Studien har gett perspektiv på hur teknik kan anpassas för äldre vuxna, samt ett förslag på en design för videokommunikation mellan hemtjänst och brukare. Sju intervjuer genomfördes med äldre vuxna, vilket analyserades med en tematisk analys. Användarstudien, likväl som det teoretiska ramverket, gav insikt i vilka faktorer som bör beaktas vid design för att tillfredsställa målgruppens behov, vilket var studiens ena frågeställning. Efter användarstudien skapades personor, scenarion och användarberättelser. Därefter skissades lösningar fram och fyra koncept utvärderades i en värderingsmatris. Designprocessen resulterade i ett förslag över hur systemet kan designas för att ge målgruppen en god användarupplevelse, vilket var studiens andra frågeställning.
Sammanfattningsvis framgick det att viktiga faktorer vid design för äldre bland annat är att de använder generellt mindre teknik, men har en positiv inställning till tekniken. Vissa svårigheter som de kan uppleva är att installera någonting, och liten text och små knappar försvårar användningen. Långa sekvenser och många knapptryck upplevdes även som frustrerande och förvirrande. Vissa deltagare var oroliga gällande säkerheten, särskilt angående spridning av privat information. Det framkom även rädslor om att råka förstöra någonting eller göra fel i gränssnittet. Mycket av detta var i enlighet med tidigare forskning där det framgår att äldre har ett försämrat arbetsminne (Gajewski m.fl., 2018), synnedsättning (Fisk m.fl., 2009), försämrad fingerfärdighet (Scherder, Dekker & Eggermont, 2008) och mindre erfarenhet, men är positiva till användning av teknik (Mitzner m.fl., 2010; Wressle, 2009). Tidigare forskning visade även att äldre främst upplever problem relaterat till synnedsättningar (Wressle, 2009) och att det kräver mycket ansträngning att använda, samt att äldre upplever oro över säkerheten och pålitligheten (Mitzner m.fl., 2010), vilket överensstämmer med studiens resultat.
Andra viktiga faktorer att ta i beaktning som framgick i det teoretiska ramverket, men inte i intervjuerna, var att äldre oftast har annorlunda mentala modeller, ofta baserade på tidigare versioner av tekniken (Fisk m.fl., 2009). Kognitiv bearbetning är även långsammare hos äldre vuxna (Kerchner m.fl., 2012), vilket innebär att mängden visuell information bör begränsas (Fisk m.fl., 2009).
Det slutliga designförslaget för hur ett system kan designas för att ge målgruppen en god användarupplevelse resulterade i tre huvudsidor; en startsida, en samtalssida och en sida för inkommande samtal. Startsidan visar användarens kontaktlista med stora bilder och stor text. En kontakt visas i taget över majoriteten av skärmen och användaren kan sedan svepa över dessa för att navigera i listan (se figur 4). När en kontakt väljs eller användaren får ett inkommande samtal (se
73
figur 8) byter gränssnittet till samtalssidan som har en användares videokamera i fokus över majoriteten av skärmen (se figur 5-7). På högersidan kan användaren sedan välja vilken kamera som är i fokus. Användaren kan även lägga till fler deltagare, avsluta samtalet och se sin egen kamera.
Designförslaget är utvecklat för en MVP och framtida studier rekommenderas att vidare undersöka behov och beteenden hos äldre vuxna för att kunna förse målgruppen med goda användarupplevelser, samt att komplettera intervjuer med exempelvis observationer och andra relaterade målgrupper. Det utvecklade designförslaget rekommenderas även att undersökas vidare med användbarhetstester och därefter vidareutvecklas för att fortsätta den iterativa processen (Baxter, 2015).
Projektets resultat kan användas för vidare utveckling av videokommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna. Resultatet kan även användas för liknande produkter. Studien har dessutom bidragit till en ökad förståelse för hur äldre uppfattar teknik och hur tekniken kan anpassas för deras behov. Därför kan äldre förhoppningsvis få en bättre användarupplevelse och ett förbättrat vardagsliv. Som ett underlag för utveckling av välfärdsteknik kan projektet förhoppningsvis även bidra till att på lång sikt minska arbetsbelastningen inom hemtjänst.
74
Referenser
Adams, P. (u.åa). How we accidentally invented Job Stories. Hämtad 2019-05-06 från https://www.intercom.com/blog/accidentally-invented-job-stories/
Adams, P (u.åb). The dribbblisation of design. Hämtad 2019-05-06 från https://www.intercom.com/blog/the-dribbblisation-of-design/
Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse. Lund: Studentlitteratur.
Baddeley, A. (2001). The concept of episodic memory. Philosophical Transactions: Biological
Sciences, 356(1413), 1345–1350. https://doi.org/10.1098/rstb.2001.0957
Bainbridge, K., & Wallhagen, M. (2014). Hearing loss in an aging American population: Extent, impact, and management. Annual Review of Public Health, 35, 139-152. doi:
10.1146/annurev-publhealth-032013-182510
Baxter, K. (2015). Understanding your users: A practical guide user research methods (2. uppl.). Waltham, MA: Morgan Kaufmann Publishers.
Bilda, Z., Gero, J. S., & Purcell, T. (2006). To sketch or not to sketch? That is the question. Design
Studies, 27(5), 587–613. https://doi.org/10.1016/j.destud.2006.02.002
Bødker, S. (2000). Scenarios in user-centred design: Setting the stage for reflection and action.
Interacting with Computers, 13(1), 61–75. https://doi.org/10.1016/S0953-5438(00)00024-2
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Buxton, W. (2007). Sketching user experiences: Getting the design right and the right design. San Francisco, CA: Elsevier Science & Technology.
Cohn, M. (2004). User stories applied: For agile software development. Boston, MA: Pearson Education Inc.
Cooper, A., Reimann, R., & Cronin, D. (2007). About face 3: The essentials of interaction design (3. uppl.). Indianapolis, IN: Wiley Publishing Inc.
Cross, N. (2000). Engineering design methods: Strategies for product design (3. uppl.). Chichester: Wiley.
Datainspektionen. (u.åa). Personuppgiftslagen. Hämtad 2019-05-20 från https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/personuppgiftslagen/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3D%3D&_t_q=person uppgiftslagen&_t_tags=language%3Asv%2Csiteid%3A994ba21f-261a-4557-a79f-
75
e3dd826642d2&_t_ip=10.109.50.20&_t_hit.id=Datainspektionen_Web_Features_Category Page_CategoryPageType/_3304ff76-f747-4610-b40c-6e717091a715_sv&_t_hit.pos=1 Datainspektionen. (u.åb). Dataskyddsförordningen. Hämtad 2019-05-20 från
https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3D%3D&_t_q=gd pr&_t_tags=language%3Asv%2Csiteid%3A994ba21f-261a-4557-a79f-
e3dd826642d2&_t_ip=10.109.50.20&_t_hit.id=Datainspektionen_Web_Features_Category Page_CategoryPageType/_f83bd8c4-c0be-4d46-84ed-7f6bf515816e_sv&_t_hit.pos=1 Dobos, L. (2019). 2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden helt oskyddade på internet.
Hämtad 2019-04-22 från https://computersweden.idg.se/2.2683/1.714787/inspelade-samtal- 1177-vardguiden-oskyddade-internet
Ekholm, A. (2010). Den ljusnande framtid är vår: Delresultat från LEV-projektet. Hämtad från https://www.regeringen.se/rapporter/2010/06/s2010.021/
Fisk, A. D., Rogers, W. A., Charness, N., Czaj, S. J., & Sharit, J. (2009). Designing for older
adults: principles and creative human factors approaches (2. uppl.). Boca Raton, FL: CRC
Press.
Franssen, M. (2005). Arrow’s theorem, multi-criteria decision problems and multi-attribute preferences in engineering design. Research in Engineering Design, 16(1–2), 42–56. https://doi.org/10.1007/s00163-004-0057-5
Fredriksson, J., Groth, K., Räsänen, M., Bergius, H., & Rylander, E. (2014). Effects of mobile video-mediated communication for health care professionals in advanced home care of children. The 27th International Symposium on Computer-Based Medical Systems (CBMS),
Maj 27-29, 2014. (s. 363-368). New York, NY, USA: IEEE. doi: 10.1109/CBMS.2014.13
Gajewski, P. D., Hanisch, E., Falkenstein, M., Thönes, S., & Wascher, E. (2018). What does the n- Back task measure as we get older? Relations between working-memory measures and other cognitive functions across the lifespan. Frontiers in Psychology, 9, 1–17.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.02208
Goodman, E. (2012). Observing the user experience: a practioner’s guide to user research (2. uppl.). Waltham, MA: Morgan Kaufmann Publishers.
Goodwin, K. (2009). Designing for the digital age: How to create human-centered products and
services. Indianapolis, IN: Wiley Publishing Inc.
Gross, D., & Do, E. (1996). Ambiguous intentions : A paper-like interface for creative design. The
76
6-8, 1996. (s.183-192). Seattle, WA, USA: ACM.
https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.91.9595&rep=rep1&type=pdf Grudin, J. (2006). Why personas work: the psychological evidence. I J. Pruitt & T. Adlin (Red.),
The persona lifecycle: Keeping people in mind throughout product design (s. 642–663). San
Francisco, CA: Elsevier Inc.
Guest, G., Bunce, A., & Johnson, L. (2006). How Many Interviews Are Enough?: An Experiment with Data Saturation and Variability. Field Methods, 18(1), 59–82.
https://doi.org/10.1177/1525822X05279903
Hanington, B., & Martin, B. (2012). Universal methods of design: 100 ways to research complex
problems, develop innovative ideas, and design effective solutions. Beverly, MA: Rockport
Publishers.
Haustein, S. (2012). Mobility behavior of the elderly: An attitude-based segmentation approach for a heterogeneous target group. Transportation, 39(6), 1079–1103.
https://doi.org/10.1007/s11116-011-9380-7
Hjälpmedelsinstitutet. (2012). Att införa e-hemtjänst: Erfarenheter från Västerås stad. Hämtad från http://docplayer.se/3130398-Att-infora-e-hemtjanst-erfarenheter-fran-vasteras-stad.html Howitt, D. (2013). Introduction to qualitative methods in psychology (2. uppl.). Harlow: Pearson
Education Limited.
International Organization for Standardization. (2010). ISO 9241: Ergonomics of human-system
interaction. Hämtad från https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-210:ed-1:v1:en
Davidsson, P., Palm, M., & Melin Mandre, Å. (2018). Svenskarna och internet 2018. Hämtad från Internetstiftelsens webbplats:
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf
Janosky, B., Smith, P. J., & Hildreth, C. (1986). Online library catalog systems: an analysis of user errors. International Journal of Man-Machine Studies, 25(5), 573–592.
Kerchner, G. A., Racine, C. A., Hale, S., Wilheim, R., Laluz, V., Miller, B. L., & Kramer, J. H. (2012). Cognitive processing speed in older adults: Relationship with white matter integrity.
PLOS ONE, 7(11), 1–11. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0050425
Kobayashi-Cuya, K., Sakurai, R., Sakuma, N., Suzuki, H., Yasunaga, M., Ogawa, S., Takebayashi, T., & Fujiwara, Y. (2018). Hand dexterity, not handgrip strength, is associated with
executive function in Japanese community-dwelling older adults: A cross-sectional study.
BMC geriatrics, 18(192), 1-8. doi: 10.1186/s12877-018-0907-z
Kobayashi-Cuya, K., Sakurai, R., Suzuki, H., Ogawa, S., Takebayashi, T., & Fujiwara, Y. (2018). Observational evidence of the association between handgrip strength, hand dexterity, and
77
cognitive performance in community-dwelling older adults: A systematic review. Journal of
Epidemiology, 28(9), 373-381. doi: 10.2188/jea.je20170041
Krueger, R. A., Donner, J., Kirsch, S., & Maack, J. N. (2001). 2. Designing and Conducting Focus
Group Interviews 4. Hämtad från
https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&Au thType=ip,uid&db=edsbas&AN=edsbas.99C0D0E&lang=sv&site=eds-live&scope=site Kuhn, S., & Winograd, T. (1996). Participatory design. I T. Winograd (Red.), Bringing design to
software (s. 290–294). New York, NY: ACM Press.
Larsson, Å. (2009). Everyday life amongst the oldest old - descriptions of doings and possession
and use of technology (Doktorsavhandling, Linköpings universitetet, Norrköping, ISSN
0345-0082). Hämtad från http://liu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A210361&dswid=_new
Lindahl, L. (2014). Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt eSenior. Hämtad från FoU Välfärds webbplats: https://www.fouvalfard.se/surfplattan-oppnar-en-helt-ny- varld-utvardering-av-projekt-esenior
Liskin, O., Pham, R., Kiesling, S., & Schneider, K. (2014). Why we need a granularity concept for user stories. I G. Cantone & M. Marchesi (Red.), Agile processes in software engineering
and extreme programming: Konferensbidrag från The 15th International Conference on Agile Software Development XP 2014, Rom, Maj 26-30, 2014. (s. 110-125). Cham:
Springer.
Lucassen, G., Dalpiaz, F., van der Werf, J. M. E. M., & Brinkkemper, S. (2016). The use and effectiveness of user stories in practice. I M. Daneva & O. Pastor (Red.), Requirements
Engineering: Foundation for Software Quality: Konferensbidrag från The 22nd
International Working Conference on Requirements Engineering: Foundation for Software Quality (REFSQ) 2016, Göteborg, Mars 14-17, 2016. (s. 205–222). Cham: Springer.
Miaskiewicz, T., & Kozar, K. A. (2011). Personas and user-centered design: How can personas benefit product design processes? Design Studies, 32(5), 417–430.
https://doi.org/10.1016/j.destud.2011.03.003
Mitzner, T. L., Boron, J. B., Fausset, C. B., Adams, A. E., Charness, N., Czaja, S. J., … Sharit, J. (2010). Older adults talk technology: Technology usage and attitudes. Computers in Human
Behavior, 26(6), 1710–1721. https://doi.org/10.1016/j.chb.2010.06.020
Mohanty, P. P., Naveh-Benjamin, M., & Ratneshwar, S. (2016). Beneficial effects of semantic memory support on older adults’ episodic memory: Differential patterns of support of item
78
and associative information. Psychology and Aging, 31(1), 25–36. https://doi.org/10.1037/pag0000059
Nielsen, L. (2013). Persona: user-focused design. London: Springer.
Nilsson, E. (2012). Gränssnittsdesign för videocentrerad online-rådgivning: utformad efter
frågeställarens och rådgivarens olika användarroller (Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet,
Kalmar). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-
9282&pid=diva2%3A630914&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=gränssnitt sdesign+för+videocentrerad&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D %5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=
Norman, D. A. (2013). The design of everyday thing, revised and expanded edition. New York: Basic Books.
Park, D. C., & Festini, S. B. (2017). Theories of memory and aging: A look at the past and a glimpse of the future. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci, 72(1), 82–90.
https://doi.org/10.1093/geronb/gbw066
Phoniro. (u.å). Om Phoniro. Hämtad 2019-03-29 från https://www.phoniro.com/sv/om-phoniro/ Pixabay. (u.å). Simplified Pixabay license. Hämtad 2019-06-06 från
https://pixabay.com/sv/service/license/
Pugh, S. (1990). Total design: Integrated methods for successful product engineering. Workingham: Addison-Wesley Publishing Company.
Ramos, R. B., & Pacheco, F. S. (2012). Design and Development of an m-Health Multi- Conference and Multi-Platform Application. The 14th International Conference on e-Health
Networking, Applications and Services (Healthcom), Oktober 10-13, 2012. (s. 490–493).
Beijing, Kina: IEEE. doi: 10.1109/HealthCom.2012.6379469
Robinson, O. C. (2014). Sampling in interview-based qualitative research: A theoretical and practical guide. Qualitative Research in Psychology, 11(1), 25–41.
https://doi.org/10.1080/14780887.2013.801543
Ryan, G. W., & Bernard, H. R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, 15(1), 85– 109. https://doi.org/10.1177/1525822X02239569
Saari, D. G., & Sieberg, K. K. (2004). Are partwise comparisons reliable? Research in Engineering
Design, 15(1), 62–71. https://doi.org/10.1007/s00163-003-0046-0
Sandberg, L., Borell, L., Edvardsson, D., Rosenberg, L., & Boström, A. M. (2018). Job strain: A cross-sectional survey of dementia care specialists and other staff in Swedish home care services. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 11, 255–266.
79
Saunders, B., Sim, J., Kingstone, T., Baker, S., Waterfield, J., Bartlam, B., … Jinks, C. (2018). Saturation in qualitative research: exploring its conceptualization and operationalization.
Quality and Quantity, 52(4), 1893–1907. https://doi.org/10.1007/s11135-017-0574-8
Scherder, E., Dekker, W., & Eggermont, L. (2008). Higher-level hand motor function in aging and (preclinical) dementia: Its relationship with (instrumental) activities of daily life - A mini- review. Gerontology, 54(6), 333-341. doi: 10.1159/000168203
Similä, H., Harjumaa, M., Isomursu, M., Ervasti, M., Simil, H., Harjumaa, M., … Ervasti, M. (2014). Video Communication in Remote Rehabilitation and Occupational Therapy Groups.
Physical & Occupational Therapy In Geriatrics, 32(2), 97–11.
https://doi.org/10.3109/02703181.2014.919050
Statistiska centralbyrån. (2019). Sveriges framtida befolkning 2019-2070 (BE 18 SM 1901). Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/24496c5905454373b2910229c29001ec/be0401_2019i70_ sm_be18sm1901.pdf.
Traynor, B. (2012). Rapid paper prototyping: 100 design sketches in 10 minutes, 18 designs presented, 6 prototypes tested, student engagement - priceless! International Professional
Communication Conference Professional Communication Conference (IPCC), Oktober 8- 10, 2012. (s. 1–5). Orlando, FL, USA: IEEE. doi: 10.1109/IPCC.2012.6408618
Ungvarsky, J. (2017). Mental model. I Salem Press Encyclopedia. Hämtad från
https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&Au thType=ip,uid&db=ers&AN=125600267&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från https://www.vr.se/analys-och- uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god- forskningssed.html
Vredenburg, K., Mao, J.-Y., Smith, P. W., & Carey, T. (2002). A Survey of user-centered design practice. International Conference on Systems, Man and Cybernetics Systems (SMC),
Oktober 12-15, 2008. (s. 471–478). Singapore: IEEE. doi: 10.1145/503457.503460
Wade, V. A., Karnon, J., Elshaug, A. G., & Hiller, J. E. (2010). A systematic review of economic analyses of telehealth services using real time video communication. BMC Health Services
Research, 10(233), 1–13. doi: 10.1186/1472-6963-10-233
Wang, B. (2010). Designing a graphical user interface of an easy-to-use videophone for people
80 http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=- 9282&pid=diva2%3A330534&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Designin g+a+graphical+user+interface+of+an+easy-to- use+videophone+for+people+with+mild+dementia&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D &aq2=%5B%5B%5D%5D&a
Wressle, E. (2009). 86-åringars vardagsteknologi: En kartläggning av användande, nytta och
problem med vardagsteknologi. Hämtad från Hjälpmedelsinstitutet webbplats:
https://docplayer.se/12751402-86-aringars-vardagsteknologi-en-kartlaggning-av- anvandande-nytta-och-problem-med-vardagsteknologi.html
Ziefle, M., & Bay, S. (2010). Mental Models of a Cellular Phone Menu. Comparing Older and Younger Novice Users. I S. Brewster, & M. Dunlop (Red), Mobile Human-Computer
Interaction - MobileHCI 2004: Konferensbidrag från The 6th International Symposium on Mobile Human-Computer Interaction, Glasgow, September 13-16, 2004. (s. 25–37). Berlin:
81