60 min och de kan enligt överenskommelse med Xxxx Xxxxx genomföras under ordinarie matematiklektioner. Deltagandet är naturligtvis frivilligt och man har rätt att avbryta sin medverkan.

Jag kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska regler som i korthet gäller:

• Informationskrav – deltagarna skall informeras om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande.

• Samtyckeskravet – att undersökningsdeltagaren samtycker. Om deltagaren är under 15 år bör samtycke inhämtas från förälder/vårdnadshavare. De som medverkar har rätt att själv bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Om man som deltagare väljer att avbryta sitt deltagande ska man inte utsättas för

påtryckningar eller påverkan och beroendeförhållande får heller inte föreligga mellan forskare och deltagare.

• Konfidentialitetskravet – alla deltagare skall avidentifieras och uppgifterna skall lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående.

• Nyttjandekravet – insamlade uppgifter får inte användas eller lånas ut för andra syften.

Om era barn vill medverka och ni ställer er positiva till detta så skicka med talongen med er underskrift tillbaka till mig. Vill ni ha mer info eller har frågor om studiens genomförande så hör gärna av er, xxxxxxxxxx.

Med vänliga hälsningar Ann-Sofie Gruvborg

Jag godkänner att mitt barn ___________________ får medverka i gruppintervju som kommer att handla om hans/hennes erfarenheter av matematikundervisningens organisation.

Vårdnadshavares underskrift:_______________________________________

33

Bilaga 2

Exempel på inledningar/intervjufrågor till fokusgruppintervjuer:

• Kan ni berätta om hur er matematikundervisning har varit organiserad?

• Är det något sätt ni tycker har varit bättre än andra?

• När tycker ni undervisningen fungerar som bäst?

• Varför tror ni att just det fungerar så bra?

• Tänker ni att det var bra bara för er själva då eller för hela klassen?

• Hur är det med läromedel/böcker? Tror ni det spelar någon roll vilken bok man har? Ni kanske har exempel på böcker som ni tyckt varit bättre och sämre. Vad var det som gjorde det?

• Behöver man böcker i matematikundervisningen? Vad tycker ni?

• Lär man sig bäst när man följer en bok tror ni, eller är det bättre att göra andra aktiviteter inom området? (t.ex. spela spel, utematte, aktiviteter i matteverkstan)

• (Berätta gärna om när ni har testat någon annan typ av matte än i klassrummet med matteboken.)

• Finns det något sätt ni vill rekommendera skolan att inte organisera undervisningen på? (något sätt ni själva har erfarenheter av)

• Vad kan det bero på att det inte fungerade/fungerar?

• Så hur skulle ni vilja beskriva den perfekta mattelektionen?

34

35