SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Det finns flera verksamheter som erhåller medel från storstadssatsningen vid Rosengårds rektorsområden, men det är inte möjligt att följa samtliga insatser och urvalet av satsningar har skett efter överväganden som har byggt på information från stadsdelen och samtal med rektorerna inom Rosengårds, Örta-, Apel- och Kryddgårdens rektorsområden. Dessa

överväganden har resulterat i ett urval som spänner över kulturpedagogiska insatser, språkverkstäder och förstärkt språkinlärning genom undervisning på arabiska samt föreningsdrivna eftermiddagsskolor.

Språkverkstäder

Språkverkstäderna på Örtagårdsskolan är en väl fungerande och uppskattad verksamhet som bidrar till att stärka barnens självförtroende och förbättra deras sociala kompetens. Dock behöver begreppet ”språkverkstad” definieras både till form och innehåll. Inte minst behövs en diskussion kring vilken typ av språklig kompetens verksamheten syftar till att stärka. Utformningen av gruppernas arbetssätt bör spegla huruvida syftet är att stärka den organisatoriska språkfärdigheten, den pragmatiska eller både och. En tydligare beskrivning av vad man vill uppnå med språkverkstäderna skulle, i kombination med det engagemang och den kreativitet som finns hos lärarna, kunna göra verksamheten ännu bättre.

Eftermiddagsskolorna

De föreningsdrivna eftermiddagsskolorna har elever med ursprung i skilda nationer. De själva, eller deras föräldrar har invandrat från Palestina, Irak, Somalia eller f d Jugoslavien. Eftermiddagsskolorna riktar sig till barn i skolåldern med undervisning två timmar fyra dagar i veckan. Här läggs tyngdpunkten på arabiska och undervisning i islam. Det är undervisningsämnen som inte finner stort utrymme inom skolans ordinarie verksamheter, men som kan komplettera den undervisning som barnen erhåller i grundskolan. Det finns dock risk för att barnen helt enkelt blir trötta till följd av närvaro i den ordinarie skolan, undervisning i modersmål - som inte alltid består av arabiska - och undervisning genom eftermiddagsskolorna. Det är en ansenlig mängd tid som barnen förväntas ägna sig åt inlärning samtidigt som de förväntas kunna hantera två kulturellt olika pedagogiska system där de vuxna ställer krav på eleverna med utgångspunkt från det egna systemets existens. Samarbete sker visserligen på en nivå som utgörs av föreningsledare och skolledning, men barnen skulle förmodligen gagnas av ett samarbete mellan lärarna i eftermiddagsskolorna och de lärare inom grundskolan som är direkt involverade i barnens vardag.

Arabiska och förstärkt språkinlärning

På Apelgårdsskolan har det sedan november 2000 pågått projektverksamhet med stöd i arabiska. Det handlar om två projekt där ett av projekten riktar sig till en klass med barn som under förra läsåret var elever i första klass. Dessa barn går nu i andra klass och elevassistenten

följer barnen med stöd i klassrumssituationen. Det andra projektet vänder sig till ungdomar i årskurserna sju till nio. Det handlar om undervisning inom timplansbunden undervisning i engelska, matematik, SO, NO för att förstärka elevernas möjligheter att nå goda resultat genom att utgå från det egna modersmålet i undervisningen. Utanför timplanen ges stöd i form av läxhjälp. I dagsläget är det svårt att kunna uttala sig om de aktuella satsningarna kan ge ett positivt utfall i förhållande till betygsnivån. Både enhetschefen, elevassistenterna, stödläraren och andra vidtalade lärare pekar på svårigheterna att kunna ange graden av inverkan från stödundervisningen på den allmänna betygsnivån. En lärare som under projekttidens gång har varit involverad i sjundeklassarnas undervisning hade i slutet av vårterminen 2001 ännu inte kunnat se några positiva förändringar hos de elever som han hade kontakt med, men understryker också att man egentligen inte kan se eventuella förändringar förrän i ”nian”. Det är möjligt att det går att spåra förändringar till följd av insatserna det nionde året. Samtidigt är det viktigt att vara öppen för alternativa förklaringar till eventuella betygsförändringar, som kan vara resultatet av en komplex situation där enstaka insatser har mindre betydelse.

Berättarverkstad, etik och kommunikation

Berättarverkstad, etik och kommunikation är en rymlig rubrik på ett kulturpedagogiskt arbetsfält som Apelgårdsskolan satsat på under vårterminen 2001. Projektet har getts stöd genom storstadssatsningen och kan ur personalsynpunkt vara exempel på verksamhet med ett underirrånperspektiv för ögonen. Det är ett arbete som inriktats på eleverna i år sju till nio och arbetet kan sägas ha kompletterat den utbildning som eleverna fått i svenska och samhällsorienterade ämnen. Projektet spänner över flera arbetsfält där ungdomarna har målat, berättat om sig själva, ägnat sig åt rollspel och diskuterat aktuella samhällsfenomen. De ungdomar som utvärderingen kom i kontakt med visade uppskattning över undervisningsformen. De uttryckte sig i positiva termer och det framgick tydligt att diskussionerna och rollspelen hade väckt deras nyfikenhet inför frågeställningar som var direkt knutna till de samhällsorienterade ämnena inom skolans ram. Det är svårt att säga om det kulturpedagogiska projektet hade någon betygshöjande verkan, men eleverna ansåg sig vara mer intresserade av samhällsfenomen som rollspelen hade tvingat dem att ta del av. Diskussionerna hade lett till ett intresse som kan vara början till ett aktivt samhällsengagemang vilket är en integrationsfrämjande effekt som inte enkelt låter sig mätas i betygsgrader eftersom de genomsnittliga betygsnivåerna kan sänkas eller höjas beroende på andra faktorer än de som fokuseras.