Syftet med denna studie var att undersöka hur det svenska kändisskapet blir konstruerat i subgenren realitysåpa genom ett antal komponenter som kan kopplas till kändisskapet, utöver det ämnade studien även att undersöka de fyra programmens likheter och skillnader genom deras sätt att skildra celebritetsskapet. Med avstamp i tidigare forskning och teoretiskt ramverk som berör celebritetskulturen och reality-tv har studien genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som innefattar ett tidsbegränsat urval på fyra säsonger som innefattar 43 stycken avsnitt av fyra svenska tv-serier som hör till subgenren realitysåpa.
För att återkoppla till det tidiga 1900-talet då mediepubliken började intressera sig för
celebriteter och dess kultur kan man i min studie se hur ett viktigt inslag av celebritetskulturen blir upplyst genom medierna. Celebritetskulturen och kändisskapet är som tidigare nämnts, under en ständig förändring och påverkas utav medierna, vilket vi kan se i denna studie. Denna sentida omorganisering av celebritetskulturen, där det svenska kändisskapet blir konstruerat i subgenren realitysåpa är ännu ett exempel på att celebritetskulturen har
förändrats. I detta fall har realitysåpan delvis löst upp positionen mellan det offentliga och det privata livet hos de svenska kändisarna och positionen har förflyttats åt ett mer privatiserat innehåll, eftersom man får en inblick i det vardagliga livet hos kändisarna. Deras privatliv som tidigare varit dolt från medierna och offentligheten blir härmed upplyst vilket även resulterar i att celebriteterna får mer exponering i medierna (Driessens 2014: 121, Forslid et al. 2017: 14f, Hearn & Shoenoff 2016: 197f). Celebritetsskapet blir belyst i programmen då framförallt lyx och flärd lyfts fram sett till lyxkonsumtion, lyxiga restaurangbesök,
lyxkonsumtion i form av celebritetens anställda samt många organiserade upplevelser. Trots detta, är inte lyx och flärd den mest utmärkande konstruktionen av kändisskapet.
Resultatet visar att subgenren ger mycket fokus och plats på komponenter där celebriteten känner sig bekväm och naturlig i, där byggs detta tv-format upp. Det kan konstateras i och med de miljöer som mest återspeglar celebritetens hemmamiljö, genom de centrala teman
relationsproblem samt att celebriteterna till störst del spenderar mest tid med familjen. Detta gör att vi får, genom ett tv-format, komma celebriteterna närmre in på deras privatliv. Resultatet av min studie kompletterar därmed Furedis (2010: 493fff) tidigare forskning där han betonar att celebriteterna har omvandlats till intima och bekanta personer i samhället, istället för de upphöjda, mäktiga och välkända som celebriteterna vanligtvis associeras som. Detta kompletteras via min studie genom celebriteternas öppenhet kring både sitt
professionella liv och deras privatliv. Därigenom visar denna studie att subgenren realitysåpa konstruerar det svenska kändisskapet utifrån ett mer privatiserat innehåll sett till
celebriteternas liv.
De 56 olika variablerna som rymdes inom 12 kategorier och som utgjorde denna studie visar på extremt många likheter sett till de olika kategorierna och variablerna. De resultat som syntes mellan programmens sätt att skildra celebritetsskapet var så extremt småskaliga att de inte var värda att redovisas i tabeller bortsett från två av variablerna som nämndes i
analysavsnittet, nämligen kategorin medieaktiviteter och variabeln sociala medier samt
kategorin celebritetens lyxkonsumtion sett till antalet anställda och variabeln assistens. I dessa två variabler kunde man se en markant skillnad, där båda resultaten har att göra med
celebriteternas olika kändisskap. I det resultat gällande sociala medier-användningen kunde vi se att Wahlgrens värld var mest förekommande och de andra tv-serierna hade ingen särskild spridning. Det visar att celebriteterna som ingår i Wahlgrens värld visar att de är mer
uppdaterade gällande digitaliseringen och i de olika formerna av kommunikationsteknologier. I resultatet som gällde antalet anställda vid assistens kunde vi se att både Cirkus Bagge och Wahlgrens värld styrde resultatet i den variabeln, vilket visar på att dessa celebriteter har valt att visa upp att de har det gott ställt och så pass mycket jobb att göra att de behöver en eller flera assistenter för att kunna genomföra jobbet.
Denna studie grundar sig på ett tidsbestämt urval, i framtida forskningar vore det intressant att se det utifrån en annan urvalsvinkel. Möjligtvis att man kunde studera varje tv-serie på en mer detaljrik nivå, alternativt att man gör ett totalurval av samtliga säsonger ur varje tv-serie. Därigenom kan man uttala sig ännu mer generellt kring subgenren och får därmed ett tydligare svar på hur kändisskapet konstrueras i denna kändistäta subgenre.
Referenslista
Andersson, M. (2017). Medialisering, kändisskap, uppmärksamhetspraktiker. I Forslid, T., Lundell, P., Ohlsson, A. & Olsson, T. (red.). Celebritetsskapande från Strindberg till Asslani, Stockholm: Kungliga biblioteket, Mediehistoriskt arkiv no. 35. S. 53-73.
C More Entertainment AB. (2019). Cirkus Bagge. https://www.cmore.se/serie/116568-cirkus-bagge/sasong-1/episod-1/3971809-cirkus-bagge (Hämtad 9 november 2019).
DISCOVERY, INC (2019). Hyséns. https://www.dplay.se/program/hysens (Hämtad 9 november 2019).
DISCOVERY, INC (2019). Wahlgrens värld. https://www.dplay.se/program/wahlgrens-varld
(Hämtad 9 november 2019).
Driessens, O. (2014). Theorizing celebrity cultures: Thickenings of media cultures and the role of cultural (working) memory. Communications: European Journal of Communication Research, Vol. 39(2): 109-127.
Dyer, R. (1986/2004). Monroe and sexuality, in Heavenly Bodies: Film Stars and Society, Oxon: Routledge, s. 17-64.
Forslid, T., Lundell, P., Ohlsson, A. & Olsson, T. (red.) (2017). Celebritetsskapande från Strindberg till Asslani: En inledning. I Forslid, T., Lundell, P., Ohlsson, A. & Olsson, T. (red.) Celebritetsskapande från Strindberg till Asslani, Stockholm: Kungliga biblioteket. Mediehistoriskt arkiv no. 35. s. 9-29
Furedi, F. (2010). Celebrity Culture. Springer Science + Business Media, LCC. Soc (2010) 47; 493-497 https://doi.org/10.1007/s12115-010-9367-6
Hearn, A. & Shoenhoff, S. (2016). From Celebrity to Influencer: Tracing the Diffusion of Celebrity Value Across the Data Stream. I: P. David Marshall & Sean Redmond (red.) A Companion to Celebrity. Malden: John Wiley & Sons, s. 194- 213.
Hill, A. (2007). Restyling factual TV: audiences and news, documentary and reality genres. Abingdon. England: Routledge
Hill, A. (2015). Reality TV. New York: Routledge.
Jakobsson, P., Stiernstedt, F. (2016). ”Watching reality from a distance: class, genre and reality television”. Media, Culture & Society, 39(5). 697-714.
Johansson, S. (2017). Vad är meningen med dem egentligen?. I Forslid, T., Lundell, P., Ohlsson, A. & Olsson, T. (red.) (2017). Celebritetsskapande från Strindberg till Asslani, Stockholm: Kungliga biblioteket, Mediehistoriskt arkiv no. 35. S. 73-92.
Kavka, M. (2012). Reality TV. Edinburgh. Edinburgh university press.
McDonell, A. (2014). Reading Celebrity Gossip Magazines, Cambridge: Polity Press.
Moran, A. (2013). Global Television Formats: Genesis and Growth. Critical Studies in Television, Volume 8, No. 2: 1-19. Manchester: University Press
http://dx.doi.org/10.7227/CST.8.2.2
Rojek, C. (2001). Celebrity. London: Reaktion.
Turner, G. (2004/2014). Understanding Celebrity, London: Sage.
Turner, G. (2006). The mass production of celebrity. SAGE Publications. Volume 9(2): 153– 165 https://doi.org/10.1177/1367877906064028
Viafree. (2019). Lailaland. https://www.viafree.se/program/reality/lailaland/sasong-2
(Hämtad 9 november 2019).
Østbye, H. Knapskog, K. Helland, K. & Larsen, L. O. (2003). Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber.