Vilka konsekvenser kommer reformen få för aktörerna på sockermarknaden?
Generellt kommer reformen leda till att världsmarknadspriset stiger på grund av det sänkta interventionspriset. Detta förslag leder även till ett minskat överskott av socker och därmed minskade exportsubventionskostnader för EU. En annan viktig effekt av reformen är att EU: s bönder kommer att producera mindre socker genom att företagen får ersättning för varje ton av kvoten de avsäger sig.
För Sveriges del kommer förslaget om sänkta interventionspriser leda till att landet får ett lägre pris vilket påverkar producenterna negativt och konsumenterna positivt. Det påverkar även staten positivt eftersom subventionen de betalar blir mindre.
I Moçambique kommer förslaget, i ett första steg, troligtvis leda till att importen blir dyrare när världsmarknadspriset stiger samt att exporten blir mindre värd när EU: s pris sänks. Detta eftersom Moçambique är nettoimportörer av socker. Dock i ett andra steg kan detta vara positivt då ett högre världsmarknadspris kan leda till att Moçambique kan utveckla sin produktion och konkurrera med EU.
AVS-länderna kommer att missgynnas av reformen. De har idag ett fördelaktigt kontrakt med EU som ger dem rätten att exportera till EU. Genom reformen tas detta kontrakt bort vilket leder till att länder som har höga produktionskostnader kan få det svårt att fortsätta producera.
Av EBA kommer Sverige påverkas negativt. När importtullarna avvecklas ökar konkurrensen utifrån och de svenska producenterna kan då få det svårt att kompensera sig för denna. Moçambique skulle påverkas positivt eftersom de för tillgång till EU-marknaden och dess höga priser.
Den tidigare forskning som gjorts inom ämnet visar att en liberalisering av sockerregleringen är positiv för länder som tidigare konkurrerats ut av regleringens höga priser. Fattigare länder som till exempel Brasilien skulle påverkas positivt genom högre löner och minskad arbetslöshet.
Tidigare forskning pekar även på att en sänkning av interventionspriset är att föredra framför en sänkning av produktionskvoterna vid en eventuell liberalisering. Detta resultat är intressant eftersom en sänkning av interventionspriset är aktuellt i reformen.
Det finns således både positiva och negativa effekter av reformen. Vilka effekterna i realiteten blir är svårt att exakt fastställa. Det kan dock konstateras att läget idag, med en hårt reglerad sockermarknad, inte är hållbart och att en reform av sockerregleringen var väl behövd. Detta är såväl producenter som myndigheter överens om även om åsikterna om reformens utformning skiljer sig åt.
Källförteckning
Tryckta källor:Krugman, P. & Obstfeld, M., 2006, International Economics: Theory and policy, 7th ed., Pearson Addison-Wesley
Mankiw, N., 2004, Principles of Economics, 3rd ed., Thomson South-Western
Rapporter:
Krivonos, E. & Olrreaga, M., 2006, Sugar prices, labor income and poverty in Brazil, Worldbank policy research working paper 3874, April 2006
Frandsen, S. E. et al, 2001, Modelling the EU sugar policy, a preliminary study of policy reform
scenarios, danska jordbruksinstitutet
Oxfam Briefing paper, 2002, The great EU sugar scam,
Internet källor:
Beskrivning av den gemensamma jordbrukspolitiken
http://ec.europa.eu/comm/agriculture/publi/capexplained/cap_sv.pdf (2006-05-10)
Cash cropping in Mozambique: evolution and prospects
http://europa.eu.int/comm/europeaid/projects/resal/Download/report/mission/mlwmoz/0899stmo zlfsuchap5-6-7.pdf (2006-04-10) Daniscos hemsida http://www.danisco.com/cms/resources/file/eb28930c56dd5dc/from_sun_to_sugar_swedish.pdf (2006-05-04) Fakta om Moçambique http://www.mikaelplahn.se/land33.html (2006-04-18) Food and Agriculture indicators
http://www.fao.org/es/ess/compendium_2005/pdf/ESS_MOZ.pdf (2006-04-14) Jordbruksverkets hemsida
http://www.sjv.se/download/18.76f1f4109a09fc6b4800026/Webbinfosocker+till+pdf.pdf (2006-04-10)
Livsmedelsekonomiska institutet, Johansson, H. & Sidenvall, I., 2002, Internationell handel
även för jordbruket
Lutherhjälpen, 2004, ”En söt historia”
http://www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen/nedladdn/pdf/sockerrapport.pdf (2006-04-05) Mitchell D., 2004, Sugar Policies: Opportunity for Change
http://siteresources.worldbank.org/INTRANETTRADE/Resources/239054-1126812419270/10.SugarPolicies.pdf (2006-04-14)
Nyhetsbrev jordbruksverket
http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff58467/Nr_40_Reform_av_EU-s_marknadsordning_f%C3%B6r_socker.pdf (2006-05-19)
Oxfam International, 2004, Dumping on the world
http://www.oxfam.org.uk/what_we_do/issues/trade/downloads/bp61_sugar_dumping.pdf (2006-04-07)
Regeringens hemsida
http://www.sweden.gov.se/sb/d/6377/a/57897;jsessionid=aT82za3f32qf (2006-04-05) Sveriges Riksdags hemsida
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?&nid=251&dok_id=GT061 (2006-05-15) Wikipedias hemsida
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk (2006-05-04) Telefon Intervjuer:
Lindkvist, Anders, (2006-04-19), Informationsansvarig, Betodlarna Persson, Linda (2006-05-05), Sakkunnig, jordbruksdepartementet
Bilaga 1 – Faktablad Moçambique
LITE HISTORIA
38Moçambique blev portugisisk koloni 1485 och efter nästan fem århundraden blev landet självständigt 1975. Detta berodde på en vänsterinriktad militärkupp i Portugal, och ett långvarigt gerillakrig i Moçambique under ledning av den marxist-leninistiska gerillan Frelimo och dess ordförande Samora Machel. Vid självständigheten införde president Samora Machel ett enpartisystem. Ett inbördeskrig utbröt mellan Frelimo och dess motståndarorganisation Renamo. 1983 sker sydafrikanska angrepp mot Afrikanska Nationalkongressens (ANC) baser i Moçambique. Senare samma år omkom Machel i en flygolycka.
Det regerande partiet Frelimo övergav formellt marxismen 1989. Flerpartisystem infördes 1990, ett fredsavtal mellan regeringen och Renamo slöts 1992 och 1994 hölls flerpartival, men möjligheterna för oppositionen var begränsade. 1999 och 2000 inträffade stora översvämningar vilket skadade den ekonomiska utvecklingen.
38
Kortfakta39 YTA 812 379 km2
Jämfört med Sveriges yta 449 964 km2 FOLKMÄNGD Cirka 19 miljoner HUVUDSTAD Maputo SPRÅK
Portugisiska, Makua, Tsonga, Lomwe, Yao, Makonde, Zulu
RELIGION
Katolicism, Islam, Animism STATSSKICK
Republik, indelad i 10 provinser och huvudstaden SJÄLVSTÄNDIGHET 1975 NATIONALDAG 25 juni FN-MEDLEMSKAP 1975 BEFOLKNINGSTILLVÄXT/år 1,48 %
BEFOLKNING SOM LEVER UNDER EXISTENSMINIMUM 70 % ARBETSLÖSHET 21 % 39 Fakta om Moçambique LÄS - OCH SKRIVKUNNIGHET Hela befolkningen 47,8 % Män 63,5 % Kvinnor 32,7 % NÄRINGSGRENAR Jordbruk 81 % Industri 6 % Tjänster 13 % NATURTILLGÅNGAR Vattenkraft
LÄGSTA & HÖGSTA PUNKT Indiska oceanen 0 m Monte Binga 2 436 m INTERNETANVÄNDARE 50 000 st. TV STATIONER 1 st. VALUTA Moçambikisk Metical (MZM) IMPORT & EXPORT
$972,9 miljoner $689,4 miljoner BNP/capita 1 200 USA dollar UTLANDSSKULD $966 000 000 SVENSKT BISTÅND Cirka 500 miljoner kr/år