Inkluderande skolverksamheter har med elevernas bästa för ögonen arbetat för alla barns rätt att gå i skolan, dock visar forskning att det arbetet samtidigt medfört segregering av elever. Den svenska skolan bygger på en segregerande tradition, där elever historiskt och i nutid differentieras utifrån olika aspekter vilka över tid har ändrat karaktär från att förr vara utifrån elevens kön (enbart pojkar skulle skolas förr) till att idag vara utifrån en funktionsnedsättning. Klimatet i klassrummet präglas av pedagogens människosyn och värderingar, dessa präglas i sin tur av rektors människosyn och värderingar vilka i tredje hand präglas av politiska beslut och samhällelig syn på människors lika värde och inkludering. Ytterst är inkludering en fråga om mänskliga rättigheter med rätten till gemenskap och tillhörighet på lika samhälleliga villkor. Inkludering i en skolverksamhet är ytterst en fråga om elevens rätt till utbildning och utveckling till sin individuella fulla potential i gemenskap med jämnåriga klasskamrater.
Rektors och pedagogens uppdrag är att skapa ett lärande klimat där alla elever välkomnas av en förväntan om elevens önskan att ingå i en lärande gemenskap med jämnåriga. Därför påvisar resultatet av denna studies analys att ledningens inställning till att arbeta i en
inkluderande verksamhet är helt avgörande för vilka framsteg verksamheten har i det arbetet. Ledningens prioriteringar vid fördelningen av resurser och tid speglar hur värdefull
inkluderingen anses vara. Till sist förutsätter en inkluderande skolverksamhet att syftet och målet med elevens skolgång upplevs densamma av vårdnadshavare, elev, ledning och
pedagoger. Goda förutsättningar i att skapa en inkluderande skolverksamhet, vilken fortsätter att utvecklas, är dels genom reflektion inom kollegiet över den gemensamma vardagen, dels genom kompetensutveckling i form av exempelvis kurser och föreläsningar med påföljande enskilda och kollegiala reflektioner och sist men inte minst genom att bjuda in elevexperterna, föräldrarna till samarbete.
Förslag om vidare forskning
Denna studies resultat påvisar rektors påverkansroll i en inkluderande skolverksamhet och att rektor dessutom i sin tur påverkas av politiska beslut om resursfördelning inom samhället. En rekommendation om vidare forskning är att undersöka politikers uppfattning om inkludering i syfte att öka förståelsen för resursfördelningen i samhället. Likaså rekommenderas vidare forskning om rektors upplevelse om inkludering i syfte att öka förståelsen om de
prioriteringar som görs inom en skolverksamhet. Slutligen rekommenderas vidare forskning om föräldrars uppfattning om en inkluderande skolverksamhet dels i syfte att öka förståelsen för elevens funktionsnedsättning och dels i syfte att öka möjligheten till att den inkluderande skolverksamheten bemöter elevens förmågor på ett adekvat vis vilket i sin tur kan leda till att elevens utveckling stimuleras till sin fulla potential.
Referenser
Abrahamsson, L. (2010). Tänk om: En bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor. Malmö: Epago/Gleerups Utbildning AB.
Andersson, B. & Thorsson, L. (Red.). (2008). Därför inkludering. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Assarson, I. (2011). Utmaningar i en skola för alla: Några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Barow, T. (Red.). (2013). Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bendassolli, P. F. (2013). Theory building in qualitative research: Reconsidering the
problem of induction. FQS, Forum: Qualitative Social Research, 14(1) art. 25. Hämtad 2017-04-30 från http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/article/view/1851 Bengtsson Levin, M. & Nelson, M. C. (2004). Orsaker till funktionshinder och deras förändring över tid. I S. Förhammar & M.C. Nelson (Red.), Funktionshinder i ett historiskt perspektiv (s 105-124). Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, R. & Nilholm, C. (2004). Demokrati och inkludering: En begreppsdiskussion. Utbildning och demokrati, 13(2), 77-95. Hämtad 2017-01-28 från
http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:32675/FULLTEXT01.pdf
Creswell, J. W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches. (Ebrary Reader-version). (4th ed.). Copyright by SAGE Publications, Inc. Hämtad 2017-01-22, från file:///Users/maria/Downloads/John%20W.%20Creswell-
Research%20Design_%20Qualitative,%20Quantitative,%20and%20Mixed%20Method s%20Approaches-SAGE%20Publications,%20Inc%20(2013).pdf
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Davies, B. (Red). (2005). The essentials of school leadership. London: Sage Publications Company.
Dysthe, O. (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P.-E., Löfberg, A. & Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet: Ett historiskt perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. 10 (3/4).
Filstad, C. (2012). Organisationslärande: Från kunskap till kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B. (2004). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gotthard, L-E. (2007). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hjelskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E & Säljö, R. (2004). There is something about Julia: Symptoms, categories, and the process of invoking attention deficit hyperactivity disorder in the Swedish school: A case study. Journal of Language, Identity & Education, 3(1), 1-24. DOI: 10.1207/s15327701jlie0301_1
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod.(reviderad 2001). (FOG-Rapport, Forum för organisation och gruppforskning, 1998:42). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Illeris, K. (2015). Lärande (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). Mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I R. Lindqvist & L. Sauer (Red.), Funktionshinder, kultur och samhälle (s. 147-169). Polen:
Studentlitteratur.
Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter: Vad gör vi och varför?. Lund: Studentlitteratur.
Kutscher, M. L. (2016). Barn med överlappande diagnoser ADHD, inlärningssvårigheter, autism, asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, R. & Sauer, L. (Red.). (2007). Funktionshinder, kultur och samhälle. Polen: Studentlitteratur.
Ludvigsson, A. (2012). Vem leder egentligen vem?: Samproducerat ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
NeuroNätet. (uå). Ett neuropsykiatriskt forum. (DAMP). Hämtad 2017-02-17 från http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_damp.htm
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd”: Vad betyder det och vad vet vi?. Forskning i Fokus, 28. Hämtad 2017-01-28, från
http://hundochkatter.se/special/Kurslitteratur/INKLUDERING%20AV%20ELEVER.pd f
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: En pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av
forskningen?. (FoU-rapport 2014:3). Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2017-02-05 från
https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/inkluderande-undervisning- tillganglig-pdf/
Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D & Davidson, B. (2011). Human resource development: Att utveckla medarbetare och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B-I. & Olsson, K. (2013). Att se möjligheter i svårigheter: Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research and evaluation methods. (3rd ed.) London: Sage Publications.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: Att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Sandström, M., Nilsson, L. & Stier, J. (2014). Inkludering: Möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2017-01-22, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-02-17 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-04-23 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2593 Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2017-04-30 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/forskola
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (Deklaration 2006:2). Hämtad 2017-02-17 från http://www.unesco.se/wp-
content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Söder, M. (Red). (2005). Forskning om funktionshinder: Problem-utmaningar-möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: Rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Söderman, L. & Nordlund, M. (2005). Utvecklingsstörning/funktionshinder. Stockholm: Liber.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur: Lund TØssebro, J. (Red). (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Fråga om intervju till undersökning Hej!
Jag ska under denna vår skriva min magisteruppsats i pedagogik. Syftet med min studie är att uppnå en djupare förståelse för begreppet inkludering utifrån en rad perspektiv och
intresseområde. Jag vill undersöka hur pedagoger anser att en inkluderande verksamhet för elever med diagnos inom NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) bör utformas och vilka strategier som används i undervisningen för att elever ska utvecklas och lära utifrån sina förmågor.
Anledningarna till att jag intresserar mig för hur pedagoger uppfattar begreppet inkludering och vilka undervisningsstrategier som används i verksamheten är flera, bland annat:
1. vår skola har en uttalad profil till att vara en skola med inkluderande verksamhet för elever med diagnos inom NPF
2. min upplevelse är att vi som kollegium på skolan har haft och har få diskussioner om hur vi uppfattar begreppen inkluderande verksamhet
3. min upplevelse är att vi lär och kan lära av varandra och att det kan synliggöras
Jag skriver till dig med en undran om du vill hjälpa mig med att delta i en intervju under ca 30-60 minuter? Tiden är beroende på hur vår diskussion artar sig. Intervjun spelas in och genomförs i grupp med kollega/kollegor eller enskilt, beroende på vår överenskommelse och genomförs på en för oss passande tid under veckorna 9-13. När jag gör min analys kommer dina svar att avidentifieras. Eventuellt kommer jag även att observera en eller några av dina undervisningssituationer i syfte att förtydliga för mig själv vad jag undersöker.
Intervjun ser jag som ett tillfälle för oss att samtala om begreppet inkludering och du har möjlighet att berätta om din upplevelse om begreppet och om ditt uppdrag att arbeta inkluderande. Likaså är jag intresserad av de strategier som du använder i ditt arbete för att gynna inkludering, utveckling och lärande för elever med diagnos inom NPF.
Låt mig veta om du är intresserad av att delta. Mvh
Maria Ankarlund
Intervjufrågor
1. Hur väljer du att beskriva begreppet inkludering? 2. Hur beskriver du motsatsen till inkludering? 3. Hur beskriver du en inkluderande verksamhet?
4. Vilka strategier använder du i syfte att inkludera elever?
5. Beskriv hur du upplever att strategierna fungerar i verksamheten.
6. Vår skola har en profil som att vara en verksamhet med inkluderad autismverksamhet. Vad anser du att du som pedagog behöver ha kunskap om för att utföra ditt uppdrag i skolan?
7. Beskriv hur du anser att pedagogerna kan skapa ett gemensamt lärande kring inkluderande arbetssätt på skolan.
Den svenska skolan har i uppdrag att främja elevers lärande och att eleven ska inhämta kunskaper och färdigheter. Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering utifrån exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning (Skolverket, 2011a). Jag anser det som självklart att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering vilket jag även tar för givet att övriga pedagoger gör.