Tema 4: Psykisk hälsa
6. Slutsatser och diskussion
6.5 Sammanfattning
I vår studie framställs individualisering, digitalisering och medikalisering som något som haft en mestadels negativ inverkan på 90-talisters välmående. Vi är väl medvetna om att denna studies resultat kan ha påverkats av det faktum att vi uttalat sökt efter omständigheter till 90-talisters psykiska ohälsa, något som alltid bör tas i beaktning.
Sammanfattningsvis visar vår studie att 90-talister i allra högsta grad ha påverkats av de förändringar som skett i samhället under de senaste decennierna. Målgruppen spenderar stor tid på sociala medier där man jämför sig och söker bekräftelse trots att det verkar råda en allmän kännedom om att innehållet på sociala medier inte alls är verklighetsförankrat. Detta skulle å andra sidan kunna tyda på att sociala medier faktiskt har blivit en del av 90-talisters verklighet. Vidare så genomsyras 90-talisters liv av en strävan att vara självständiga och lyckade och att det helst ska ske på eget bevåg. Denna strävan har kommit att bli en norm för denna målgrupp och att inte lyckas ses som ett misslyckande. Detta kan påverka den psykiska ohälsan som 90-talister själva definierar som en känsla av ångest, stress och oro. Psykisk ohälsa menar de är något som ser olika ut för alla och där de personliga upplevelser är det som är i fokus. Därav är det svårt att säga var gränsen mellan psykisk ohälsa och att ”bara” må dåligt går, men deltagarna i studien menade att psykisk ohälsa var när ens mående gick ut över jobb och relationer i vardagen. Det råder även konsensus om att alla ibland kan lida av psykisk ohälsa och ställningstagandet till att söka professionell hjälp för dåligt välmående eller ‘enbart’ för självutveckling sågs som något positiv. Vi kan genom denna studie inte dra några säkra slutsatser på varför 90-talister är överrepresenterade inom psykiatrin, men negativ påverkan från omvärlden, 90-talisters syn på friskhet kontra sjukdom samt målgruppens benägenhet till att söka hjälp ser vi som viktiga beståndsdelar i denna problematik.
40
Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, S., Bolin, G., Forsman, M., Jakobsson, P., Johansson, S., & Ståhlberg, P. (2017).
Medielandskap & mediekultur - en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap.
Stockholm: Liber AB.
Bergström, A. (2013). Internetanvändningens kontexter. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.). Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bjereld, U. (red.) (2005). Det hyperindividualiserade samhället. (1. uppl.) Umeå: Boréa. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bäck-Wiklund, M. & Bergsten, B. (2003). Det moderna föräldraskapet. En studie av familj
och kön i förändring. Stockholm: Natur & Kultur.
Carlberg, I. (2011). Pillret: en berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader. Stockholm: Norstedt.
Conrad, P. (1992). Medicalization and Social Control. Annual Review of Sociology, 18, 209-232. Doi: http://www.jstor.org/stable/2083452
Conrad, P. (2007). The medicalization of society: on the transformation of human conditions
into treatable disorders. Baltimore: The John Hopkins University Press.
Davidsson, P. & Findahl, O. (2016). Svenskarna och internet 2016. Undersökning om
svenskarnas internetvanor (2016:1). Hämtad 2019/03/20 från:
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf
Davis, M. (2013). Hurried lives: Dialectics of time and technology in liquid modernity. Thesis
Eleven, 118(1), 7-18. Doi: https://doi.org/10.1177/0725513613500268
De Beauvoir, S (1949). Det andra könet. Stockholm: Norstedts
Digitaliserad (u.å.). Vad innebär digitaliseringen av samhället? Hämtad 2019/03/08 från www.digitaliserad.nu/digitalisering.html
Ejd, M. (2014). Medikalisering. Vårdfokus, 2014(1), 28-45. Doi:
41
Elvin-Nowak, Y, och Thomsson, H. (2003). Att göra kön. Stockholm: Albert Bonniers AB. Folkhälsomyndigheten (2019). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 2019/03/18 från
www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa
Folkhälsomyndigheten (2015). Ohälsa och stor utsatthet bland transpersoner. Hämtad 2019/03/18 från
www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa-och-stor-utsatthet-bland-transpersoner/
Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad. Hämtad 2019/05/06 från
www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b9d37a9-a56d-4453-896f-fed299534d91/socialforsakringsrapport-2018-02.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Garber, J (2006). Depression in children and adolescents. American Journal of preventive
medicine, 31(6), 104-125. Doi: https://doi.org/10.1016/j.amepre.2006.07.007
Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
Heldmark, T. (2018, 25 februari). 90-talister dominerar på psykmottagningarna. Sveriges
radio. Hämtad 2019/03/18 från
www.sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7162792
Henriksson, C., & Lannemyr, I. (2008). "Man ska vara så himla lyckad". (Examensarbete, Lunds universitet). Hämtad 2019/03/18 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1318419&fileOId=13184 20
Hofmann, B. (2002). On the triad disease, illness and sickness. The Journal of medicine and
philosophy, 27(6), 651-673. Doi: https://doi.org/10.1076/jmep.27.6.651.13793
Hofmann, B. (2016). Disease, illness and sickness. The Routledge Companion to Philosophy
of Medicine. Doi: 10.4324/9781315720739.ch2
Johanisson (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. I Hallerstedt, G. (red.). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. Göteborg: Daidalos.
Kalman, H. & Lövgren, V. (red.) (2012). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke
och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Ki, C.W. (2018). The drivers and impacts of social media influencers: The role of mimicry. (Doktorsavhandling, University of Tennessee). Doi:
42
Lager, A. (2009). Psykisk ohälsa hos ungdomar. Framtider, 2009(3), 14-17. Doi:
https://www.iffs.se/media/1437/framtider_nr3_2009_psykisk_ohalsa_hos_ungdomar.pdf Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2. uppl.). Malmö: Gleerups.
Ljunggren, S-B. (u.å). Hyperindividualisterna. Fönstret. Hämtad 2019/03/18 från www.fonstret.se/artikelarkivet/forr/hyperindividualisterna/
Mikucka, M. (2013). Does Individualistic Culture Lower the Well-Being of the Unemployed? Evidence from Europe. Journal of Happiness Studies, 15. Doi: 10.1007/s10902-013-9445-8 Mujcic, R., & Oswald, A. J. (2018). Is envy harmful to a society’s psychological health and wellbeing? A longitudinal study of 18,000 adults. Social Science & Medicine, 198, 103–111. Doi: https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.socscimed.2017.12.030
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (2015). När livet känns fel: unga
upplevelser kring psykisk ohälsa. Hämtad 2019/03/28 från
www.mucf.se/publikationer/nar-livet-kanns-fel
Nationalencyklopedin (2019). Genus. Hämtad 2019/04/02 från www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus
Nationalencyklopedin (2019). Medikalisering. Hämtad 2019/04/01 från www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/medikalisering
Nordlund, L. (2013). Sociala mediers påverkan på ungdomars hälsa. (Examensarbete, högskolan i Gävle). Hämtad 2019/03/18 från
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:602752/FULLTEXT01.pdf
Ohlson, J. (red.) (2018). Nordicom-Sveriges mediebarometer 2017. Göteborg: Nordicom Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB.
Scott, G., Ciarrochi, J., & Dean, Frank. (2004). Disadvantages of being an individualist in an individualistic culture: Idiocentrism, emotional competence, stress, and mental health.
Australian Psychologist, 39, 143-153. Doi:10.1080/00050060410001701861
Sjöberg, U. (2012). Nätverkssamhällets födesrum. I Ulla Carlsson (red.) Barn och ungas
mediaanvändning i nätverkssamhället. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet
43
2019/03/18 från
www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavuxna Svenaeus, F. (2013). Homo Patologicus: medicinska diagnoser i vår tid. Hägersten:
Tankekraft.
Sporsén-Eriksson, A. (2016, 11 november). Är Sverige de ensammas land? Göteborgs-posten. Hämtad 2019/03/18 från
www.gp.se/livsstil/%C3%A4r-sverige-de-ensammas-land-1.3971386
Svensson, F. (2013, 18 november). Generation fantastisk blev generation ångest. Svenska
dagbladet. Hämtad 2019/03/18 från www.svd.se/generation-fantastisk-blev-generation-angest
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2019/04/15 från
www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- %20forskningssed_VR_2017.pdf
Vilhelmsson, A. (2014). Psykisk ohälsa, folkhälsa och medikalisering: har det egentligen någon betydelse vilket hälsobegrepp som används? Socialmedicinsktidsskrift. Vol. 91(1). Doi: http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1089
Wiklund, M., Danielsson, U., Strömbäck, M., & Bengs, C. (2015). Dissonanser och
möjligheter: i ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering. När livet känns
fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa, 153–173. Doi:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101549
WHO (2019). Constitution. Hämtad 2019/05/09 från www.who.int/about/who-we-
44
Bilagor
Intervjuguide Individualisering Skola, arbete, bostad• Har du ett arbete eller går någon utbildning?
Jobb:
• Om du bortser från pengar, är det betydelsefullt för dig att ha ett jobb? Varför? • Är status en betydande faktor när du söker jobb?
• Är det viktigt för dig att ha ett framgångsrikt yrkesliv? Varför? • Har du någonsin varit arbetslös? Hur upplevde du det?
• Har du någon gång känt stress eller oro angående arbete eller brist på arbete? Varför? • Har du någon gång skämts över ditt jobb? (Finns det något jobb du hade skämts
över? Varför?)
Utbildning:
• Är det betydelsefullt för dig att ha en eftergymnasial utbildning? Varför? • Är det viktigt för dig att studera på en anrik skola? Varför?
• Har status haft en inverkan på ditt val av utbildning?
• Har du någonsin känt stress gällande val av utbildning och skola? Varför?
• Har du någonsin känt prestationsångest i skolan? Vad är det du har haft ångest över? • Har du någon gång skämts över din utbildning? (Finns det någon utbildning du hade
skämts över? Varför?)
Boende:
• Har du eget boende? I vilken ålder flyttade du hemifrån? Varför? • Om inte, hur känns det att fortfarande bo hemma?
• Har det varit viktigt för dig att ha möjligheten att flytta hemifrån? Varför?
• Har du någonsin känt stress gällande din boendesituation? När? Varför? Utveckla! • Tycker du det är konstigt att bo hemma efter en viss ålder? (Hade du kunnat dejta
någon som fortfarande bor hemma? varför inte?)
• Är det viktigt för dig att vara självständig? Varför?
• Har du någonsin känt dig misslyckad för att du har tagit emot hjälp?
• Har du någon gång undvikit att be om hjälp på grund av skam? Ex. be föräldrar om
pengar)
• Har du någonsin behövt ta ett stort beslut? Hur kändes det? (Stressfullt?) • Har du någonsin undvikit att ta ett beslut? Varför?
Digitalisering
45
• Vilka sociala medier använder du?
• I vilket syfte använder du sociala medier?
• Hur viktigt är bekräftelse på sociala medier för dig (likes, kommentarer osv)?
Utveckla!
• Har du samma behov av bekräftelse online som i ditt verkliga liv? • Hur mycket av det du ser på sociala medier tror du speglar verkligheten? • Jämför du dig med andra på sociala medier?
• Har sociala medier någon gång fått dig att känna dig mer eller mindre lyckad? Hur?
Varför? Utveckla!
• Har sociala medier någonsin fått dig att känna dig stressad? Hur? Varför? Utveckla! • Har sociala medier någonsin fått dig att må dåligt?
• Känner du ett behov av att hävda dig på sociala medier?
Psykisk hälsa
• Vad innebär det att vara lyckad för dig?
• Anser du att det finns en samhällsnorm för vad som är “lyckad”? • Känner du att det finns några krav på att man ska vara “lyckad”? • Hur känner du att ditt välmående påverkas av dessa krav?
• Har du vid något tillfälle känt att du har varit misslyckad? Varför? Vad fick dig att
känna så? Vad kan det bero på?
• Om du hade mått dåligt. Hade du kunnat vara öppen med din psykiska ohälsa? • Om du idag hade mått dåligt, hade de sökt hjälp?
• Upplever du att det är enkelt att få hjälp nuförtiden?
• Vad klassar du som psykisk ohälsa? (Vad är psykisk ohälsa enligt dig?) • Vad innebär det att inte må bra för dig?
• Anser du att det finns en skillnad mellan att inte inte må bra och att vara sjuk? Var drar du den gränsen?
• Så, på en skala 1-10…?
• Behöver man vara sjuk för att söka någon form av hjälp?
• Hur ställer du dig till medicinering, är det något du hade varit öppen för om du hade mått dåligt? Om inte, varför? (psykofarmaka)
• Upplever du att det har blivit mer accepterat att vara sjuk eller må dåligt? • Upplever du att den psykiska ohälsan i samhället har ökat?
• Upplever du att personer i samhället mår sämre idag än tidigare?