57
6 Avslutande kommentarer
6.1 Inledning
Kapitel 6 utgör uppsatsens avslutande kapitel. Kapitlet inleds med en samman-fattning av vad det som framgår av tidigare kapitel. Efter det besvaras uppsatsens sista frågeställning och därefter följer olika de-lege-ferenda-resonemang mot bak-grund av det som lagts fram i uppsatsen.
6.2 Sammanfattning och slutsats
Sammanfattningsvis kan det konstateras att lagstiftaren har många olika intressen och perspektiv att beakta vid framtagandet av en rekonstruktionslagstiftning. In-solvenslagstiftning i allmänhet och rekonstruktionslagstiftning i synnerhet ge-nomsyras av tydliga intressekonflikter. Gäldenärer ställs mot borgenärer, gälde-närsintresset ställs mot samhällsintresset och ofta uppstår det intressekonflikter borgenärerna emellan Det har i framställningen framgått att dessa intressen ofta är motstående och att det är omöjligt att i en lagstiftning ta hänsyn till samtliga intressen och perspektiv fullt ut. Lagstiftaren har således alltid en svår uppgift vid framtagandet av lagstiftning på området.
De flesta kan dock enas om att en konkurs för ett bolag med en bärkraftig affärsidé som av olika skäl hamnat i ekonomiska trångmål inte är önskvärt och därmed bör undvikas. Att säga att borgenärens intresse att få betalt är mer eller mindre viktigt ur ett samhällsperspektiv är emellertid svårt att avgöra. Lika svårt som att påstå att en ordning som är mer gäldenärsinriktad i längden är mer eller mindre samhällsekonomisk lönsam än en ordning där borgenärer kan tvinga bort aktieägare. Dessa beslut måste tas av politiker vid stiftandet av en lag. Det är dock bäst utifrån samtliga perspektiv om så välgrundade beslut som möjligt fattas. Att politikerna har ett tydligt syfte med lagstiftningen och har utvärderat olika intres-sekonflikter noga är därmed önskvärt.
Uppsatsens fokus har främst legat på frågan kring hur gäldenärsbolagets akti-ekapital ska hanteras i en företagsrekonstruktion och den s.k. ”omvända för-månsrättsordningens” vara eller icke vara. Det har lagts fram argument för och emot att låta aktiekapitalet omfattas av ett ackord. Vissa argument är starkare än andra. Min uppfattning är dock att det är svårt att argumentera mot att aktieka-pitalet ska omfattas av ackordet. Aktiekaaktieka-pitalet omfattas också av ackordet i de länder vars lagstiftning här finns beskrivna. Samma syn på aktiekapital återfinns
58
även i både KL och Resolutionslagen. Jag har därför svårt att se varför lagstifta-ren ska resonera på ett annat sätt avseende rekonstruktion än så som gjordes vid framtagandet av Resolutionslagen.149 Vid implementationen av Förinsolvensdi-rektivet bör därför lagstiftaren låta aktieägarnas kapital omfattas av ackordet och tillåta alla möjliga finansieringssätt som finns enligt ABL. En sådan förändring tror jag skulle effektivisera rekonstruktionsförfarandet och därmed även minska antalet konkurser.
Även om fokus främst legat på hantering av aktiekapitalet i en rekonstruktion har uppsatsen också behandlat andra frågor som lagstiftaren har att ta ställning till vid implementation av Förinsolvensdirektivet. Jag tänker främst på frågan om Sverige behöver inrätta specialdomstolar för att hantera stora rekonstruktioner och konkurser samt huruvida klassindelning och tvångsackord ska införas i svensk rätt. Hur dessa frågor ska hanteras beror på hur ambitiös utformningen av den svenska rekonstruktionslagstiftningen ska vara. Hur mycket vill staten satsa på det svenska rekonstruktionsförfarandet och i förlängningen på svenskt företagande? Att överlåta till domstolen att hantera svåra värderingsfrågor, upp-delning av borgenärer i olika klasser och genomförandet av tvångsackord kräver ökade resurser. Är det något som kommer att prioriteras?
Ett starkt argument för att Sverige ska vara ambitiösa vid implementationen av Förinsolvensdirektivet och sträva efter att skapa en sofistikerad och effektiv lagstiftning är att förhindra s.k. forum-shopping och att bolag väljer bort Sverige som etableringsort. I en alltmer globaliserad värld där internationella bolag enkelt rör sig över landsgränser har det blivit vanligare att rekonstruktionsmöjligheter och insolvenslagstiftning är viktiga faktorer vid val av ort för etablering. Singa-pore har exempelvis som uttryckligt mål att bli ett internationellt centrum för omstrukturering. Förhoppningen är att fler bolag ska flytta tillgångar dit samt etablera sig och även omstrukturera sin verksamhet där. En annan anledning till att det är intressant att se hur Singapore har utvecklat sin lagstiftning är att det är de inspirerats av amerikansk och engelsk rätt, likt bestämmelserna i Förinsolvens-direktivet.
Ytterligare ett starkt argument för en ambitiös lagstiftning är att mycket talar för att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. För att förhindra en kris likt den på 90-talet är det av stor vikt att kunna tillhandahålla ett effektivt rekonstrukt-ionsförfarande. Vill Sverige även behålla sin position som ett konkurrenskraftigt land som lockar till sig utländska bolag är en fungerande rekonstruktionslagstift-ning en viktig faktor. Mycket talar dessutom för att en förordrekonstruktionslagstift-ning på området kommer att komma inom några år om Förinsolvensdirektivet inte implementeras på ett tillfredsställande sätt bland medlemsstaterna. Därför anser jag att Sverige borde vara minst lika ambitiösa som exempelvis Singapore vid framtagandet av en ny rekonstruktionslagstiftning.
Avslutningsvis anser jag att lagstiftaren bör ha en annan målsättning med lag-stiftningen än den som sattes upp vid stiftandet av FrekL. Målsättningen med
59
lagstiftningen bör inte vara att ett visst antal formella förfaranden ska genomföras varje år. Att istället ha målsättningen att skapa ett effektivt förfarande för bolag med en bärande affärsidé som bedöms vara värda mer vid fortsatt drift än kon-kurs är enligt mig att föredra. En förändring av det formella förfarandet skulle även med hög sannolikhet leda till andra utgångspunkter i de informella randena. Samtliga parter är väl medvetna om ramarna för det informella förfa-randet vilket bör leda till att utgångspunkterna i förhandlingarna parterna emellan indirekt påverkas av lagstiftningen. Huruvida en rekonstruktion sker formellt el-ler informellt torde för det mesta styras av affärsmässiga överväganden. Så länge rekonstruktion är lyckad faller den inom syftet för lagstiftningen. Att rekonstrukt-ionen genomförs som formell eller informell är därmed av mindre betydelse.
61
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1970:136 Regeringens proposition med förslag till ackordslag m.m. Prop. 1975:103 Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion.
Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag.
Prop. 2015/16:5 Genomförande av krishanteringsdirektivet. Statens offentliga utredningar
SOU 1920:2 Förslag till konkurslag och till lag om ackordsförhandling utan konkurs äfvensom till andra därmed sammanhängande författningar.
SOU 2010:2 Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. SOU 2016:72 Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet. Regeringens kommittédirektiv
Dir 2007:29 Samordnat insolvensförfarande.
Dir. 2015:10 Utveckling av innovations- och entreprenörsklimatet. Dir. 2019:60 Nya regler om företagsrekonstruktion.
Rättspraxis
Engelska rättsfall Re Savoy Hotel Ltd.
Sovereign Life Assurance Co v. Dodd.
H & CS Holdings Pte Ltd v Glencore International AG.
Litteratur och artiklar
Bastidas Venegas, Vladimir, Rättsekonomi i Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk
Metodlära, 2 u., Studentlitteratur, Lund, 2018, [cit. Bastidas Venegas, 2018].
DePamphilis, Donald M. Ph.D., Mergers, Acquisitions, and Other Restructuring Activities, 10 u., Academic Press, San Diego, 2019, [cit. DePamphilis, 2019].
Eberhart, Robert & Eesley, Charles & Eisenhardt, Kathleen, Failure Is an Option:
Institu-tional Change, Entrepreneurial Risk and New Firm Growth, Organization Science, 2016,
62
Falkenhall, Björn & Wennberg Karl, Företagare i insolvens och misslyckandets stigma, Ekono-misk Debatt, nr 2 (38), 2010, [cit. Falkenhall & Wennberg, 2010].
Gräns, Minna, Om interaktiv rättsdogmatik, I: Interaktiv rättsvetenskap, Juridiska fakulteten, Uppsala Universitet, Uppsala, 2006, [cit. Gräns, 2006].
Hellners, Tryggve & Mellqvist, Mikael, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2013, [cit. Hellners & Mellqvist, 2013].
Kaldal, Anna & Sjöberg, Gustav, Vetenskapskrav på uppsatser i rättsvetenskap – handfasta tips, 1 u., Jure Förlag, Stockholm, 2018, [cit. Kaldal & Sjöberg, 2018].
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod i Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.) Juridisk
Metodlära, 2 u., Studentlitteratur, Lund, 2018, [cit. Kleineman, 2018].
Lindskog, Stefan, Företagsrekonstruktion – föreställningar och verklighet, Insolvensrättsligt fo-rum 2003, Iustus, Uppsala, 2005, 15–25 och 42–47, [cit. Lindskog, 2005].
Mellqvist, Mikael, Det obeståndsrättsliga trollspöet, Ny Juridik, 3:01, 2001, s. 49-66, [cit. Mellqvist, 2001].
Möller, Mikael, Ett samlat insolvensförfarande, Insolvensrättsligt forum 2003, Iustus, Upp-sala, 2005, 15–25 och 42–47, [cit. Möller, 2005].
Nordisk-baltiska insolvensnätverket, Nordic-Baltic Rekommendations on Insolvency Law, 1 u., Wolters Kluwer, 2016, [cit. Nordic-Baltic Recommendations on Insolvency Law, 2016].
Payne, Jennifer, Schemes of Arrangement : Theory, Structure and Operation, 1 u., Cambridge University Press, Cambridge, 2014, [cit. Payne, 2014].
Persson, Annina H. & Karlsson-Tuula, Marie, Företagsrekonstruktion – i teori och praktik, 3 u., Wolters Kluwer , Stockholm, 2017, [cit. Persson & Karlsson Tuula, 2017]. Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap del 1, JT 1995-96, s. 726-748, [cit. Sandgren,
1995-96].
Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, Festskrift till Peter Siepel, Norstedts Juridik, Stockholm, 2006, [cit. Sandgren, 2006].
Sandström, Marie, The concept of Legal Dogmatics Revisited, i Epistemology and Ontology, ed Z. Bankowski, Stuttgart, 2005, [cit. Sandström, 2005].
Selander, Erik & Björnram, Peter, Rekonstruktion och riskkapital, Insolvensrättsligt forum 2003, Iustus, Uppsala, 2005, s. 56–66, [cit. Selander & Björnram, 2005].
Tuula, Marie, En framtida insolvensbalk? Ny Juridik, 3:01, 2001, s. 37-72, [cit. Tuula, 2001]. Valguarnera, Filippo, Komparativ juridisk metod i Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.),
Juridisk Metodlära, 2 u., Studentlitteratur, Lund, 2018, [cit. Valguarnera, 2018].
Webbartiklar
Entreprenörskapsforum, Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2015, , [cit. Ent-reprenörskapsforum, 2015], hämtad 24 november 2019 från:
https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2015/06/GEM_Nation-ell_Rapport_2015_webb.pdf
Entreprenörskapsforum, Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2019, [cit. Ent-reprenörskapsforum, 2019], hämtad den 24 november 2019 från:
https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2019/06/GEM2019_Nationell_rap-port_web.pdf
Gratzer, Karl & Stiefel, Dieter, History of Insolvency and Bankruptcy from an International
Per-spective, Södertörns Högskola, 2008, [cit. Gratzer & Stiefel, 2008], hämtad den 15
no-vember 2019 från:
63
Gurrea Martínez, Aurelio, International Recognition of Singapore’s New Restructuring Framework, University of Oxford, 2019, [cit. Martínez, 2019], hämtad den 29 september 2019 från:
https://www.law.ox.ac.uk/business-law-blog/blog/2019/09/international-recognition-singapo-res-new-restructuring-framework
Konjunktur Institutet, Konjunkturläget oktober 2019, [cit. Konjunkturinstitutet oktober, 2019], hämtat den 1 november 2019 från:
https://www.konj.se/dow-load/18.2ce76e1a16d62eaa0d2e7592/1570787924195/KLOkt2019_webb.pdf
Lindberg, Lena, Första vågen av problemkrediter bland svenska företagsobligationer, Ackordscen-tralen 2019, [cit. AckordscenAckordscen-tralen, 2019], hämtat den 18 november 2019 från:
https://ackordscentralen.se/forsta-vagen-av-problemkrediter-bland-svenska-foretagsobligat-ioner/
Mennens, Anne, Puzzling priorities: harmonisation of European Preventive Restructuring
Frame-works, University of Oxford, 2019, [cit. Mennens, 2019], hämtad den 4 oktober 2019
från:
https://www.law.ox.ac.uk/business-law-blog/blog/2019/03/puzzling-priorities-har-monisation-european-preventive-restructuring
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Sambanden mellan
entreprenör-skap och insolvensregler - En analys av internationella index och mått, 2014, [cit. Tillväxtanalys,
2014], hämtad den 14 november 2019 från:
https://www.tillvaxtanalys.se/down- load/18.201965214d8715afd12d0f0/1432623595550/pm_2015_02_sve_Samban-den%20mellan%20entreprenorskap%20och%20insolvensregler.pdf
Payne, Jennifer, The Government announces radical changes to the UK debt restructuring regime, University of Oxford, 2018, [cit. Payne, 2018], hämtad den 2 november 2019 från:
https://www.law.ox.ac.uk/business-law-blog/blog/2018/09/government-announces-radical-changes-uk-debt-restructuring-regime
SVT Nyheter, Krisande Nynas fortsätter driva verksamhet trots miljardskulder, SVT Nyheter, 2019, [cit. SVT Nyheter, 2019], hämtad den 18 december 2019 från:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/krisande-nynas-fortsatter-verksam-heten-trots-miljardskulder
Övrigt
Europeiska kommissionens rekommendation
Av den 12 mars 2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. Finansinspektionens Föreskrifter om ägar- och ledningsprövning